1 וּבִשְׁנַת
och i år
o'vi'shenat
לְמַלְכוּת
till kunglighet
le'malekhot
נְבֻכַדְנֶצַּר
Nevochadretsar
nevukhadenetóar
נְבֻכַדְנֶצַּר
Nevochadretsar
nevukhadenetóar
וַתִּתְפָּעֶם
och oroa sig
va'titepaem
וּשְׁנָתוֹ
och sömn hans
o'shenat'vó
I Nebukadnessars 2:a regeringsår hade han drömmar som oroade honom och han kunde inte sova.
2 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
לִקְרֹא
till ropa
li'qeró
לַחַרְטֻמִּים
till spåman
la'charetumim
וְלָאַשָּׁפִים
och till besvärjare
ve'la'ashafim
וְלַמְכַשְּׁפִים
och till utöva trolldom
ve'la'mekhashefim
וְלַכַּשְׂדִּים
och till kaldé
ve'la'kasedim
לְהַגִּיד
till berätta
le'hagid
לַמֶּלֶךְ
till kung
la'melekhe
חֲלֹמֹתָיו
dröm hans
chalómótaj'v
וַיָּבֹאוּ
och komma
va'javóo
וַיַּעַמְדוּ
och stå upprätt
va'jaamedo
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
Så kungen tillkallade sina: spåmän, besvärjare, trollkarlar och drömtydare. Han ville att de skulle berätta för honom vad han hade drömt. De kom in och stod framför kungen.
3 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
חָלָמְתִּי
drömma
chalameti
וַתִּפָּעֶם
och oroa sig
va'tipaem
לָדַעַת
till veta
la'daat
Han sa till dem: "Jag hade en dröm som oroade mig, och jag vill veta vad jag drömt."
4 וַיְדַבְּרוּ
och tala
va'jedabero
הַכַּשְׂדִּים
kaldé
ha'kasedim
לַמֶּלֶךְ
till kung
la'melekhe
אֲרָמִית
arameiska
aramit
לְעָלְמִין
till evighet
le'alemin
לְעַבְדַּיִךְ
till tjänare din
le'avedaji'khe
וּפִשְׁרָא
och uttydning
o'fishera
Då talade drömtydarna till kungen på arameiska : "Må kungen leva för evigt! Berätta drömmen för dina tjänare så ska vi tyda den."
5 לְכַשְׂדָּיֵא
till kaldéisk
le'khasedaje
אַזְדָּא
fast beslut
aóeda
תְהוֹדְעוּנַּנִי
veta mig
tehvódeona'ni
וּפִשְׁרֵהּ
och uttydning hans
o'fishere'h
תִּתְעַבְדוּן
göra
titeavedon
וּבָתֵּיכוֹן
och hus din
o'vatei'khvón
יִתְּשָׂמוּן
befalla
jitesamon
Kungen svarade dem: "Mitt beslut står fast. Ni ska berätta för mig vad jag drömt och vad det betyder. Om ni inte gör det ska ni slitas i stycken och era hus ska bli till grushögar.
6 וּפִשְׁרֵהּ
och uttydning hans
o'fishere'h
תְּהַחֲוֹן
visa
tehachavón
וּנְבִזְבָּה
och lön
o'nevióebah
תְּקַבְּלוּן
ta emot
teqabelon
וּפִשְׁרֵהּ
och uttydning hans
o'fishere'h
הַחֲוֹנִי
visa mig
hachavó'ni
Men om ni berättar drömmen och ger uttydningen, ska jag ge er gåvor, en belöning och stor ära. Berätta nu drömmen och vad den betyder!"
7 תִנְיָנוּת
andra gången
tinejanot
וְאָמְרִין
och säga
ve'amerin
לְעַבְדוֹהִי
till tjänare hans
le'avedvó'hi
וּפִשְׁרָה
och uttydning
o'fishera'h
De svarade för andra gången: "Konung, säg vad du drömt till dina tjänare, så ska vi ge uttydningen."
8 אַזְדָּא
fast beslut
aóeda
Kungen svarade: "Jag förstår nog hur det ligger till, ni försöker bara vinna tid eftersom ni vet att mitt beslut står fast.
9 תְהוֹדְעֻנַּנִי
veta mig
tehvódeuna'ni
דָתְכוֹן
lag din
date'khvón
וּשְׁחִיתָה
och konspirera
o'shechitah
הַזְמִנְתּוּן
komma överens
haóemineton
לְמֵאמַר
till säga
le'memar
יִשְׁתַּנֵּא
förändra
jishetane
וְאִנְדַּע
och veta
ve'ineda
פִשְׁרֵהּ
uttydning hans
fishere'h
תְּהַחֲוֻנַּנִי
visa mig
tehachavuna'ni
Om ni inte berättar min dröm finns det bara en utgång för er! Ni har konspirerat tillsammans för att berätta lögner och förleda mig, i tron att situationen ska ändra sig. Berätta därför vad jag drömt, då vet jag att ni också kan ge den rätta uttydningen!"
10 כַשְׂדָּיֵא
kaldéisk
khasedaje
וְאָמְרִין
och säga
ve'amerin
יַבֶּשְׁתָּא
jorden
jabesheta
לְהַחֲוָיָה
till visa
le'hachavajah
וְשַׁלִּיט
och regera
ve'shalit
כִדְנָה
som detta
khi'denah
לְכָל
till allt -
le'khal-
וְאָשַׁף
och besvärjare
ve'ashaf
וְכַשְׂדָּי
och kaldéisk
ve'khasedaj
Då svarade drömtydarna : "Det finns ingen människa på jorden som kan tala om det kungen begär. Aldrig har någon kung, hur stor han än varit, begärt något sådant av en spåman, besvärjare eller drömtydare.
11 וּמִלְּתָא
och ord
o'mileta
וְאָחֳרָן
och annan
ve'achóran
יְחַוִּנַּהּ
visa henne
jechaoina'h
מְדָרְהוֹן
bo deras
medare'hvón
אִיתוֹהִי
har han
itvó'hi
Det kungen begär är omöjligt. Bara gudarna kan uppenbara detta för kungen, men gudarna bor inte bland människorna."
12 וּקְצַף
och bli rasande
o'qetóaf
לְהוֹבָדָה
till förgöra
le'hvóvadah
När kungen hörde deras svar blev han rasande, alldeles ursinnig, och befallde att alla visa i Babylon skulle dödas.
13 וְחַכִּימַיָּא
och vis
ve'chakimaja
מִתְקַטְּלִין
döda
miteqatelin
וְחַבְרוֹהִי
och medbroder hans
ve'chavervó'hi
לְהִתְקְטָלָה
till döda
le'hiteqetalah'f
Befallningen kungjordes, och alla visa var på väg att bli avrättade. Man sökte också efter Daniel och hans vänner, för att också avrätta dem.
14 בֵּאדַיִן
i sedan
be'dajin
וּטְעֵם
och befallning
o'teem
לְאַרְיוֹךְ
till Arjoch
le'arejvókhe
טַבָּחַיָּא
livvakt
tabachaja
לְקַטָּלָה
till döda
le'qatalah
לְחַכִּימֵי
till vis
le'chakimei
Då talade Daniel med visa, väl valda ord till Arjoch, som ansvarade för kungens alla bödlar och som var utsänd att döda alla visa i Babel.
15 לְאַרְיוֹךְ
till Arjoch
le'arejvókhe
שַׁלִּיטָא
regera
shalita
מְהַחְצְפָה
förhasta sig
mehachetóefah
אַרְיוֹךְ
Arjoch
arejvókhe
לְדָנִיֵּאל
till Daniel
le'daniel
Han sa till Arjoch, kungens befälhavare: "Varför är kungens befallning så brådskande?" Arjoch förklarade då situationen för Daniel.
16 וְדָנִיֵּאל
och Daniel
ve'daniel
וּפִשְׁרָא
och uttydning
o'fishera
לְהַחֲוָיָה
till visa
le'hachavajah
לְמַלְכָּא
till kung
le'maleka'f
Daniel gick in till kungen och bad om att få tid på sig, så skulle han berätta vad drömmen betydde.
17 לְבַיְתֵהּ
till hus hans
le'vajete'h
וְלַחֲנַנְיָה
och till Chananjah
ve'la'chananejah
מִישָׁאֵל
Mishael
mishael
וַעֲזַרְיָה
och Azarjah
va'aóarejah
חַבְרוֹהִי
medbroder hans
chavervó'hi
Sedan skyndade Daniel hem och berättade vad som hänt för sina vänner Hananja, Mishael och Asarja.
18 וְרַחֲמִין
och nåd
ve'rachamin
לְמִבְעֵא
till söka
le'mivee
יְהֹבְדוּן
förgöra
jehóvedon
וְחַבְרוֹהִי
och medbroder hans
ve'chavervó'hi
Han uppmanade dem att bönfalla himlarnas Gud att visa dem nåd och hjälpa dem förstå hemligheten, så att inte han och hans vänner och alla andra visa i Babylon skulle mista livet.
19 לְדָנִיֵּאל
till Daniel
le'daniel
בְּחֶזְוָא
i syn
be'cheóeva
לֶאֱלָהּ
till Gud
le'elah
שְׁמַיָּא
himlar
shemaja'
Då uppenbarades hemligheten för Daniel i en syn om natten, och Daniel prisade himlarnas Gud.
20 שְׁמֵהּ
namn hans
sheme'h
חָכְמְתָא
vishet
chakhemeta
וּגְבוּרְתָא
och makt
o'gevoreta
Daniel sa: "Prisa Guds namn från evighet till evighet, för han har vishet och makt!
21 מְהַשְׁנֵא
förändra
mehashene
וְזִמְנַיָּא
och tid
ve'óimenaja
מְהַעְדֵּה
lämna vidare
mehaede
וּמְהָקֵים
och uppstå
o'mehaqeim
חָכְמְתָא
vishet
chakhemeta
לְחַכִּימִין
till vis
le'chakimin
וּמַנְדְּעָא
och förstånd
o'manedea
לְיָדְעֵי
till veta
le'jadeei
Han bestämmer tider och stunder, avsätter och tillsätter kungar. Han ger de visa deras vishet, och de förståndiga deras förstånd.
22 עַמִּיקָתָא
djupt
amiqata
וּמְסַתְּרָתָא
och dölja
o'mesaterata
בַחֲשׁוֹכָא
i mörker
va'chashvókha
וּנְהִירָא
och ljus
o'nehira
Han avslöjar det som är djupt och fördolt. Han vet vad som finns i mörkret, och hos honom bor ljuset.
23 אֲבָהָתִי
fader min
avahati'j
וּמְשַׁבַּח
och prisa
o'meshabach
חָכְמְתָא
vishet
chakhemeta
וּגְבוּרְתָא
och makt
o'gevoreta
הוֹדַעְתַּנִי
veta mig
hvódaeta'ni
מִנָּךְ
från dig
mina'khe
הוֹדַעְתֶּנָא
veta oss
hvódaete'na
Till dig, mina fäders Gud, riktar jag mitt tack och pris, för du har gett mig vishet och kraft. Du har nu låtit mig få veta det vi bad dig om. För du har låtit oss veta svaret på kungens fråga."
24 אַרְיוֹךְ
Arjoch
arejvókhe
לְהוֹבָדָה
till förgöra
le'hvóvadah
לְחַכִּימֵי
till vis
le'chakimei
לְחַכִּימֵי
till vis
le'chakimei
תְּהוֹבֵד
förgöra
tehvóved
הַעֵלְנִי
komma mig
haele'ni
וּפִשְׁרָא
och uttydning
o'fishera
לְמַלְכָּא
till kung
le'maleka
Då gick Daniel till Arjoch, han som hade fått uppdraget av kungen att avrätta alla de visa i Babylon. Daniel sa till honom: "Döda inte de visa i Babylon! För mig till kungen så ska jag berätta vad drömmen betyder."
25 אַרְיוֹךְ
Arjoch
arejvókhe
בְּהִתְבְּהָלָה
i genast
be'hitebehalah
לְדָנִיֵּאל
till Daniel
le'daniel
הַשְׁכַּחַת
finna
hashekachat
גָלוּתָא
fångenskap
galota
פִשְׁרָא
uttydning
fishera
לְמַלְכָּא
till kung
le'maleka
Arjoch tog på en gång med sig Daniel till kungen och sa: "Jag har funnit en man bland de judiska fångarna som kan tyda drömmen!"
26 לְדָנִיֵּאל
till Daniel
le'daniel
שְׁמֵהּ
namn hans
sheme'h
בֵּלְטְשַׁאצַּר
Belteshatsar
beleteshatóar
הַאִיתַיִךְ
har du
ha'itaji'khe
לְהוֹדָעֻתַנִי
till veta mig
le'hvódauta'ni
וּפִשְׁרֵהּ
och uttydning hans
o'fishere'h
Kungen svarade Daniel, som hade fått namnet Belteshassar: "Kan du säga mig vad jag drömt och också uttyda drömmen?"
27 אָשְׁפִין
besvärjare
ashefin
חַרְטֻמִּין
spåman
charetumin
גָּזְרִין
riva loss
gaóerin
לְהַחֲוָיָה
till visa
le'hachavajah
לְמַלְכָּא
till kung
le'maleka'
Daniel svarade kungen: "Den hemlighet som kungen begär att få veta är något som inga visa män, besvärjare, spåmän eller astrologer kan uppenbara.
28 בִּשְׁמַיָּא
i himlar
bi'shemaja
וְהוֹדַע
och veta
ve'hvóda
לְמַלְכָּא
till kung
le'maleka
נְבוּכַדְנֶצַּר
Nebukadnessar
nevokhadenetóar
בְּאַחֲרִית
i kommande
be'acharit
חֶלְמָךְ
dröm din
chelema'khe
וְחֶזְוֵי
och syn
ve'cheóevei
רֵאשָׁךְ
huvud din
resha'khe
מִשְׁכְּבָךְ
bädd din
mishekeva'khe
Däremot finns det en Gud i himlen som uppenbarar det som är dolt. Han har låtit kung Nebukadnessar få veta vad som ska hända i framtiden. Detta är din dröm, de syner du såg i ditt huvud när du låg på din bädd:
29 רַעְיוֹנָךְ
tankar din
raejvóna'khe
מִשְׁכְּבָךְ
bädd din
mishekeva'khe
וְגָלֵא
och uppenbara
ve'gale
רָזַיָּא
hemlighet
raóaja
הוֹדְעָךְ
veta dig
hvódea'khe
När du, o konung, låg på din bädd kom tankar om vad som ska ske i framtiden, och han som uppenbarar hemligheter lät dig veta vad som ska ske.
30 בְחָכְמָה
i vishet
ve'chakhemah
חַיַּיָּא
levande
chajaja
פִשְׁרָא
uttydning
fishera
לְמַלְכָּא
till kung
le'maleka
יְהוֹדְעוּן
veta
jehvódeon
וְרַעְיוֹנֵי
och tankar
ve'raejvónei
לִבְבָךְ
hjärta din
liveva'khe
Detta mysterium har nu blivit uppenbarat för mig, inte för att jag har större vishet än någon annan levande varelse, utan för att du ska få veta uttydningen och förstå dina innersta tankar.
31 וְזִיוֵהּ
och strålande glans hans
ve'óive'h
לְקָבְלָךְ
till inför dig
le'qavela'khe
וְרֵוֵהּ
och syn hans
ve'reve'h
O konung, du såg i din syn en stor staty framför dig. Den var mäktig, starkt glänsande – fruktansvärd att se på.
32 רֵאשֵׁהּ
huvud hans
reshe'h
חֲדוֹהִי
bröst hans
chadvó'hi
וּדְרָעוֹהִי
och arm hans
o'deravó'hi
מְעוֹהִי
buk hans
mevó'hi
וְיַרְכָתֵהּ
och höft hans
ve'jarekhate'h
Huvudet på statyn var av rent guld. Bröstet och armarna av silver. Buken och höfterna av brons.
33 שָׁקוֹהִי
ben hans
shaqvó'hi
רַגְלוֹהִי
fot hans
ragelvó'hi
מִנְּהוֹן
från dem
mine'hvón
וּמִנְּהוֹן
och från dem
o'mine'hvón
Benen var av järn. Fötterna delvis av järn och delvis av lera.
34 הִתְגְּזֶרֶת
riva loss
hitegeóeret
בִידַיִן
i hand
vi'jdajin
וּמְחָת
och träffa
o'mechat
לְצַלְמָא
till staty
le'tóalema
רַגְלוֹהִי
fot hans
ragelvó'hi
וְחַסְפָּא
och lera
ve'chasepa
וְהַדֵּקֶת
och krossa
ve'hadeqet
Medan du såg på statyn, såg du hur en sten höggs ut, dock utan att någon mänsklig hand rörde vid den. Den träffade statyns fötter av järn och lera och krossade dem.
35 בֵּאדַיִן
i sedan
be'dajin
כַחֲדָה
som första
kha'chadah
וְדַהֲבָא
och guld
ve'dahava
וַהֲווֹ
och vara
va'havvó
אִדְּרֵי
tröskplats -
iderei-
וְכָל
och allt -
ve'khal-
הִשְׁתֲּכַח
finna
hishetakhach
וְאַבְנָא
och sten
ve'avena'
לְצַלְמָא
till staty
le'tóalema
וּמְלָת
och fylla
o'melat
Då krossades alltsammans på en gång, järnet, leran, bronset, silvret och guldet. Allt blev som agnar från tröskplatserna på sommaren. Vinden tog tag i dem och förde bort dem och inget blev kvar. Men stenen som hade träffat statyn blev ett stort berg som uppfyllde hela jorden.
36 וּפִשְׁרֵהּ
och uttydning hans
o'fishere'h
Detta var drömmen. Nu ska vi berätta vad den betyder:
37 מַלְכַיָּא
kung
malekhaja
מַלְכוּתָא
kungadöme
malekhota
וְתָקְפָּא
och makt
ve'taqepa
וִיקָרָא
och ära
vi'jqara
Du, o konung, är den största kungen . Himlarnas Gud har gett dig rike, styrka, makt och ära.
38 וּבְכָל
och i allt -
o've'khal-
וְעוֹף
och fågel -
ve'vóf-
בִּידָךְ
i hand din
bi'jda'khe
וְהַשְׁלְטָךְ
och råda dig
ve'hasheleta'khe
בְּכָלְּהוֹן
i allt deras
be'khale'hvón
Gud har gett dig alla människor, markens vilda djur och himlens fåglar. Du råder över dem varhelst de bor. Du är huvudet av guld.
39 וּבָתְרָךְ
och plats din
o'vatera'khe
מַלְכוּ
kungadöme
malekho
מִנָּךְ
från dig
mina'khe
וּמַלְכוּ
och kungadöme
o'malekho
תְלִיתָיָא
tredje
telitaja
Efter dig ska ett annat rike uppstå, ett som är svagare än ditt. Sedan ska ett tredje rike av koppar komma och regera över hela jorden.
40 וּמַלְכוּ
och kungadöme
o'malekho
רְבִיעָיָה
fjärde
reviajah
כְּפַרְזְלָא
som järn
ke'fareóela
וְחָשֵׁל
och slå sönder
ve'chashel
וּכְפַרְזְלָא
och som järn
o'khe'fareóela
וְתֵרֹעַ
och krossa
ve'teróa
Det fjärde riket ska bli starkt som järn. På samma sätt som järn tillintetgör och slår sönder allt, ska detta rike krossa som järn, stampa och bryta sönder.
41 וְאֶצְבְּעָתָא
och tå
ve'etóebeata
מִנְּהוֹן
från dem
mine'hvón
וּמִנְּהוֹן
och från dem
o'mine'hvón
מַלְכוּ
kungadöme
malekho
נִצְבְּתָא
fasthet
nitóebeta
בַּחֲסַף
i lera
ba'chasaf
Du såg att fötterna och tårna var delvis av krukmakarens lera och delvis av järn. Det betyder att det ska vara ett delat rike. Det kommer att ha något av järnets hårdhet, du såg ju att järnet var blandat med lerjord.
42 וְאֶצְבְּעָת
och tå
ve'etóebeat
מִנְּהוֹן
från dem
mine'hvón
וּמִנְּהוֹן
och från dem
o'mine'hvón
מַלְכוּתָא
kungadöme
malekhota
וּמִנַּהּ
och från henne
o'mina'h
Att tårna på fötterna var delvis av järn och delvis av lera, betyder att riket delvis ska vara starkt och delvis svagt.
43 בַּחֲסַף
i lera
ba'chasaf
מִתְעָרְבִין
blanda
mitearevin
דָּבְקִין
hålla samman
daveqin
מִתְעָרַב
blanda
mitearav
Du såg järnet blandat med lera, på samma sätt ska folk blanda sig med varandra via mänsklig säd, men ändå inte hålla samman, lika lite som järn kan förenas med lera.
44 וּבְיוֹמֵיהוֹן
och i dag deras
o've'jvómei'hvón
מַלְכַיָּא
kung
malekhaja
מַלְכוּ
kungadöme
malekho
לְעָלְמִין
till evighet
le'alemin
תִתְחַבַּל
förstöra
titechabal
וּמַלְכוּתָה
och kungadöme
o'malekhota'h
תִשְׁתְּבִק
lämna
tisheteviq
וְתָסֵיף
och gå i uppfyllelse
ve'taseif
מַלְכְוָתָא
kungadöme
malekhevata
לְעָלְמַיָּא
till evighet
le'alemaja'
Under dessa kungars tid kommer himlarnas Gud att upprätta ett annat rike som aldrig ska förstöras. Dess makt ska inte överlämnas åt något annat folk. Det ska krossa och utplåna alla andra riken, men självt ska det bestå för evigt!
45 מִטּוּרָא
från berg
mi'tora
אִתְגְּזֶרֶת
riva loss
itegeóeret
בִידַיִן
i hand
vi'jdajin
וְהַדֶּקֶת
och krossa
ve'hadeqet
וְדַהֲבָא
och guld
ve'dahava
לְמַלְכָּא
till kung
le'maleka
וְיַצִּיב
och tydligt
ve'jatóiv
וּמְהֵימַן
och tillförlitlig
o'meheiman
פִּשְׁרֵהּ
uttydning hans
pishere'h'f
Du såg ju hur en sten höggs ut från ett berg, men inte genom en mänsklig hand. Stenen krossade järnet, kopparn, leran, silvret och guldet. Den store Guden har uppenbarat för kungen vad som ska ske i framtiden. Drömmen är sann och tydningen tillförlitlig."
46 בֵּאדַיִן
i sedan
be'dajin
נְבוּכַדְנֶצַּר
Nebukadnessar
nevokhadenetóar
אַנְפּוֹהִי
ansikte hans
anepvó'hi
וּלְדָנִיֵּאל
och till Daniel
o'le'daniel
וּמִנְחָה
och gåva
o'minechah
וְנִיחֹחִין
och ljuvlighet
ve'nichóchin
לְנַסָּכָה
till offra
le'nasakhah
Då föll kung Nebukadnessar ner på sitt ansikte inför Daniel och tillbad. Nebukadnessar befallde att man skulle bära fram ett slaktoffer och tända rökelse till honom.
47 לְדָנִיֵּאל
till Daniel
le'daniel
אֱלָהֲכוֹן
Gud din
elaha'khvón
וְגָלֵה
och uppenbara
ve'gale
יְכֵלְתָּ
kunna
jekheleta
לְמִגְלֵא
till uppenbara
le'migele
Kungen sa till Daniel: "Er Gud är verkligen en Gud över andra gudar, en Herre över kungar och en som uppenbarar hemligheter, eftersom du har kunnat avslöja denna hemlighet."
48 לְדָנִיֵּאל
till Daniel
le'daniel
רַבִּי
växa sig stor
rabi
וּמַתְּנָן
och gåva
o'matenan
וְהַשְׁלְטֵהּ
och råda honom
ve'hashelete'h
סִגְנִין
guvernör
sigenin
Sedan gav kungen Daniel många gåvor och satte honom på en hög position i sitt rike. Nebukadnessar gjorde honom till herre över hela provinsen Babylon, och satte honom över alla de visa i Babylon.
49 וְדָנִיֵּאל
och Daniel
ve'daniel
עֲבִידְתָּא
arbete
avideta
לְשַׁדְרַךְ
till Shadrach
le'shaderakhe
מֵישַׁךְ
Mejshach
meishakhe
וַעֲבֵד
och Aved-Nego
va'aved
וְדָנִיֵּאל
och Daniel
ve'daniel
På Daniels begäran utsåg kungen Shadrak, Meshak och Aved-Nego att förvalta Babels provins, medan Daniel själv stannade vid kungens hov.
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+