Om Hosea

Berör tidsperioden: 760-722 f.Kr.

Skriven: 760-720 f.Kr.

Författare: Hosea

Citeras i NT:
Hos 1:6, 91 Pet 2:10
Hos 2:1Rom 9:26-27
Hos 2:23Rom 9:25; 1 Pet 2:10
Hos 6:6Matt 9:13; Matt 12:7
Hos 10:8Luke 23:30; Upp 6:16
Hos 11:1Matt 2:15
Hos 13:141 Kor 15:55

Struktur:

Hosea

Introduktion

1

Hoseas äktenskap

23

Jisereel

45

Lo-Ruhama

67

Lo-Ammi

89 10 11 2Kalla era bröder Ammi och era systrar Ruhama. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

Gomers upprättelse

32 3 4 5

Guds budskap till Israel

1. Klagan (Jesereel)

4Hör Herren (Jahves) ord, ni Israels barn, för Herren har …2 3

2. Tre skyldiga grupper (Lo-Ammi)

45 6 7 8 9 10 11 12 13 14

3. Tre varningar (Lo-Ruhama)

1516 17 18 19 5 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

6Kom, låt oss vända tillbaka till Herren (Jahve)!
    [Det är bara Herren, inte Assyrierna som man tidigare vänt sig till, som kan hela och läka landet, se 5:13]
Han har rivit oss,
    men han ska hela oss.
Han har slagit oss,
    men han ska förbinda oss.
2Han ska om två dagar på nytt göra oss levande,
    på tredje dagen ska han låta oss stå upp,
    och vi ska leva inför hans ansikte.
3[Tidigare, se 4:4, har Hosea talat om hur folket har gått under på grund av brist på kunskap.]
Låt oss lära känna Herren,
    låt oss sträva (aktivt söka) efter honom [mer och mer, djupare].
Lika säkert som solen som går upp [och bli starkare och klarare, se Ords 4:18],
    kommer han att gå upp över oss.
Han ska komma till oss som skurar,
    som vårregnen som vattnar jorden.
    [De sista regnen innan skörden, som ger näring åt frukten.]

Framtida upprättelse

4Vad ska jag göra (ta mig till) med dig, Efraim [det norra riket – Israel]?
    Vad ska jag göra (ta mig till) med dig, Juda [det södra riket]?

Er nåd (kärleksfull omsorg, trofast kärlek) är som morgondiset [som snabbt skingras],
    som dagg som fort försvinner [när solen bränner bort det, se vers 5c].
5Därför har jag yxat till dem (format dem, varnat och väglett) genom profeterna.
    Jag har slagit dem med min muns ord;
    din dom går fram som ljuset.
    [Profeterna och mina muns ord är parallella uttryck.]

6För jag önskar (har behag i; föredrar) nåd (kärleksfull omsorg, trofast kärlek)
    och inte offer [försonande slaktoffer],
och [hängiven, överlåten; nära personlig] kunskap om Gud (Elohim)
    mer [hellre] än brännoffer [i plural - där röken steg upp inför Gud som ett lov, se 3 Mos 1:1-17].

[Jesus citerar från denna text två gånger, vid ett tillfälle för att rättfärdiga hans nåd mot syndare, se Matt 9:13; och vid ett annat tillfälle för att rättfärdiga barmhärtighet mot sina kroppar när de var hungriga, se Matt 12:7. Nåden här handlar både om hur Gud önskar och älskar att få visa nåd mot människor, men också hur han gläds över när människor visar nåd mot varandra. Se även Klag 3:22. Ordet för kunskap är hebr. daat som har samma rot för verbet för att ha en nära relation och känna någon, se 1 Mos 4:1; 18:19. I båda fraserna så finns en kontrast. Brännoffer var det mest dyrbara högsta offret, i jämförelse med offer.]

7Som Adam har de har överträtt förbundet,
    där har de handlat förrädiskt mot mig.
8Gilead [Ramot Gilead var en tillflyktsstad, öster om Jordanfloden] är en stad av ogärningsmän (deras sysselsättning är att göra ondska),
    den är full med blodiga spår.
9 10 11 7 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

Guds rättvisa

82 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 9 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14Giv dem, Herre (Jahve)

[Meningen avslutas inte. Den är en s.k. aposiopesis. Det blir en känsloladdad tystnad, Hosea funderar innan han talar igen.]

Gör dem ofruktsamma och bröst som inte kan dia. 15 16 17 10 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

Guds kärlek

11När Israel var en ung man älskade jag honom som en son, och ut ur Egypten kallade jag min son.
     2Men ju mer jag kallar på dem, desto längre bort går de från mig. De offrar till baalsgudarna och tänder offereldar till avgudar. [Baal var en kanaanitisk avgud, i de religiösa riterna ingick mänskooffer och sexuella riter.]
     3Ändå var det jag som vägledde Efraim (som en far lär sin son att börja gå), och jag som tog dem i mina armar, men de ville inte erkänna att jag hade helat dem. [Efraim är det norra riket i Israel.]
     4Jag ledde dem med mänskliga band, med kärlekens rep [till skillnad från djur som tvingas till lydnad med betsel och rep]. Jag lyfte undan oket från deras halsar, och böjde mig ner och gav dem mat. 5 6 7 8 9 10 11 12 12 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 13 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 14 2 3 4 5[Guds svar på frälsningsbönen i vers 3-4.]

"Jag ska hela deras trolöshet (avfall, deras hjärtan som medvetet vandrat bort från mig).
    Jag ska älska dem utan gräns (av fri vilja, ösa min kärlek över dem, som en frivillig offergåva),
    för min vrede har vänt sig från dem [Israel].
6Jag ska bli som dagg för Israel,
    han ska blomstra som en lilja [vara lika vacker och ren],
    han ska skjuta sina rötter som [och vara djup rotad som de stora cederträden i] Libanon.
7Hans nya rotskott ska växa och sprida ut sig,
    hans prakt ska vara som olivträdets [som bär rik frukt],
    och hans doft som Libanons [cederträd].
8Man ska åter igen få bo under hans skugga [återvända från sin fångenskap].
    De ska så och skörda säd i överflöd.
    De ska blomstra som vinträd.
    Hans rykte ska vara som Libanons vin.
9Efraim ska säga:
    'Jag vill inte längre ha någonting med avgudar att göra'.
Jag ska svara honom och
    vaka över honom.
Jag är som ett grönskande cypressträd,
    din frukt finns hos mig. [Det är jag som ger liv.]"




© 2021 Svenska Kärnbibeln