Amos
11Ord av Amos, en av herdarna från Tekoa [en liten stad i Juda bergsbygd, 16 km söder om Jerusalem]. Detta är vad han såg om Israel [det norra riket] när
Ussia (hebr. Uzzijaho) var kung i Juda [783-742 f.Kr.] och
Jerobeam, Joashs son, var kung i Israel [786-746 f.Kr.],
två år före jordbävningen. [Jordbävningen omnämns även i . Vid utgrävningar 2021 i de östra sluttningarna av Davids stad hittades en mängd sönderslagna kärl, skålar och lampor. Fynden stämmer överens med liknande fynd i norra Israel som visar på en jordbävning under kung Ussias styre i mitten på 700-talet f.Kr.
Amos, som är från Sydriket Juda, skriver alltså till Israel, det norra riket. År 722 f.Kr. faller det norra riket till Assyrien, så dessa ord skrivs omkring 40 år före denna händelse.] 2Han sa: "Herren (Jahveh) ryter [] från Sion [tempelberget i Jerusalem] och upphäver sin röst från Jerusalem, och herdarnas ängar ska sörja och Karmels topp [] ska vittra."
Nu följer sju väl strukturerade upprepningar med dom över omgivande nationer. Frasen "tre av, ja, fyra överträdelser" förstärker att det är många överträdelser, se , , , , ; , , . Betydelsen kan vara kontinuitet och fortsättning: 3 överträdelser, 4 överträdelser, osv. Det finns också en symbolism med 3 + 4 som blir 7, dvs. att överträdelserna har nått sitt fullkomliga mått. De första sex är grupperade parvis: Damaskus & Gaza (spiran, se och ), Tyros & Edom (bröder i och ; ingen avslutande fras "säger Herren") och Ammon & Moab. Den sjunde domen riktas mot Juda. Bokens genomgripande struktur med talet sju gör att det blir en överraskning när en åttonde dom mot Israel avslutar denna sektion .
Kommande dom (kap 1-2)
Damaskus
3För så säger Herren (Jahveh): "För tre av [Arams huvudstad] Damaskus överträdelser,
ja, för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de har tröskat Gilead [öster om Jordanfloden, se och ]
med slädar av järn. 4Jag ska sända en eld över Chazaels hus
och den ska sluka Ben-Hadads palats. [Chazael var den kungliga släkten i Syrien (Aram) som grundades av Chazael (842-796 f.Kr.), se . Ben-Hadad var Chazaels efterträdare eller hans son som har samma namn.] 5Jag ska bryta Damaskus bom [bryta ner porten in till staden]
och hugga bort invånarna från Bakat-Aven ["den ondskefulla dalen", se ]
och den som håller spiran från Beit-Eden [stad/region vid Eufrat eller ordagrant sarkastiskt: "den lustfyllda staden"]
och folket i Aram [Syrien] ska gå i fångenskap under Kir [betyder mur, troligtvis området Transkaukasus, nuvarande Armenien, Azerbajdzjan och Georgien]", säger Herren (Jahveh).Gaza
6
Gränsövergången Erez mellan Israel och Gaza.
"För tre av [den filisteiska staden] Gazas överträdelser,
ja, för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de förde bort fångar, en hel befolkning fördrev de i exil
och överlämnade dem till Edom. 7Jag ska sända en eld mot Gazas murar
och den ska sluka alla deras palats.
8Jag ska hugga av invånarna från Ashdod
och honom som håller spiran [kungen] från Ashkelon [strax norr om Gaza].
Jag ska vända min hand mot [staden] Ekron [Tel Miqne, tre mil nordöst om Ashkelon]
och kvarlevan av filistéerna ska förgås", säger Herren Gud (Adonai Jahveh).Tyros
9Så säger Herren (Jahveh): "För tre av [staden] Tyros överträdelser,
ja, för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de förde bort en hel befolkning i exil och överlämnade dem till Edom
och inte kom ihåg förbundet med bröderna. 10Jag ska sända en eld mot Tyros murar
och den ska sluka alla deras palats." Edom
11Så säger Herren (Jahveh): "För tre av Edoms överträdelser,
ja, för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom han jagade sin bror [Esau var Jakobs bror, se ; ] med svärdet
och kastade bort all nåd (medömkan, hebr. rachamim)
och hans vrede rev och slet oavbrutet
och han behöll sin ilska för alltid. 12Jag ska sända en eld över Teman [en stad i norra Edom, uppkallad efter Esaus barnbarn, se ]
och den ska sluka Botsras [stad i södra Edom, se ] palats." [Städerna Selah och Petra nämns inte, eftersom de redan hade blivit intagna av Amasja, se .] Ammon
13Så säger Herren (Jahveh): "För tre av Ammons överträdelser,
ja, för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de slet upp Gileads gravida kvinnor för att utvidga sitt territorium. 14Därför ska jag tända en eld i [Ammons huvudstad] Rabbahs mur
som förtär dess palats [mäktiga byggnader, både palats och militära anläggningar – hebr. ]
med höga rop på stridens dag,
med storm på orkanens dag.
15Deras kung ska gå i fångenskap,
han och hans prinsar tillsammans", säger Herren (Jahveh).Moab
21Så säger Herren (Jahveh): "För tre av Moabs överträdelser,
ja, för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de har förbränt Edoms kungs ben till aska. [I föregående ord till Ammon var det ofödda barn som dödades, se , här är det de döda som skändas. Dessa två profetiska ord visar hur man vanhelgar livet som Gud har gett.] 2Jag ska sända en eld över Moab
och den ska sluka Keriots palats (mäktiga byggnader).
Moab ska dö i kalabalik, i stridslarm (tumult),
till ljudet av shofar (vädurshorn).
3Jag ska utrota (hugga av) domaren från landet (dess mitt)
och jag ska slakta alla furstar där med honom", säger Herren (Jahveh).Juda
[Hittills har domsorden varit riktade mot Judas och Israels fiender. Problemet var att samma synder som dessa städer och regioner gjort, begicks även av Guds egendomsfolk. Det sjunde ordet riktas till Juda, det södra riket, till Amos egna landsmän, se .] 4Så säger Herren (Jahveh): "För tre av Judas [det södra rikets] överträdelser,
ja, för fyra, ska jag inte ändra mig,
eftersom de har förkastat Herrens (Jahvehs) undervisning (Moseböckerna – hebr. Torah)
och inte har hållit hans förordningar (ordagrant "saker inristat" vilket indikerar permanenta oföränderliga lagar, beskrivs ofta som bud som inte har en rationell förklaring) och deras lögner har fört dem till en återvändsgränd som deras fäder har vandrat på.
5Jag ska sända en eld över Juda
och den ska sluka Jerusalems palats (mäktiga byggnader)." Dom mot Israel
6Så säger Herren (Jahveh): "För tre av Israels [det norra rikets] överträdelser,
ja, för fyra, ska jag inte ändra mig, eftersom de sålde rättfärdigheten för silver (pengar) [tog emot mutor, vilket var ett brott mot ]
och de behövande (fattiga) för ett par skor (sandaler).
7De trampar ner den fattiges huvud i jordens stoft
och fördärvar vägen för de ödmjuka.
En man och hans far går till samma jungfru
för att vanhelga mitt heliga namn.
8De lägger sig ner vid varje (alla) altare,
på kläder tagna i pant,
och i sin Guds (Elohims) hus insuper de vinet från dem som är bötfällda (straffade för något brott).
9Likväl fördärvade jag amoréerna framför dem,
som var högresta som de höga cedrarna och starka som ekarna.
Likväl fördärvade jag hans frukt ovanifrån och hans rötter underifrån.
10Jag förde också upp dig ur Egyptens land (hebr. Mitsrajim – ´det inträngda landet´)
och ledde dig 40 år i vildmarken för att inta amoréernas land.
11Bland dina unga söner reste jag upp profeter
och bland dina unga män nasirer. Är det inte så, Israels söner?" förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). 12"Men ni gav nasirerna vin att dricka och befallde profeterna och sa: 'Profetera inte'. [Att vara nasir innebär att man har avlagt nasirlöften, däribland att avstå från allt som kommer från vinrankan, se .]
13Se, jag ska låta det knaka under er,
som en vagn knakar när den är full av kärvar (överlastad).
14Den snabbe ska inte kunna fly,
den starke ska inte kunna använda sin styrka,
inte heller ska den mäktige kunna rädda sig själv.
15Inte heller ska den som hanterar bågen kunna stå
och den snabbfotade ska inte kunna rädda sig själv,
inte heller ska den som berider hästen kunna rädda sig själv.
16Den modige bland de mäktiga ska fly sin väg naken på den dagen", förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).Herren har talat
[Ett nyckelord i detta kapitel är hebr. som har betydelsen av att en överordnad granskar och inspekterar en underordnad. Det används om att räkna, se . Betydelsen kan vara att belöna eller straffa beroende på vad resultatet av summeringen av räkenskapen blev. Ordet används här för att rama in denna sektion, se och (2 ggr). Kapitlet har sju sektioner som bildar en kiasm:
A Herren ska inspektera/straffa,
B Kommande förödelse – lejon och byte,
C främmande palats (hebr. ),
D Central vers: Israel gör inte rätt,
C´ Israels palats (hebr. ),
B´ Kommande förödelse – lejon och byte,
A´ Herren ska inspektera/straffa, ] 31Hör (hörsamma, lyd) detta ord som Herren (Jahveh) har talat mot er, Israels söner, över hela familjen [alla stammar, både Juda och Israel] som jag förde upp, ut ur Egyptens land när jag sa: Herren ska inspektera/straffa
2"Bara dig har jag känt (varit intimt förtrogen med) bland jordens alla familjer,
därför ska jag hemsöka (för att göra räkenskap med) dig för alla dina överträdelser.Kommande förödelse – lejon och byte
3[Nu följer sju retoriska frågor, i inledningen liknades Gud vid ett rytande lejon som upphöjde sin röst, se . Samma ord återkommer här i :] Kan två vandra tillsammans, utan att vara överens om det? [Nej, självklart inte.]
4Ryter ett lejon i skogen, när han inte har något byte? [Nej, självklart inte.]
Upphäver ett ungt lejon sin röst från sin lya, om han inte har tagit (fångat) något? [Nej, självklart inte.]
5Fastnar en fågel i en snara på jorden, om det inte finns ett lockbete? [Nej, självklart inte.]
Sprätter en snara upp från marken, utan att ha fångat något? [Nej, självklart inte.]
6Om en shofar ljuder i en stad, är det inte så att invånarna bävar? [Jo!]
Om det sker ondska i en stad, har inte Herren (Jahveh) med den att göra? [De första fem frågorna har ett underförstått nej som svar. Den sjätte frågan har ett ja som svar och den sista fanns det olika åsikter om. Amos samtid trodde inte att Gud skulle kunna tillåta att förödelse kom över deras stad. Gud förorsakar aldrig ondska () men han kan tillåta den och ta undan sitt beskydd, se . ska också ses i ljuset av där Gud varnar, se även ]
7För Herren Herren (Adonai Jahveh) gör ingenting
utan att han uppenbarar sitt rådslut för sina tjänare profeterna.
8Lejonet har rutit,
vem fruktar inte?
Herren Herren (Adonai Jahveh) har talat,
vem kan låta bli att profetera?" [Lejonet var ett vanligt djur i Israels skogsbygder på den här tiden. Därför var det allmänt känt att lejonet ryter precis innan det kastar sig över sitt tilltänkta byte, som då kan fly om det reagerar tillräckligt snabbt. På samma sätt vill Gud att folket ska förstå hans varningar så att de omvänder sig innan domen drabbar dem.]Främmande palats
9Förkunna det i Ashdods palats (mäktiga byggnader) [en av filistéernas fem stora städer vid Medelhavet]
och över palatsen (de mäktiga byggnaderna) i Egyptens land och säg:
"Församla dig på Samariens berg
och se den stora förvirringen därinne och förtrycket i dess mitt." De vet inte att göra rätt
[Central vers:]
10De vet (känner) inte att göra det rätta, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
Man har samlat våld och stöld i deras palats (mäktiga byggnader).Dina palats
11Därför säger Herren Gud (Adonai Jahveh):
"En motståndare har omringat landet,
och han ska slå ner din styrka [försvar och rikedom] från dig och dina palats (mäktiga byggnader) ska läggas i ruiner."Kommande förödelse
12Så säger Herren (Jahveh):
"Som en herde räddar två ben eller en bit av ett öra från lejonets gap,
så ska Israels söner som bor i Samarien fly
med hörnet av en bädd och damasken (en bit/hörn av benet) från en soffa (dagbädd)."Herren ska inspektera/straffa
13"Lyssna och vittna mot Jakobs hus",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), Härskarornas Gud (Elohim Sebaot).
14"I de dagarna då jag ska hemsöka (för att göra räkenskap med) Israels överträdelser,
ska jag också hemsöka (för att göra räkenskap med) Betels altaren
och hornen på altaret ska bli avhuggna och falla till marken.
15Jag ska slå vinterhuset med sommarhuset,
och [det lyxiga] huset av elfenben ska förgås
och det stora huset ska få ett slut",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).Förbered er att möta Herren
[Det andra budskapet. Inleds på samma sätt, "Hör detta ord", som förra kapitlet, se ] 41Hör (hörsamma, lyd) detta ord, ni Bashans kvigor på Samariens berg: [ni kvinnor] som förtrycker den fattige,
som krossar den behövande,
som säger till sina herrar:
"Ge mig [vin] så jag kan festa!"
2Herren Herren (Adonai Jahveh) har svurit vid sin helighet:
"Sannerligen ska de dagarna komma över dig
när du ska föras bort med krokar
och dina invånare med fiskkrokar.
3Ni ska föras ut på stränderna, var och en rakt framför sig
och ni ska kastas i det okända",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). 4"Kom till Betel med överträdelser,
till Gilgal och förmera era överträdelser.
Ta med era offer på morgonen
och ert tionde efter tre dagar.
5Offra ett tacksägelseoffer
av det som är jäst (med surdeg) []
och förkunna frivilliga offer
och gör dem kända, för det älskar ni att göra, ni Israels söner",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). 6"Jag har gett er tomma munnar (ordagrant: rena tänder; dvs. brist på mat) i alla städer
och avsaknad av bröd på alla era platser,
ändå har ni inte återvänt till mig",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). 7"Jag har också hållit tillbaka regnet för er
när det var tre månader kvar till skörd,
och jag lät det regna över en stad
men lät det inte regna över en annan stad,
på en plats regnade det
och på en annan plats hölls regnet tillbaka.
8Två eller tre städer vandrade till en stad för att dricka vatten
och blev inte tillfredsställda,
ändå har ni inte återvänt till mig",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). 9"Jag har slagit dig med fördärv (torra vind) och mögel [skördar som slår fel, se ; ; ],
alla dina trädgårdar och alla dina vingårdar
och alla dina fikonträd och dina olivträd har larver slukat,
ändå har ni inte återvänt till mig",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). 10"Jag har sänt pest ibland er
på samma sätt som i Egypten,
dina unga män har jag slagit med svärd
och har fört bort dina hästar
och jag har låtit stanken från ditt läger komma upp i dina näsborrar,
ändå har ni inte återvänt till mig",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). 11"Jag har omstörtat några av er
på samma sätt som Gud (Elohim) omstörtade Sodom och Gomorra []
och ni var som ett brinnande vedträ tagen ur elden,
ändå har ni inte återvänt till mig",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). 12"Därför ska jag behandla dig på detta sätt [låta domen drabba dig], Israel [eftersom alla försök att få dig att omvända dig har misslyckats, se ].
Eftersom jag ska göra detta med dig,
förbered dig på att möta din Gud, Israel." 13Se vem som är här: Han som formar bergen och skapar vinden (Anden – hebr. roach).
[Han som skapar både det som syns för ögat och det som inte syns.]
Han som berättar om sina tankar för människan [].
[Kan också översättas att han ser människans alla tankar, se .]
Han som vänder morgonen till mörker.
[Vänder de ogudaktigas framgång till mörker, se , ; ; .]
Han som marscherar fram på jordens höjder.
[Ödmjukar de högmodiga, se ]
Herren (Jahveh), Härskarornas Gud (Elohim Sebaot), är hans namn. [ är det första poetiska stycket i Amos, även och räknas dit. Det kan vara tre sektioner från en och samma hymn.]Vädjan – sök Gud
[ är den centrala delen i hela Amos bok.] 51Hör (hörsamma, lyd) detta ord som jag lyfter upp som en klagosång över dig, Israels hus: 2"Israels jungfru har fallit,
hon ska inte resa sig igen,
hon har kastats ner på marken
och det finns ingen som reser upp henne." 3Därför säger Herren Gud (Adonai Jahveh) så:
"Staden som gick ut med tusen
ska ha hundra kvar,
och staden som gick ut med hundra
ska ha tio kvar av Israels hus." 4För så säger Herren (Jahveh) till Israels hus:
"Sök mig och ni ska leva. 5Men sök inte Betel,
gå inte in i Gilgal
och gå inte igenom Beer-Sheva,
för Gilgal ska verkligen gå i fångenskap
och Betel ska bli till intet."
6Sök (träd fram inför; fråga efter) Herren (Jahveh) så får ni leva,
annars ska han gå fram över (rusa fram, drabba) Josefs hus likt en eld som förtär (slukar),
och där ingen finns som kan släcka [elden] i Betel.
7Ni som vänder rätten till malört
och kastar rättfärdigheten på marken. 8Han som har gjort Plejaderna och Orion
och för fram dödens skugga på morgonen
och gör dagen mörk som natten,
som kallar på havets vatten
och utgjuter det över jordens ansikte,
Herren (Jahveh) är hans namn,
9som får förödelse att blixtra över de starka
så att förödelse kommer över fästningen. 10De hatar honom som tillrättavisar i porten
och de avskyr honom som talar rent (rätt och sant; här används ordet för rituell renhet).
11Därför, eftersom ni trampar på den fattige
och tar ifrån honom vetet (med utpressning).
Ni har byggt hus av huggen sten
men ni ska inte bo i dem,
ni har planterat vackra vingårdar
men ni ska inte dricka dess vin.
12För jag vet (känner väl till, är intimt förtrogen med) dina överträdelser
och hur mäktig (duktig, stark) du är i att synda,
ni som plågar den rättfärdige, tar lösen
och knuffar undan den behövande i porten.
13Därför är den eftertänksamme tyst i en sådan tid,
för det är en ond tid.
14Sök gott och inte ont
så att ni får leva,
och så att Herren (Jahveh), Härskarornas Gud (Elohim Sebaot), ska vara med er,
som ni säger.
15Hata det onda och älska det goda
och stadfäst rätten i portarna,
kanske ska då Herren (Jahveh), Härskarornas Gud (Elohim Sebaot), vara nådig (visa oförtjänt kärlek)
mot Josefs kvarleva. 16Därför säger Herren (Jahveh), Härskarornas Gud (Elohim Sebaot):
"Klagosång ska vara på alla öppna platser (torg)
och man ska säga på alla gator: 'Ack (ve), ack (ve)'
och man ska kalla på husbonden för att sörja
tillsammans med dem som kan klagosångerna (sådana som är skickliga på att klaga, professionella gråterskor).
17Och i alla vingårdar ska det vara klagan,
för jag ska gå igenom deras mitt", säger Herren (Jahveh).Dom över Israel (5:18-6:14)
18Ve dem som önskar
Herrens (Jahvehs) dag!
Varför vill du ha Herrens (Jahvehs) dag?
Den är mörker, inte ljus.
19Som om en man flyr för ett lejon
och en björn möter honom,
och går in i huset och lutar sin hand mot väggen
och en orm biter honom.
20Ska inte Herrens (Jahvehs) dag vara mörker och inte ljus?
Ja, till och med mycket mörk och utan en strimma av ljus? [Kan också översättas: dyster och utan klarhet]
21"Jag hatar, jag avskyr era högtider. [De två verben förstärker varandra och beskriver Guds avsky för skenheliga religiösa yttringar. Det som i kallades 'mina högtider' har nu blivit 'era högtider'.]
Jag har inget behag (det är inget välluktande rökoffer) i era religiösa sammankomster.
22Om ni än offrar åt mig både brännoffer [] och matoffer [], finner jag ingen glädje i dem.
Jag vill inte se era shalomoffer [ett gemenskapsoffer som alla i familjen åt tillsammans, se ] av gödda kalvar.
23Ta bort dina skränande sånger från mig [de är en plåga och en börda].
Jag vill inte höra på musiken från dina stränginstrument. [Nu kommer en vers som bryter mönstret och står ut:]
24Men låt det välla upp (bölja, rusa fram) som [källsprångets] vatten:
rätt (domslut)
och rättfärdighet –
som en ständig (alltid rinnande) ström (bäckravin, wadi) [ett evigt flöde som aldrig sinar]. [Versen har flera kiastiska element som lyfter fram 'rätt och rättfärdighet' centralt. Rätten liknas vid det pålitliga källflödet som väller fram ur en klippa, och rättfärdigheten som det kraftigt forsande vattnet i en dal/ravin som inte sinar under den varma sommarperioden, utan ständigt flödar med friskt vatten. Den hebreiska konstruktionen, både i inledningen och i versens slut, indikerar ett ständigt, evigt flöde.] 25Bar ni fram slaktoffer och matoffer åt mig
de fyrtio åren i öknen, ni Israels hus?
26Så ska ni lyfta upp (bära med er) Sikkot (tältet – hebr. sikot) [troligtvis den mesopotamiska åsk- och krigsguden Adar], er kung, och Kijon [den mesopotamiska stjärnguden Saturnus], er avbild [avgud],
din guds stjärna som du har gjort åt dig själv.
27Därför ska jag låta dig gå i fångenskap bortom Damaskus",
säger han vars namn är Herren (Jahveh), Härskarornas Gud (Elohim Sebaot). [ citeras delvis i .] 61Ve över dem, de obekymrade (som inte bryr sig och lever bekvämt) i Sion [Jerusalem]
och de säkra (trygga) på Samariens berg,
de förnämsta [eliten; de celebra männen] av det främsta folket,
till vilka Israels hus hör (ordagrant: kommer).
2Gå över till Kalne [troligtvis i närheten av Aleppo i norra Syrien] och se,
och gå därifrån till det stora Chamat [nuvarande Hama, i centrala Syrien],
gå sedan ner till filistéernas Gat,
är de bättre än dessa kungariken?
Eller är deras gränser större än dina gränser?
3De håller ondskans dag ifrån sig,
men ser ändå till att ondskans säte är nära (att ondskan dominerar).
4Ni ligger på elfenbenssängar
och sträcker ut er på era divaner
och äter flockens bästa lamm
och stallets bästa kalvar,
5ni knäpper på psaltaren
och uppfinner musikinstrument åt er själva som David.
6ni dricker vin ur skålar,
och smörjer er själva med de bästa salvorna,
men ni sörjer inte över Josefs smärta.
7Därför ska de nu gå i fångenskap som huvudet för de fångna (de första som går i fångenskap),
och festandet hos dem som sträckte ut sig ska försvinna (upphöra).Vad Herren hatar
8Herren Herren (Adonai Jahveh) har svurit vid sig själv, Herren (Jahveh), Härskarornas Gud (Elohim Sebaot), förkunnar (säger, proklamerar): "Jag avskyr Jakobs stolthet
och hatar hans palats
och jag ska bomma igen (stänga ner) staden
och allt som finns där."
9Och det ska ske att om tio män finns kvar i ett hus ska de dö. 10När en mans farbror [den närmsta släktingen] till en död man, och han som tänder rökelse [bränner kroppen, se ] för honom, kommer för att bära ut benen från huset, och han säger till den som är längst inne i huset: "Finns där någon med dig?" och han svarar: "Nej", då ska han säga "Var tyst, för vi får inte nämna Herrens (Jahvehs) namn." [Av fruktan för ännu mer straff från Gud.] [Den närmsta släktingen ansvarar för begravningen, se ; ; . Ingen närmare än en fars bror finns kvar.]Kommande förödelse
11Se, Herren (Jahveh) har befallt och det stora huset ska bli slaget till spillror
och det lilla huset i småflis.
12Springer hästar på klippor?
Plöjer någon där med oxar?
Eftersom ni har förvänt rätten till galla
och rättfärdighetens frukt till malört,
13ni som fröjdar er i det som är intet (hebr. lo devar),
som säger: "Har vi inte gjort oss horn i vår egen styrka?"
14"Se, jag ska resa upp mot dig, du Israels hus",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), Härskarornas Gud (Elohim Sebaot),
"ett hednafolk som ska ansätta (plåga, hemsöka) dig från Chamats ingång [den norra gränsen]
till Aravas bäck [den södra gränsen]." [Dessa två platser används för att visa Jerobeam II Israels norra och södra gräns, se .]Dom över Betels ockulta center
[Nu följer ett nytt stycke. Stilen skiftar från poesi till prosa.] 71Herren Herren (Adonai Jahveh) visade mig detta, och se, han gjorde en gräshoppa när den senare grödan började spira, och se, det var efterskörden efter kungens höskörd. 2När de (gräshopporna) gjort slut på ätandet av landets gräs, sa jag: "Herre (Adonai), Herre (Jahveh), förlåt, jag vädjar. Hur ska Jakob stå (förbli stående, bevaras)? För han är liten." 3Herren (Jahveh) hade medlidande i detta: "Det ska inte hända", säger Herren (Jahveh). 4Herren Herren (Adonai Jahveh) visade mig detta, och se Herren Herren (Adonai Jahveh) kallade (ropade) på eld för att strida, och den slukade de stora djupen och skulle ha förtärt landet. 5Då sa jag: "Herre (Adonai), Herre (Jahveh), stopp, jag vädjar. Hur ska Jakob stå (förbli stående, bevaras)? För han är liten." 6Herren (Jahveh) hade medlidande i detta: "Det ska inte heller hända", säger Herren Herren (Adonai Jahveh). 7Han visade mig detta, och se Herren (Adonai) stod bredvid en mur, tillverkad av en murare, och hade ett lodsnöre i sin hand. 8Och Herren (Jahveh) sa till mig: "Amos, vad ser du?" Och jag svarade: "Ett lodsnöre."
Då sa Herren (Adonai): "Se, jag ska sätta ett lodsnöre mitt ibland mitt folk Israel. Jag ska inte förlåta dem längre, 9och Isaks höga platser och Israels helgedomar ska läggas öde, och jag ska resa mig upp mot Jerobeams hus med svärdet." [Nordrikets förste kung, Jerobeam, hade inrättat dyrkan av avguden Baal i staden Betel, se . Amasja är den ledande prästen där som även verkar ha haft politiskt inflytande i den regionen. Amos har precis levererat tre profetior där den sista nämner att de höga offerhöjderna ska bli öde, se . Detta upprör baalsprästen Amasja.] 10Amasja (hebr. Amatsjaho), prästen i Betel, sände detta meddelande till kung Jerobeam [Nordrikets 13:e kung] av Israel: "Amos håller på med en sammansvärjning mot dig, mitt i hjärtat av Israel. Landet kan inte uthärda alla hans ord [profetior]. 11För så här har Amos sagt: 'Jerobeam ska dö för svärd och Israel ska föras bort i fångenskap från sitt land.' " [Amos profeterade detta i .] 12Amasja sa till Amos: "Du siare (som ser syner – hebr. chozeh), gå. Fly tillbaka till Juda land [ditt eget land]. Ät ditt bröd och profetera (hebr. nava) där [var en profet i heltidstjänst där]. 13Men profetera inte mer här i Betel, för det är kungens tempel, en helgedom för riket." [Kungen hade låtit uppföra templen för baalsdyrkan där man tillbad avgudakalven, och kungen tillbad där.] 14Då sa Amos till Amasja:
"Jag var inte en profet [det har inte alltid varit mitt yrke]! Inte heller är jag son till en profet [jag var inte född in i det]! Jag var en boskapsherde och en som plockade mullbärsfikon, 15men Herren (Jahveh) tog mig från hjorden och Herren sa till mig: 'Gå och profetera för mitt folk Israel.' " 16Hör därför nu Herrens (Jahvehs) ord, du säger: "Profetera inte mot Israel och predika inte mot Isaks hus." 17Därför säger Herren (Jahveh):
"Din hustru ska bli en sköka i staden
och dina söner och dina döttrar ska falla för svärd
och ditt land ska bli uppdelat med en mätstock,
och du själv ska dö i ett (rituellt) orent land
och Israel ska med säkerhet ledas bort i fångenskap,
ut ur detta land." 81Herren Herren (Adonai Jahveh) visade mig detta, och se, en korg med sommarens frukt. 2Och Han sa till mig: "Amos, vad ser du?"
Och jag svarade: "En korg med sommarens frukt."
Då sa Herren (Jahveh) till mig: "Slutet har kommit för mitt folk Israel, jag ska inte förlåta dem en gång till. 3Palatsets sånger ska bli klagan på den dagen", förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh).Kommande dom över Israel
4Hör detta, ni som trampar på (trycker ner) de fattiga
och utrotar de svaga i landet!
5Ni säger: "När är nymånadshögtiden över,
så att vi kan sälja säd?
När är sabbaten över,
så att vi kan sälja vårt korn?
Då ska vi minska efa-måttet [volymmått på 35 liter – så att köparen får mindre säd och korn]
och öka shekeln [viktenhet på 11,5 gram för betalning av silver och guld – så köparen får betala mer]
och förvränga vågen. [Ett sätt var att manipulera vågens mittpunkt så den vägda mängden såg tyngre ut än den faktiskt var, och därmed lura köparen.]
6Då ska vi köpa de fattiga [som slavar] för pengar
och de nödställda för ett par skor
och sälja agnarna (spillet) som säd [som om det vore av god kvalité]." 7Herren har svurit vid [sig själv, han som är] Jakobs stolthet. Jag ska aldrig glömma någon av deras [upproriska] handlingar. 8Ska inte landet darra (av skräck) för detta och alla som bor därinne sörja? Likväl ska det resa sig i sin fulla längd (svämma över) som floden, och det ska plötsligt svälla upp och sjunka tillbaka igen som Egyptens flod (Nilen). [Nilen är känd för sina cykliska översvämningar som gör landet utefter floden mycket bördigt.] 9"På den dagen", förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): "Då ska jag låta solen gå ner när den står som högst,
jorden ska bli helt mörk mitt på dagen.
10Jag ska förvandla era religiösa glädjehögtider till sorgehögtider,
all er sång blir till klagan.
Jag ska klä alla i sorgekläder (klä alla höfter med säckväv),
och göra så att varje huvud är rakat [för att uttrycka sorg].
Jag ska låta det bli som när man sörjer ende sonen,
och när dagen är över har det varit en bitter (eländig) dag." 11"Var helt säker på detta, denna tid kommer", förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): "Jag ska sända en hunger i landet,
inte en hunger efter bröd
eller en törst efter vatten,
utan en hunger efter att höra Herrens ord.
12Då ska man irra från hav till hav [från Medelhavet i väst till Döda havet i öst],
från nord till syd
och söka efter Herrens (Jahvehs) ord,
men man ska inte finna det." 13På den dagen ska de rättfärdiga jungfrurna
och de unga (kraftfulla) männen svimma av törst.
14De som svär vid Samariens synder och säger: "Som din gud, Dan, lever"
och "Som Beer-Shevas vägar (sätt att agera) lever",
de ska falla och aldrig resa sig igen. 91Jag såg Herren (Adonai) stå bredvid altaret och han sa: "Slå pelarhuvudena
så att portarna skakar
och bryt dem i bitar på huvudet av dem alla,
jag ska slakta återstoden av dem med svärdet,
ingen av dem ska kunna fly
och där ska inte vara någon som kommer undan.
2Om de så gräver sig ner till Sheol (underjorden, de dödas plats)
ska min hand ta dem där,
och även om de klättrar upp till himlarna
ska jag föra ner dem. []
3Och om de gömmer sig själva på Karmels topp,
ska jag söka och ta dem ut därifrån,
och om de gömmer sig för min åsyn i botten på havet
ska jag befalla ormen och den ska bita dem.
4Trots att de går i fångenskap framför sina fiender,
ska jag där befalla svärdet och det ska slakta dem,
och jag ska hålla mina ögon på dem
för ont och inte för gott." 5För Herren (Adonai), Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot),
rör vid landet och det smälter [kan inte stå emot honom] och alla som bor där sörjer,
och det sväller upp som Nilen (som svämmar över alla bräddar)
och sjunker tillbaka igen som Egyptens flod (Nilen). [Ordet för att smälta betecknar en förändring som inte går att stå emot. Människorna skakar av skräck och kan inte göra någonting åt situationen. Jfr ordningen på Guds namn med ; ; , ; , (där JHVH kommer först). Att titeln inleds med Adonai här kan vara ett sätt att betona hur Gud mer synligt verkar på jorden. När JHVH används är det oftare hans osynliga egenskaper som beskrivs.] 6Det är han som bygger sin övre kammare i himlarna
och har grundlagt sitt valv på jorden,
han som kallar fram havets vatten
och utgjuter det över jordens ansikte.
Herren (Jahveh) är hans namn. [ ingår i den bestämda sabbatsläsningen som man läste i alla synagogor i hela världen samma sabbat som staten Israel utropades 1948.] 7Är ni inte som Kushs söner [etioperina] för mig, ni Israels söner,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
Har inte jag fört upp Israel, ut ur Egyptens land,
och filistéerna från Kaftor [Kreta, se ]
och Aram (Syrien) från Kir [plats/område i Mesopotamien – hebr. kir betyder mur]?
8Se, Herrarnas Herres (Adonai Jahvehs) ögon
är på det syndfulla kungariket
och jag ska utplåna det
från jordens ansikte,
likväl ska jag frälsa
och inte helt utplåna Jakobs hus,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
9För se, jag ska befalla
och jag ska sålla Israels hus bland hednafolken,
som säd sållas i en sikt,
likväl ska inte ett enda korn falla på marken.
10Mitt folks alla syndare som säger:
"Ondska ska inte hinna upp oss och inte utmana oss",
ska dö genom svärd.Israels återupprättelse
11"På den dagen ska jag resa upp
Davids fallna hydda,
mura igen dess sprickor
och resa upp det som är raserat,
och bygga upp den som i forna dagar,
12så att de kan ta i besittning vad som är kvar av [Israels bittra fiende] Edom
[edomiterna härstammade från Esau, Jakobs bror]
och av alla hednafolk över vilka mitt namn har nämnts", förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), han som gör detta. 13"Se, det ska komma dagar", förkunnar (säger, proklamerar) Herren, "när plöjaren [som förbereder för höstsådden]
ska hinna ikapp skördemannen [det tar sådan tid att få in de stora skördarna],
när de som trampar druvorna
ska hinna ikapp [inte hinner bli klara innan det är dags för] såningsmannen.
Då ska bergen drypa av druvsaft
och alla höjder flöda (ordagrant "smälta"; samma ord som i ) över.
14Jag ska föra tillbaka mitt folk,
och de ska bygga upp sina städer som legat i ruiner och bo i dem igen.
De ska plantera vingårdar och trädgårdar
och njuta av frukten och vinet därifrån.
15Jag ska plantera dem i deras eget land,
de ska inte mer ryckas upp ur det land som jag har givit dem." Så säger Herren din Gud.
