Gå djupare – läs grundtexten BETA

Nu finns även en interlinjär version kopplad till 2 Kungaboken och vi håller på och bygger upp det hebreiska lexikonet. Dessa och fler verktyg (som atlas, tidslinje, familjeträd osv.) finns under menyn "Gå djupare". Klicka på versnummret eller skriv en vers i sökrutan, t.ex. 2 Kung 1:1 så kommer du till den interlinjära versionen.

Tips! För att göra det lättare att slå upp behöver du inte skriva kolon mellan kapitel och vers, det går bra med mellanslag "2 Kung 1 1".

Andra Kungaboken

11 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18

Elias himmelsfärd

21 2 3 4 5 6 7 8 9 10
     11Medan de vandrade vidare och samtalade, syntes plötsligt en vagn i eld, dragen med hästar av eld som separerade Elia och Elisa från varandra, och Elia for upp till himlen i en stormvind. 12Under tiden Elisa såg detta ropade han: "Min fader, min fader! Du som är Israels vagnar och ryttare!" [Syftar antagligen på Elia, vars profetiska tjänst var som en armé som skyddade Israel.] Sedan kunde han inte längre se honom. Han tog tag i sina kläder och rev dem i två stycken.

Elisas första mirakler

[Elisa rör sig tillbaka samma väg som han kommit med Elia. I vers 2‑8 gick de från Betel, till Jeriko och sist Jordan. Nu rör Elia sig tillbaka ensam samma väg från Jordan, Jeriko till Beteli vers 13‑23.]

13Han tog upp Elias mantel, som hade fallit av honom, och gick tillbaka till Jordanflodens strand. 14Han tog manteln som hade fallit av Elia, och slog på vattnet med den och sade: "Var är Herren (Jahve), Elias Gud?" När han slog på vattnet, delade det sig och Elisa gick över. 15 16 17 18 19 20 21 22

Mobben i Betel

23Därifrån [Jeriko] begav sig Elisa upp till Betel [strax norr om Jerusalem, en dagsmarsch från Jeriko, och fortsätter att gå tillbaka samma väg som han tidigare kommit med Elia]. På vägen dit upp kom ett gäng unga män [kan röra sig om ett hundratal i åldern 12-30 år] ut ur staden [och mötte honom], och de hånade (kallade honom värdelös). De ropade till honom: "Far upp flintskalle! far upp flintskalle!"

[Elisa är i 25-årsåldern. Det kan vara så att förolämpningen med flintskalle har att göra med att Elisa avgett ett nasirlöfte och rakat sitt hår, och därför är flintskallig. I så fall var hånet direkt riktat mot Herren som han representerade. Uttrycket "far upp" syftar på att han ska försvinna på samma sätt som hans föregångare Elia "for upp" till himlen. Det är ett dödshot. När norra riket blev självständigt 930 f.Kr. insatte kung Jerobeam avgudadyrkan i två städer, Dan i norr och Betel i söder, se 1 Kung 12:25-33. När denna händelse inträffar är det åttonde kungen efter honom och dessa två städer har utvecklats till stora centrum för alla möjliga avgudar. De unga männen kan mycket val varit baalsprofeter.]

24Elisa vände sig om, såg på dem och förbannade dem i Herrens (Jahves) namn. Då kom två björnhonor ut ur skogen och 42 av ungdomarna revs.

[Texten säger inte om de bara skadades eller revs ihjäl, i Hos 13:8 används dock samma hebreiska ord "baqa" för att riva upp och döda. Med tanke på att ett specifikt antal nämns, är det mest troligt att dessa 42 unga män från mobben blev alvarligt skadade eller dödade.]

25Därifrån gick Elisa till berget Karmel [nära dagens Haifa, vid Medelhavskusten], och därifrån vände han tillbaka till Samaria. 31 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 41 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41

Mat till hundra människor på ett mirakulöst sätt

42En man från Baal Shalisha kom till gudsmannen med tjugo kornbröd, bakade på det första av den nya skörden, och med färska ax av sin gröda.
[Staden Baal Shalisha hette från början Shalisha, se 1 Sam 9:4, men under Isebels inflytande hade den fått tillägget Baal. Från denna hedniska plats kommer nu en gudfruktig man med sitt tionde. Ordet Baal i sig betyder herre och Shalisha betyder ordagrant tre, men syftar också på mångfald och tillväxt. Ordet kan översättas "Herren som förökar".]

Elisa sade: "Ge det åt folket så de kan äta." 43Men hans tjänare [Gehasi] sade: "Ska jag sätta fram detta åt hundra män?" Elisa sade: "Sätt fram det för folket, för Herren säger: De ska äta och få mat över." 44Då satte han fram det, och de åt och fick över, som Herren hade sagt.

Elisa helar den arameiska överbefälhavaren Naaman

51Naaman var överbefälhavare över den arameiska kungens armé. [Den arameiska kungen är Ben-Hadad II som regerade 860 till 841 f.Kr. i området kring Damaskus i Syrien.] Naaman hade stort inflytande hos sin herre, för genom honom hade Herren (Jahve) gett araméerna militära segrar. Men denna store krigsman led av en svår hudsjukdom (hebr. tsara).

[Det hebreiska ordet är en generell term för olika sorters hudsjukdomar som sprider sig. Det är en sorts mögel. De flesta bibelforskare anser att det inte är den spetälska som finns i dag som även kallas lepra, eller Hansens sjukdom, se även 3 Mos 13‑14.]

2Mindre militära enheter av araméerna hade gått ut i strid, och bland de fångar de tagit i Israel fanns en ung flicka som blev slav under Naamans hustru. 3Hon sade till sin härskarinna: "Om bara min herre kunde komma till profeten i Samaria. Då skulle han bota honom från hans hudsjukdom."

[Samaria kan syfta både på staden och regionen med samma namn. Profeten Elisa bodde och verkade på många platser, men är ofta i regionens huvudort, Samaria. Senaste platsen han omnämns befinna sig i är Gilgal, som ligger i södra delen av regionen Samaria, se 2 Kung 4:38.]

4Naaman gick till sin herre och berättade vad den unga flickan från Israel hade sagt.
     5...tio talenter silver [motsvarar värdet ca 150.000 kr] och sex tusen siklar [motsvarar ca 450.000 kr]6 7 8
     9Så Naaman kom med sina hästar och vagnar och stannade vid porten till Elisas hus.
     10Då skickade Elisa ut en man med ett meddelande (en budbärare) till honom som sade: "Gå och doppa (tvätta) dig sju gånger i floden Jordan, din hud ska då bli återställd, och du ska bli ren." [Från Samarien till Jordan är det ca 4 mil, Naaman hade passerat Jordanfloden på väg till Samarien från Damaskus.] 11Naaman blev arg och gick sin väg, och sade: "Jag trodde att han personligen skulle komma ut till mig, åkalla Herren, sin Guds namn och föra sin hand fram och tillbaka över stället och på så vis ta bort hudsjukdomen. [Det var en vanlig föreställning att en kung kunde hela genom att föra sin hand över ett sår.] 12Är inte Damaskus floder, Abana och Parpar bättre än alla vattendrag i Israel? Kunde jag inte ha tvättat mig i dem och blivit ren?" Så han vände sig om och gick i väg rasande (upprörd).
     13Hans tjänare gick fram och talade med honom. "Min fader", sade de, "om profeten hade sagt åt dig att göra något svårt (ett hjältedåd), visst hade du varit villig att göra det då? Visst borde du då vara glad att han bara sade: 'tvätta dig så ska du bli ren.' "
     14Så han åkte ner och doppade sig sju gånger i Jordan [floden], precis som profeten hade sagt. Hans hud blev lika mjuk som ett litet barns, och han blev ren (helad).
     15Han och hela hans följe vände tillbaka till gudsmannen [en fyra mil lång resa tillbaka igen, detta försenar hans hemresa med minst en dag]. Naaman kom och stod framför honom [till skillnad från första gången då han inte gick ur vagnen utan högmodigt antog att profeten skulle betjäna honom, se vers 9]. Han sade: "Nu vet jag med säkerhet att det inte finns någon Gud (Elohim) i hela världen förutom i Israel! Snälla, ta emot en gåva av tacksamhet från din tjänare." 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 61 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 71 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 81 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 91 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 101 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 111 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 121 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 131 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 141 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 151 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 161 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 171 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 181 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17… befälhavaren (hebr. ravshake)18 19Och befälhavaren (hebr. ravshake) sade till dem:
"Säg nu till [er kung] Hiskia: Så säger den stora kungen, kungen i Assyrien [Sancheriv], vilken trygghet sätter du din förtröstan till? 20Jag säger: Det är bara tomma ord (munväder), för råd och styrka är för strid. Vem litar du på eftersom du har gjort uppror mot mig? 21Se, du litar på denna stav av flisig vass, på Egypten, som ifall man lutar sig mot den, går in i handen och genomborrar den. Sådan är farao, Egyptens kung, för alla som litar på honom. 22Men om du säger till mig: 'Vi litar på Herren vår Gud (Jahve Elohim)'. Är det inte han vars höga platser [offerplatser, ofta på höjder, se 2 Kung 18:4; 2 Krön 30:14; 31:1] och vars altare [er kung] Hiskia har tagit bort, och har sagt till Juda och Jerusalem: 'Ni ska tillbe inför detta altare?'

[Den assyriske överbefälhavaren antar felaktigt att de andra offerplatserna var platser där Herren tillbads och att begränsa offren bara till Jerusalem skulle förnärma honom. Dessa höga platser och altaren var inte det sättet som Israels Gud skulle tillbes, se 5 Mos 12.]

23Nu ber jag därför, gör en vadslagning med min herre, Assyriens kung, och jag ska ge dig 2 000 hästar om du kan klara din del att sätta ryttare på dem. 24Hur kan ni vända bort ansiktet från en ledare, och den minste av min herres tjänare, så att ni sätter er tillit till Egypten för hästar och ryttare? 25Har jag kommit upp utan Herren (Jahve) mot detta land för att fördärva det? Herren (Jahve) har sagt till mig: Gå upp mot detta land och fördärva det."
26Då sade Eljakim och Shevna och Joash till [den assyriska] befälhavaren (hebr. ravshake): "Snälla, tala till dina tjänare på arameiska, för vi förstår det. Tala inte till oss på judiska, på hörhåll inför folket som står på muren." 27Men befälhavaren (hebr. ravshake) svarade: "Har min herre sänt mig till din herre och till dig för att tala dessa ord? Har han inte sänt mig till männen som sitter på muren, för de kommer tillsammans med er att äta sin egen avföring och dricka sin egen urin [när vi kommer och belägrar Jerusalem]!" 28Sedan stod befälhavaren och ropade med hög (stark) röst på det judiska språket och sade:
"Lyssna till orden från den store kungen – Assyriens kung! 29Så säger kungen [världshärskaren över dåtidens stormakt]:

Låt inte [er kung] Hiskia lura er, för han kommer inte att kunna befria er. 30Låt inte heller Hiskia få er att lita på Herren (Jahve) och säga att Herren (Jahve) säkert ska rädda oss, denna stad ska inte ges i den assyriske kungens hand. 31Lyssna inte på Hiskia, för så säger Assyriens kung: Gör fred med mig och kom ut till mig och ät var och en av sitt vin och var och en av sitt fikonträd och drick var och en vattnet från hans egen källa, 32tills jag kommer och för bort er till ett land som liknar ert eget, ett land med säd och vin, ett land med bröd och vingårdar, ett land med olivträd och honung så att ni får leva och inte dö. Akta er så att inte Hiskia övertalar er och säger: 'Herren (Jahve) ska befria oss.'
33Har något annat lands gud befriat sitt land ur den Assyriske kungens hand?
34Var är Chamats och Arpads gudar?
    [Två städer i centrala Syrien som assyrierna besegrat under sina fälttåg, se Jes 10:9]
Var är Sefarvims gudar?
    [Sefarvim (betyder: "de två skrivarna"), en stad i norra Syrien på östra sidan av Eufrat som Assyrien intagit.]
Har de befriat Samarien ur min hand?

[Den assyriska kungen Shalmaneser V (727-722 f.Kr.) började belägringen mot Hosea eftersom han ingick förbund med Egypten (2 Kung 17:4). Sargon avslutade belägringen, och nämner antalet israeliter som fördes bort i fångenskap till 27 280.]
35Vilka är de bland ländernas alla gudar som har befriat dessa länder ur min hand, så att Herren (Jahve) skulle befria Jerusalem ur min hand?"

[Talen i vers 18‑35 motsvarar nästan ordagrant Jes 36:4‑20. Det är troligt att en officiell transkribering av talet gjordes och fanns tillgänglig i arkiven.]
36Men de teg och svarade honom inte ett ord, för kungens befallning var: "Svara honom inte." 37Sedan kom [de tre männen]
    Eljakim, son till Chilkijaho, som var ledare över huset,
    och skrivaren Shevna
    och Joash, upptecknaren Asafs son,
till Hiskia med sina kläder sönderrivna [som ett yttre tecken på sorg] och berättade för honom befälhavarens (hebr. ravshakes) ord.

191 2 till profeten Jesaja, son till Amots [hebr. Amots – inte samma person som profeten Amos från Tekoa (Amos 1:1)]. 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20Då sände Jesaja, Amots son, bud till _21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31… Sions berg [tempelberget i Jerusalem]32 33 34 35 36 37 201_ Jesaja, Amots son, kom till honom och sade 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 211 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 221 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 231 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 241 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 251 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30




© 2022 Svenska Kärnbibeln