Första Thessalonikerbrevet
Inledande hälsning
11
Bild på den moderna staden Thessaloniki. I söder syns Olympusbergen.
©wiki
Paulus och
Silvanus [även kallad Silas] och
Timoteus [Paulus närmsta medarbetare]. [Brevet innehåller många tripletter och inleds med tre personnamn. Silvanus är samma person som Lukas benämner Silas i Apostlagärningarna. Här använder Paulus den latinska formen av hans namn. Han var en erkänd ledare i församlingen i Jerusalem och var liksom Paulus en romersk medborgare, se , . Silas och Timoteus reste tillsammans med Paulus på hans andra missionsresa, se . De hade stannat kvar i Thessalonike efter det att Paulus tvingats fly från staden. Nu har alla tre återförenats i Korint, se . Brevet skrivs i början av de 1,5 år som Paulus är där, se .] Till:
Thessalonikes församling (de utkallade – gr. ekklesia),
som lever i Gud Fadern och Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus). [Det grekiska ordet för församling är ekklesia. I klassisk grekiska kunde ordet beskriva alla möjliga former av församlade människor som t.ex. den lagliga folkförsamlingen eller en mobb, se , . Den ordagranna betydelsen är "de utkallade". Paulus är noga med att betona att församlingen i Thessalonike inte är vilken grupp av människor som helst, de är en Guds församling. I Bibeln kan ordet beskriva den lokala församlingen på en ort. Så används det här, men det kan också beteckna den universella församlingen av alla troende genom alla tider, se .] Nåd (kraft, oförtjänt favör) och frid (harmoni, frihet från fruktan, välbehag) vare med er. [Inledningen i detta brev är den kortaste av alla Paulus brev. Han använder inte titeln apostel, vilket visar på hans nära relation med församlingen. Tillsammans med honom i Korint finns även Silas och Timoteus, se ; .]TACKSAMHET OCH HOPP (kap 1-3)
Tacksägelse och bön
2Vi tackar alltid Gud för er alla
när vi nämner er i våra böner. 3Vi tänker ständigt på
er gärning i [som har sin källa i] tron och
er möda (ert hårda arbete) i [motiverad av] kärleken [som är osjälvisk och utgivande] och
er uthållighet (ståndaktighet) [karaktär som står fast även under prövningar] i [som bygger på] hoppet
till vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus) [hans tillkommelse, ]
inför vår Gud och Far. [–10 är en enda mening i grekiskan, huvudverbet är "vi tackar". Tron, kärleken och hoppet producerar gärningar, se . Dessa tre ord återkommer också i slutet och ramar in brevet, se . Samma ordning av gärning, möda och uthållighet finns i . De troende i Thessalonike hade fått uppleva förföljelse. Under Paulus första besök i staden hade Jason släpats ut från sitt hus eftersom han tagit emot missionärerna, se .] 4Vi vet, kära syskon (bröder och systrar i tron),
att ni är Guds älskade och att han har utvalt er [ni har svarat ja på kallelsen, vi vet att er tro är genuin], 5för vårt evangelium [det glada budskapet vi predikade] kom till er inte bara i ord utan också med
kraft [under och tecken] och
den helige Ande [som överbevisade er om synd, gav er tröst, glädje] och
full visshet [om er omvändelse],
på samma sätt som
ni vet hur vi levde bland er (vilka män vi var) för er skull. [Till skillnad från grekiska filosofier, som bara byggde på läror med ord, hade thessalonikerna fått ta emot evangeliet som förändrade deras liv. De hade också själva sett hur Paulus, Silas och Timoteus levt sina liv bland dem.]Ni är föredömen
6
Ryktet om de troende i Thessalonike hade spridit sig långt utanför deras egen stad.
Dessa två verser fungerar också som en sammanfattning för de ämnen Paulus tar upp i brevet. I nästa stycke beskriver han mer ingående hur han kom till dem, se . De troende i Thessalonike väntade att Jesus skulle komma tillbaka medan de ännu levde. Detta ämne om Jesu ankomst och vredesdomen tas också upp senare i brevet i kapitel 4-5.]Kom ihåg hur ni kom till tro
Vägen från Filippi till Thessalonike.
lögn (villfarelse, falska läror),
orenhet [felaktiga, orena motiv som egen vinning och makt] eller
svek (tvivelaktiga metoder, trick, smickrande ord för att lura er).
4Tvärtom, vi talar därför att Gud har prövat (testat, undersökt) oss [och ansett oss värdiga, godtagit oss] att framföra evangeliet, inte för att behaga människor utan Gud, som prövar (testar, undersöker) våra hjärtan.
5Vi uppträdde aldrig med smickrande tal (anpassade inte sanningen utifrån den allmänna opinionen),
det vet ni.
Vi agerade inte med dold girighet som motiv (vi exploaterade inte er för vår egen ekonomiska vinning),
det är Gud vårt vittne till.
6Vi sökte inte mänsklig ära vare sig av er eller av andra, 7även om vi som den Smordes (Kristi) apostlar kunde ha ställt krav (använt vår auktoritet).
I stället uppträdde vi milt likt en vårdande mor som ömt sköter om sina barn, 8så mycket längtade vi efter er.
Vi var glada att dela inte bara Guds evangelium,
utan också våra liv med er.
Så älskade har ni blivit för oss.
[Paulus växlar nu bild från en mor, se , till en far. Han använde liknande språkbruk till de troende i Korint, där han nu befann sig, se . På samma sätt var han en andlig far till de troende i Thessalonike. Han arbetade för deras försörjning, se ; levde ett rättfärdigt liv, se och uppmuntrade dem, se .] 9Syskon (bröder och systrar i tron), ni minns ju vår möda (hårda arbete) och vårt slit. Natt och dag arbetade vi för att inte ligga någon av er till last medan vi predikade Guds evangelium för er. [Paulus arbetade med läder och tillverkade bl.a. tältdukar, se .]
10Ni är vittnen, ja, Gud själv är vittne till hur
heligt och
rätt och
rent
vi uppträdde bland er troende.
11Ni vet också hur vi behandlade var och en av er, som en far är mot sina egna barn [när han ger uppmuntran och vägledning], 12hur vi:
uppmuntrade (tröstade, hjälpte, gick tillsammans vid er sida, förmanade) och
motiverade (talade uppmuntrande och stödjande) och
vädjade till (manade) er
att vandra (vanemässigt leva ert liv) värdigt Gud, som ständigt kallar er till sitt rike och sin härlighet. Tacksamhet för uthållighet
[Paulus tar upp tråden av tacksägelse från och ger ytterligare orsaker till att tacka Gud för församlingen i Thessalonike.] 13Därför tackar vi alltid Gud för att ni tog emot Guds ord som ni hörde [när vi predikade] och välkomnade det [i era hjärtan], inte som människors ord utan så som det verkligen är: Guds ord som är verksamt i er som tror.
[; ; ]
14Ni syskon (bröder och systrar i tron) har ju blivit efterföljare till Guds församlingar i Judéen, som lever i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus. Ni har fått utstå samma lidanden [förföljelse] från era landsmän [både greker och judar som bor i Thessalonike, se ] som de har fått från judarna, 15som dödade både Herren Jesus och profeterna och som nu har drivit bort oss (tvingat i väg oss med våld och förföljelse). De behagar inte Gud, och de motarbetar alla människor 16när de kontinuerligt försöker hindra oss från att predika för hedningarna så att dessa blir frälsta. [Detta skedde även i Korint där Paulus skrev detta, se .] Så fyller de ständigt sina synders mått. Men vredesdomen har till slut kommit över dem. [Paulus var själv jude och han skrev till en församling med både judar och greker. Det var inte alla judar som hade dödat Jesus, begreppet syftar på dem som var fientligt inställda till Jesus. Samma onda sinnelag fanns hos dem i Thessalonike och Berea som underblåst de upplopp som fördrev Paulus från dessa städer, se , . Samma bild av att "fylla upp syndens mått" används i . Även Jesus använde det när han talade till fariséerna, se .]Paulus längtan att få se dem igen
Paulus planer
17Syskon (bröder och systrar i tron), vi [Paulus, Silas och Timoteus] har slitits ifrån er [starkt ord som beskriver hur en förälder blivit berövad sitt barn] för en tid. Dock bara till det yttre, inte till hjärtat, för vi har blivit mer och mer desperata att få se era ansikten. 18Vi har verkligen önskat få komma till er. Både en och två gånger har jag, Paulus, försökt, men Satan har hindrat oss. 19Vem är
vårt hopp,
vår glädje,
vår segerkrans (lagerkrans)
inför vår Herre Jesus när han kommer
om inte ni?
20Ja, ni är vår ära och vår glädje. Timoteus besök
Från Aten sänds Timoteus tillbaka till Thessalonike för att uppmuntra och styrka de troende där.
Timoteus återkomst
6Men just nu har Timoteus kommit tillbaka från [sitt besök hos] er med goda nyheter om er tro [som står fast] och er kärlek [som är osjälvisk och utgivande]. [Paulus blir överväldigad av de goda rapporterna som Timoteus har med sig och skriver detta brev på en gång, se .] Timoteus har berättat hur ni ständigt tänker på oss med glädje och längtar efter att få träffa oss, liksom vi längtar efter er. 7Så har vi genom er tro fått nytt mod när det gäller er, syskon (bröder och systrar i tron), mitt i alla våra svårigheter och lidanden. 8Nu lever vi [igen], om ni står fasta i Herren. 9För hur kan vi tacka Gud nog för er, för all den glädje som ni är för oss inför vår Gud? 10Natt och dag bönfaller vi intensivt (till det yttersta, mer än vanligt) om att få se era ansikten och hjälpa er med (fullborda, binda samman) det som saknas i er tro [så den fortsätter att fördjupas]. [Ordet för bönfaller är deomai som är ett starkt ord som uttrycker en bön för ett stort behov. Uttrycket "natt och dag" innebär inte en oavbruten bön, utan att vid varje tillfälle de bad, både natt och dag, fanns dessa två specifika böneämnen med. Timoteus nämner tro och kärlek i , men inte hopp. Hoppet om att Jesus ska komma tillbaka kan vara en av de saker som Paulus vill fortsätta att undervisa de troende i Thessalonike om. Det är också ett ämne han tar upp i fortsättningen på detta brev.]Paulus bön och önskan
[Paulus bön i är en enda mening i grekiskan. Den beskriver nu mer detaljerat med fler ord bönen i .] 11Må vår Gud och Far själv och vår Herre Jesus leda vår resväg till er. 12Må Herren låta er växa och överflöda i kärleken [som är osjälvisk och utgivande] till varandra och till alla,
liksom vi i vår kärlek till er,
13så ska han styrka era hjärtan och göra dem fläckfria i helighet inför vår Gud och Far
när vår Herre Jesus kommer med alla sina heliga [kan syfta på änglar eller troende]. [Paulus bad inte att de skulle vara syndfria – det är omöjligt. Han bad att de skulle vara fläckfria. Det är samma ord som i beskriver hur Paulus hade uppträtt hos dem. Det innebär att de, efter att ha gjort upp med sina felsteg, blev fria.]PRAKTISKA UPPMANINGAR (kap 4-5)
[Nu sker ett skifte i brevet. Ordet "till sist" betyder inte någon skillnad i vad som är viktigt, däremot skiftar texten, som hittills mestadels innehållit påståenden, till att nu bli uppmanande. Det är vanligt att Paulus i sina brev först börjar med de troendes position i Jesus, för att avsluta med uppmaningar att leva det nya kristna livet utifrån den positionen. De tre första kapitlen har handlat om dåtid och nutid. De två sista kapitlen berör också nutid, men även framtida händelser.] 41Till sist (för övrigt), syskon (bröder och systrar i tron), vi ber er och uppmuntrar (står vi vid er sida och ber, förmanar) er i Herren Jesus att komma ihåg det vi lärt er: lev ett liv som behagar Gud, som ni redan gör. Ja, vi uppmanar er att fortsätta med detta mer och mer. 2Ni vet vilka föreskrifter vi har gett er från Herren.Sexuell renhet
[Följande stycke handlar om helgelse, och det grekiska ordet hagiasmos används tre gånger. Det ramar in stycket i och , och återfinns också centralt i .] 3Detta är Guds vilja – er helgelse (att ni blir avskilda, lever rent och heligt): Att ni avhåller er från sexuell omoral. [Det grekiska ordet porneia används här och grundordet betyder "att sälja sig till slaveri". Pornografi är ett sammansatt ord av just detta ord porneia och grafo, som betyder "något skrivet eller tecknat". Pornografi är en beskrivning antingen i text eller grafiskt av någon som säljer sig sexuellt.]
4Att ni var och en vet hur ni ska kontrollera (äga, vinna) ert eget kärl (er egen kropp, redskap, hustru)
på ett helgat och hedervärt sätt.
5Det får inte ske i lidelser och begär som bland hedningarna som inte känner Gud. [Ordet "kärl" används troligen bildligt för kroppen, så använder Paulus det i . Den som syndar på det sexuella området syndar mot sin egen kropp, se . Kärl kan i rabbinskt språkbruk också syfta på hustrun. Petrus använder ordet så, se . Det kan också vara en eufemism, dvs. en omskrivning för de sexuella organen.]
6Att någon inte går för långt [passerar gränsen över vad som är mitt och ditt] och kränker (utnyttjar) sin broder på detta område. Herren straffar allt sådant, det har vi redan sagt och betygat för er. [Den tredje uppmaningen kan ha att göra med äktenskapsbrott, se . Orden som används här kan även gälla ekonomi och handlar då om att bedra sin broder. Dock verkar utifrån sammanhanget det handla om sexuell renhet.]
7Gud har inte kallat oss till orenhet
utan till ett liv i helgelse. 8Den som avvisar detta avvisar alltså (just därför – gr. toigaroun) inte en människa utan Gud, som ger er sin helige Ande.Kärleken till varandra
9När det gäller syskonkärleken behöver vi inte skriva till er. Ni har ju själva lärt er av Gud att älska varandra (osjälviskt och utgivande), 10och den kärleken visar ni alla syskonen (bröderna och systrarna i tron) i hela Makedonien. Men vi uppmanar er, syskon, att göra det ännu mer. 11Sätt en ära i (låt det vara er ambition) att leva lugnt och sköta ert och arbeta med era händer, så som vi befallt er, 12så att ni väcker respekt hos de utomstående och inte behöver sakna något.Herrens ankomst
[Den judiska trosuppfattningen och Gamla testamentet undervisar att vid tidens slut kommer en uppståndelse och en slutgiltig dom. Marta trodde så när hon sa: "Jag vet att Lasarus ska uppstå igen, vid uppståndelsen på den yttersta dagen", se . En kristen som dör lämnar jordelivet för att vara tillsammans med Jesus, se ; . Uppståndelsen kommer också att ske i olika steg. Jesus var den förste, sedan kommer alla troende som levt att uppstå, och till sist alla människor, se .
Paulus levde med övertygelsen att Jesus kunde komma tillbaka i hans livstid, se . Det gjorde även Petrus, se . Det verkar som om det uppkommit några frågor på detta område. Troligen har några av de troende i Thessalonike dött och man undrade vad som skulle hända med dem. Skulle deras kroppar vara kvar i graven till den sista uppståndelsen? Vad händer när Jesus kommer tillbaka, kommer de att vara med då?] 13Syskon (bröder och systrar i tron), vi vill att ni ska veta hur det blir med dem som har insomnat, så att ni inte sörjer på samma sätt som de andra, de som inte har något hopp. [Alla människor känner sorg och saknad när någon nära anhörig dör. Skillnaden är att utan den kristna tron finns inget hopp.] 14För om vi tror att Jesus har dött och uppstått [vilket vi ju gör], så ska Gud på samma sätt genom Jesus föra fram de insomnade [de som dött] tillsammans med honom. 15Vi säger er detta enligt ett ord från Herren: Vi som lever och är kvar till Herrens ankomst ska alls inte komma före de insomnade.
16För Herren [Jesus] ska själv stiga ner från himlen
när en befallning ljuder,
en ärkeängels röst [som hörs]
och en Guds basun [som ljuder].
Då ska de döda som tillhör den Smorde (Messias, Kristus) uppstå först. [Denna uppståndelse gäller "de som dött i den Smorde". Den gäller alla de som trott på Jesus som Messias och kan även gälla troende från Gamla testamentet. Vad som är helt klart är att det inte är en allmän uppståndelse där alla som levt uppstår. I Uppenbarelseboken nämns sju basuner där den sista har att göra med domen i vedermödan, se . Se även .] 17Därefter ska vi som lever och är kvar ryckas upp bland skyar tillsammans med dem för att möta Herren i luften (den lägsta atmosfären). Och så ska vi alltid vara hos Herren. [Denna händelse brukar kallas "uppryckandet".] 18Därför [eftersom vi då alltid kommer att få vara med Jesus], trösta (uppmuntra) varandra med dessa ord. [Talet om Jesu återkomst är inte tänkt att skrämma. Det blir en dag då vi får vara med Jesus och får återse dem som gått före.]Herrens dag
51
Oljemålning av John Martin på temat Herrens dag från 1853.
Paulus hade undervisat om tidens slut och Herrens dag då han var i Thessalonike något år tidigare. Jesus undervisade också om detta ämne och använde liknande uttryck som "en tjuv om natten" för att mana till vaksamhet, se , ; .] 3När de [folk som inte känner Gud] säger: "Fred och trygghet", då drabbar undergången (katastrofen) dem lika plötsligt som värkarna hos en kvinna som ska föda, och det finns inget, nej, inget sätt att undkomma (fly) detta. [Två bilder används här, en tjuv om natten och en kvinna som ska föda, se . Detta uttalande om fred och trygghet kan syfta på den falska fred som förutsägs i . Jfr även . För en troende kommer dock inte dagen som en överraskning, se .]Hur ska en kristen leva i väntan på Jesus?
4Men ni, syskon (bröder och systrar i tron), lever inte i mörker så att den dagen kan överraska er som en tjuv. 5Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret. 6Låt oss därför inte sova som de andra, utan hålla oss vakna och nyktra. 7De som sover, de sover om natten, och de som berusar sig är berusade om natten. 8Men vi som tillhör dagen ska vara nyktra, iförda:
tron och
kärleken
som rustning och
hoppet
om frälsning som hjälm. [Tron, kärleken och hoppet återfinns även i inledningen, se . I mitten av dessa tre ord, som det centrala, är kärleken.] 9För Gud har inte bestämt oss till att drabbas av (utsättas för) vredesdomen [som kommer över jorden på Herrens dag, se ], utan att vinna (få erfara) frälsning genom vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus). 10Han dog för oss för att vi ska leva tillsammans med honom, vare sig vi nu är vakna (levande) eller insomnade (döda) [när Jesus kommer tillbaka]. 11Därför ska ni uppmuntra (trösta, hjälpa, inbjuda) varandra och bygga upp (stärka) varandra, så som ni redan gör. Avslutande uppmaningar
Värdesätt era ledare
[Den första gruppen uppmaningar (), av totalt fyra samlade gruppvis i , handlar om församlingens förhållningssätt gentemot sina ledare.] 12Vi uppmanar (ber) er, kära syskon (bröder och systrar i tron):
Att ni uppskattar (respekterar, ärar) dem som arbetar så hårt för er,
de som har fått ansvaret (är satta framför er) att vägleda (förmedla förståelse, milt varna, förmana) er i Herren.
13Att ni värdesätter dem högt i kärlek [som är osjälvisk och utgivande] för deras arbete.
Lev ständigt i harmoni (och arbeta för frid) med varandra.Hjälp de svaga
[Den andra gruppen () gäller också alla i församlingen, som har ett ansvar att vägleda, uppmuntra och hjälpa varandra. Allt detta måste ske med tålamod.] 14Vi uppmanar er, kära syskon (bröder och systrar i tron):
Vägled (förmedla förståelse, milt varna, förmana)
de odisciplinerade (rebelliska, som vägrar lyda auktoriteter och inte vill underordna sig).
Uppmuntra
de missmodiga (som tappat hoppet; har brustna hjärtan).
Hjälp (stötta)
de svaga (bräckliga).
Ha tålamod
med alla [tappa inte hoppet även om omständigheter går emot eller du blir felaktigt behandlad av andra].
15Se [hela tiden] till att ingen lönar ont med ont [skulle ha gett igen med samma mynt, se ],
utan sträva (jaga) alltid efter att göra [det som är] gott, både mot varandra och mot alla [människor].Var alltid glada
[I den tredje gruppen av uppmaningar () handlar det, precis som i den allra sista gruppen (), om det personliga inre livet. Det finns alltid anledning till optimism och tacksägelse.] 16Var alltid glada (gläd er alltid) [över nåden; luta er i alla tider ständigt mot Gud, se ; ].
17Be oavbrutet (utan uppehåll) [regelbundet utan att tröttna]. [Det vanligaste ordet för att be i NT (gr. proseuchomai) används här. Det beskriver ett förtroligt samtal där man utbyter önskningar, dvs. man lägger fram sina egna önskningar inför Gud, men lyssnar också in vad Gud vill genom att verka sin vilja/önskan i den troende, se ; .]
18Tacka [hela tiden Gud] i allt [i varje situation och omständighet].
För detta är nämligen Guds vilja [det han mest av allt önskar] för er i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus.Ha personligt ansvar i andliga frågor
[Den sista gruppen har fem uppmaningar. Först två negativa som varnar för cynism, följt av tre positiva. är ordagrant "men pröva allt".] 19Sluta att kväva (trycka ner) Anden.
20Sluta att förakta (se ner på) profetior [profetiska uppenbarelser, uppmaningar och varningar].
21Pröva (utvärdera) i stället allt.
Håll fast vid det som är gott (rätt, riktigt).
22Håll er borta från varje form av ondska [oavsett hur fromt och fint det verkar vara på ytan]. [Samtidigt som man inte ska kväva och släcka ut Anden genom att förakta profetior, ska man inte bara godta allt som säger sig vara andligt. Alla andliga manifestationer och profetiska tilltal ska prövas mot Guds ord, se . Även gåvan att utskilja andar måste vara verksam, se ; . I sammanhanget refererar "allt" främst till profetiska tilltal, se , men inkluderar även annat som också sker i församlingen.]Avslutning
23Fridens Gud ska själv helga er (avskilja varje del av varenda en av er för helig tjänst), och [vi ber att] er
ande och
själ och
kropp
ska bevaras hela så att ni är utan fläck vid vår Herre Jesu den Smordes (Kristi) ankomst. 24Trofast är han som kallar er till detta. Han ska också göra det [helga och bevara er, se ].Tre personliga uppmaningar
25Syskon (bröder och systrar i tron),
be även för oss.
26Hälsa alla syskonen (bröderna och systrarna i tron)
med en helig kyss. [Ett uttryck för kärlek, förlåtelse och enhet, gr. philema. Kindkyssen var och är en vanlig hälsningsform i Medelhavsområdet.]
27Lova mig inför Herren att brevet blir uppläst,
för alla [heliga] syskon (bröder och systrar i tron).Välsignelse
28Nåd (favör) [kraft] från vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus) till er.
