Om Mika

Berör tidsperioden: Omkring

Författare: Mika

Relaterade böcker:

Mika

1 2 3 4 5 6 7 8 9 [Detta stycke innehåller flera ordlekar, det var en stil som även användes när man skrev om allvarliga ämnen.]

10"Berätta det inte i Berättarstaden. [Ordagrant staden Gat, Goliats hemstad, och är snarlikt det hebreiska ordet för "berätta".]
    Gråt inte så högljutt. [Mika vill inte att hednafolken skulle få njuta av att höra om Guds folks nederlag.]
Vältra dig i stoftet i Stoftstaden (Bet-leafra).
11I nakenhet och skam förs ni bort [till fångenskap], ni som bor i Vackra-juvelstaden (Safir).
De som bor i Trygga-staden (Saanan) vågar inte gå ut.
Staden-nära (Bet-Haesel) ropar i klagan12 13 14 15 16 2 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 3 2 3 4
     5Detta är vad Herren säger till de [falska] profeter som leder mitt folk vilse: "När de har mat att tugga med sina tänder [så länge någon betalar dem tillräckligt bra] profeterar de fred (basunerar de ut lycka, framgång), men om någon inte ger dem vad de begär, är de redo att förklara krig [profeterar de Guds dom] över honom.
     6Därför ska det bli natt, och ni ska inte längre se några syner. Det ska bli mörker och ni ska inte längre kunna spå. [Dessa falska profeter sysslade med förbjuden ockult verksamhet, se 5 Mos 18:10.] Solen ska gå ner över dessa profeter och dagsljuset ska vändas till mörker omkring dem.
     7Siarna (de som ser syner) ska stå där med skam, spåmännen ska bli förödmjukade. Ja, de ska alla behöva täcka sina ansikten [i skam], för de får inga svar från Gud."
     8Men jag [Mika] är uppfylld av den kraft som Herrens Ande ger, och helt överlåten rättvisan. Det gör att jag har mod att konfrontera Jakob hans överträdelse, och Israel hans synd. 9 10 11 12

Tusenårsriket

4I de sista (yttersta) dagarna ska det berg där Herrens tempel står bli det högsta berget av alla (det viktigaste av alla berg i världen, alla ögon kommer vara riktade på det). Det ska vara mer framträdande (mer upphöjt och ärat) än andra berg och alla folk ska strömma dit.
     2Många folk ska komma och säga: "Kom låt oss gå upp till Herrens berg, upp till Jakobs Guds tempel, så han kan lära oss sina vägar, så vi kan vandra på hans stigar (leva efter hans lagar)." För lagen (undervisning) ska gå ut från Sion, Herrens ord (uppenbarelse om Gud) ska gå ut från Jerusalem.
     3Han ska döma mellan många folk (överbevisa om synd) och lösa strider mellan mäktiga hednafolk långt borta. De ska smida sina svärd till plogbillar (bladet på plogen som plöjer upp jorden) och sina spjut till vingårdsknivar (trädgårdsredskap för att ansa grenar). Folken ska inte längre lyfta svärd mot varandra och aldrig mer rusta (träna) för krig.
     4Var och en ska sitta under sitt eget vinträd och sitt fikonträd och ingen ska skrämma dem. Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) har sagt detta (Hans mun har talat, därför kommer det att ske). 5 6 7 8 9 10 11 12 13 5 2

Det finns två Betlehem i Israel.

Men du Betlehem, Efrata, du är så liten (oansenlig) bland Juda släkter (tusenden, grupper på tusen personer som Israel var indelat i). Trots det ska det från dig komma en som ska härska i Israel. Hans ursprung är före tiden, från evighetens dagar.

[Det finns två Betlehem i Israel, ett i Sebulons land i norr, och ett i söder strax utanför Jerusalem i regionen Efrata. Det profetiska ordet är så fullkomligt att det 700 år innan det inträffar förutsäger att Jesus ska födas i den södra byn Betlehem som var så obetydlig att den inte fanns med i Josuas uppräkning av städer, se Jos 15:33-60.]

3Sedan ska Herren överge dem [överlämna Israels folk åt deras fiender] tills det är dags för kvinnan att föda, då ska resten av hans landsmän återvända och bli förenade med Israels folk. 4Han [Messias] ska träda fram och vara en herde för (leda, föda) sin hjord i Herrens kraft, med Herrens sin Guds auktoritet (höga namn). De [Israels folk som återvänder] ska vara bofasta, för då ska han vara stor ända till jordens ändar (över hela världen). 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 6 2 3 4 5

6Med vad (hur) ska jag komma inför Herren (Jahve)
    och böja mig inför Gud i höjden?

[Nu följer tre exempel:]
Ska jag träda fram inför honom med brännoffer,
    med årsgamla kalvar?
7Glädjer sig Herren (Jahve) åt baggar i tusental,
    åt tiotusen strömmar av olja [som användes vid matoffret då man hällde olivolja över mjölet, se 3 Mos 2:1]?
Ska jag ge honom mitt förstfödda barn som ett offer för min överträdelse,
    min livsfrukt för mitt livs synd?
    [Nej, varken kalvar, baggar eller något så avskyvärt som att offra sitt barn skulle Gud kräva. I nästa vers följer Herrens vilja och påminnelse.]

8Han har visat dig (förklarat, gjort känt) [speciellt sådant som varit oklart och dolt, se Heb 9:23; 10:1] du människa,
    vad som är gott (behagligt, vackert, bättre, bäst, etiskt rätt).
Vad begär Herren (Jahve) av dig (efterfrågar och söker hos dig), annat än
att du gör det som är rätt (fastställt, värdigt, förespråkar rättvisan),
älskar (önskar, strävar efter) nåd (barmhärtighet, omsorgsfull och trofast kärlek)
och ödmjukt (noggrant, varsamt) vandrar (lever ditt liv) med din Gud (Elohim)?
[I denna vers ges svaret utifrån Guds perspektiv på de frågor profeten Mika just ställt, se verserna 6 och 7. Gud ser inte bara till yttre offer, utan till det som är långt viktigare – hjärtats inställning och ett liv som reflekterar hans kärlek. Det första är att göra det som är rätt och förespråka rättvisa domar, se Jak 1:27. Det andra är att älska Guds nåd. De hebreiska orden som används är "ahava chesed". Ordet "chesed" används oftast om Guds omsorgsfulla och trofasta kärlek mot människan, se 2 Mos 34:7; Klag 3:22. Här handlar det om att se med Guds nåd på andra människor. Det tredje är att ödmjukt vandra inför Gud. Det hebreiska ordet för "ödmjukt" förekommer bara här i hela GT. Välsignelsen som följer då man handlar på denna insikt resulterar i att man vill leva sitt liv efter Guds vilja, söka hans närvaro och umgås med honom. Jesus utgår från detta sammanhang i Mika när han talar till fariséerna och de skriftlärda. Han ställer tre små "lätta" kryddor mot dessa tre långt "tyngre" delar av Mose undervisning och använder orden: rättvisa, barmhärtighet och trohet (tro), se Matt 23:23. Lukas sammanfattar med två ord: rättvisan och kärleken till Gud, se Luk 11:42.]

9 10 11 12 13 14 15 16 7Ve mig (uttryck för intensiv förtvivlan och vemod)!
För det är som när sommarens skörd har plockats,
    och den sista vinskörden är över.
Det finns inga druvklasar att äta,
    inga färska fikon (tidiga, förstlingsfrukter) som jag längtar så mycket efter.
2De trofasta är borta ur landet,
    det finns inga goda (redliga, ärliga) människor kvar.
Alla ligger på lur efter blod (är redo att mörda),
    de jagar sin egen bror med nät.
3Händerna [på dem som borde veta bättre] är skickliga (ivriga, fullt engagerade i) att göra det onda:
    Härskare (ledare i landet) och domare frågar efter mutor [och styr och dömer beroende på vem som betalar mest],
    den mäktige behöver bara säga vad han önskar (yttra sina onda begär), så konspirerar de tillsammans och förvrider sanningen.

[Det hebreiska ordet för konspirerar har också betydelsen att tvinna en tråd. Här beskrivs nu hur härskaren, domaren och den mäktige, de inflytelserika i samhället sammansvärjer sig som en tretvinnad tråd för att få igenom sin vilja på bekostnad av sanningen.]

4Den bäste är [smärtsam] som en törnbuske [som river den som kommer nära],
    de mest rättfärdiga (ärliga) bland dem är som en törnhäck [omöjlig att ta sig igenom].
Den dag som dina väktare väntar på – dagen för ditt straff – är på väg,
    då ska de drabbas av förvirring (vandra mållöst).
5Lita inte på en vän,
    sätt inte ditt hopp till en rådgivare,
vakta tungan inför kvinnan som vilar i din famn.
6För sonen föraktar (förkastar) sin far,
    dottern reser sig upp mot sin moder
sonhustrun mot sin svärmoder,
    en mans fiender är hans egna familjemedlemmar.

7Men jag, jag ska skåda (hålla utkik) efter Herren (Jahve),
    jag sätter mitt hopp till (förtröstar, väntar på) min frälsnings Gud,
    min Gud ska höra mig.
8Gläd dig inte över mig, du min fiende.
    När jag har fallit, har jag rest mig upp igen.
    [Ordagrant "när jag har fallit, har jag rest mig", verbformen förstärker att återupprättelsen sker snabbt.]
    När jag sitter i mörker, är Herren mitt ljus. 9 10 11 12 13 14 15 16 17

Guds trofasta kärlek

18Det finns ingen Gud som du! [Profeten Mikas namn betyder passande "Vem är som Herren?".] Du förlåter synd och tar bort skuld bland dem som är kvar bland ditt folk. Du är inte vred för evigt, utan gläder dig över att visa (kärleksfull omsorg, trofast kärlek). 19Du ska på nytt förbarma dig (visa nåd) över oss. Du ska segra över våra onda gärningar, ja du ska kasta alla våra synder i havets djup. 20Du ska vara trofast mot Jakob och sträcka ut din kärlek mot Abraham, som du har lovat våra förfäder i forna dagar.




© 2021 Svenska Kärnbibeln