Haggai
Första budskapet – bygg upp templet!
11I kung Darejavesh 2:a regeringsår, i sjätte månaden [elul] på den första dagen [29 augusti 520 f.Kr.], kom Herrens (Jahves) ord genom profeten Haggais hand till:
Serubbabel, son till Shealtiel, guvernör i Juda [; ; ]
och till Jehoshua (Josua), son till Jehotsadak, översteprästen [; ; ; ]. [Budskapet riktas först till ledarna, det är först och främst deras ansvar, men det profetiska ordet riktas även till folket, se .] Han sa [Haggai profeterade]: Folkets likgiltighet
2Så talar Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) och säger: "Detta folk säger att tiden inte har kommit då Herrens (Jahves) hus ska bli uppbyggt." 3[Fråga]
Så Herrens (Jahves) ord kom genom profeten Haggai, han sa:
4"Är det tid för er själva att bo i [lyxiga och påkostade] panelade hus medan detta hus ligger öde?
[Samma ord som används i för hur templet var dekorerat på kung Salomos tid.] 5[Mycket/lite]
Vet därför att Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) säger: 'Tänk noga över (begrunda i era hjärtan) era vägar.
6Ni har sått mycket men skördat lite,
ni äter men har inte tillräckligt,
ni dricker men blir inte otörstiga,
ni klär er men blir inte varma
och den som får lön, får lönen i en trasig påse.' " [Fem gånger använder Haggai uttrycket "tänk noga över", se , ; , (två gånger). Olydnadens konsekvenser var inte okända, se ; .] [Kiasmens centrum:]
7Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot):
"Tänk noga över (begrunda i era hjärtan) era vägar. 8Gå upp till bergsbygden och hämta virke och bygg huset (templet).
Jag ska ha min glädje i det och jag ska bli ärad,"
säger Herren (Jahve). 9[Mycket/lite]
"Ni sökte efter mycket men fann lite
och när ni tog hem det blåste jag på det." [Fråga]
"Varför?" förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
"Eftersom mitt hus ligger öde, medan var och en har fullt upp med sitt eget hus." 10"Därför har himlen hållit tillbaka sin dagg och jorden sin gröda. 11Jag har kallat på torka över landet och över bergen och över säden och över vinet, oljan och det som jorden ger, över människor och boskap och över alla som arbetar med sina händer."Folkets respons
12Serubbabel, son till Shealtiel,
och Josua, son till Josadak (Jehotsadak), översteprästen,
tillsammans med kvarlevan av folket
lyssnade till Herren, deras Guds (Jahve Elohims) röst och till profeten Haggais ord som Herren, deras Gud (Jahve Elohim) hade sänt till honom, och folket kom i vördnad (gudsfruktan) inför (framför ansiktet på) Herren (Jahve). 13Då talade Haggai, Herrens (Jahves) budbärare, Herrens budskap till folket och sa: "Jag är med er!"
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
14Herren (Jahve) uppväckte Serubbabels ande, son till Shealtiel, guvernör i Juda och Jehoshuas ande, son till Jehotsadak, översteprästen, och anden hos hela kvarlevan av folket, och de kom och tog del i arbetet på deras Guds (Elohims), Härskarornas Herres (Jahve Sebaots) hus. [Hebreiska, engelska och våra nordiska grannländer har 15 verser i kapitel 1. I Svenska Biblar finns denna 15:e vers som första vers i kapitel 2, varvid kapitlet då får 24 verser. Den svenska versifieringen följer den äldsta ursprungliga versindelningen från Vulgata (latinska översättningen) som publicerades med kapitel och versnummer 1555 e.Kr. Det är oklart varför alla andra har ändrat versifiering här. Versen ifråga är omdiskuterad var den egentligen hör hemma. Vanligaste uppfattningen tycks vara att 15a avslutar kapitel 1 och 15b inleder kapitel 2.] 21Detta skedde den 24:e dagen i den 6:e månaden [elul] i kung Darejavesh andra år [21 september 520 f.Kr.]. [Drygt 3 veckor efter det första budskapet från Haggai (1:a elul, se ) påbörjades arbetet nu med templet. Bygget skulle komma att fortsätta under de kommande fem åren för att bli klart den 3:e adar i Darius 6:e år. Det motsvarar 12 mars 515 f.Kr. i vår kalender, jfr .]Andra budskapet – uppmuntran
[Lövhyddohögtiden (hebr. sukkah) firas från kvällen den 15:e tishri och sju dagar. Det har nu gått knappt två månader sedan Haggais första budskap. Det andra budskapet kommer den 21:a dagen i månaden, vilket är den 7:e dagen i högtiden. Detta är ett passande sammanträffande eftersom Haggais namn (hebr. Chaggai) just betyder "mina högtider". Det är också exakt 440 år sedan 960 f.Kr. då Salomo färdigställde det första templet, se ; .] 2I den 7:e månaden [tishri] på den 21:a dagen i månaden [17 okt 520 f.Kr.], kom Herrens (Jahves) ord till Haggais, profetens hand, han sa: 3Tala nu till Serubbabel, son till Shealtiel, guvernör i Juda och Josua, son till Jehotsadak, översteprästen, och till kvarlevan [] av folket och säg: [Forna templets glans:]
4"Vem av er är kvar som har sett detta hus i sin forna glans, och hur ser det ut nu, är det inte som vore det ingenting i era ögon?" [Uppmuntran:]
5"Var nu stark (frimodig) Serubbabel,"
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
"Och var stark (frimodig) Josua, son till Jehotsadak, översteprästen,
och var starka (frimodiga) hela landets folk,"
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve). "Och arbeta för jag är med er,"
förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot). [Central vers:]
6"Ordet [de tio budorden, se ] som jag gick i förbund med er på, när ni kom ut ur Egypten, har jag stadfäst och min Ande förblir ibland er – frukta inte." 7Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot):
"Ännu en liten tid och jag ska skaka himlarna och jorden och havet och torra land. 8Jag ska skaka alla länder och det utvalda från alla länder ska komma
och jag ska fylla detta hus med härlighet,"
säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
9"Mitt är silvret och mitt är guldet",
förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot). [Det kommande templets glans:]
10"Härligheten i detta senare hus ska bli större än den i det förra",
säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
"Och på denna plats [Jerusalem] ska jag ge frid (fullständig harmoni; ska fred och frid råda – hebr. shalom)",
förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot). [Det hebreiska namnet på Jerusalem är Jeroshalajim. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två, ändelsen ajim indikerar detta. Dual-formen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Frid, shalom, är en ordlek med Jerusalem. Friden är ett resultat av den kommande kungen, se .]Tredje budskapet – välsignelse och orenhet
11På tjugofjärde dagen i den nionde månaden [kislev] i kung Darejavesh andra år [18 december 520 f.Kr.], kom Herrens (Jahves) ord till Haggai, profeten, han sa: 12"Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot): Fråga nu prästerna efter undervisning (hebr. Torah) och säg: 13Om någon bär helgat kött i sin mantelflik och med sin mantel råkar vidröra bröd eller något som är kokat eller vin eller olja eller någon annan mat, blir den då helig?" Prästerna svarar och säger: "Nej." 14Sedan frågade Haggai: "Om någon som är [ceremoniellt] oren genom en död kropp, rör något av detta ska det då anses som orent?"
Prästerna svarade och sa: "Det ska vara orent." 15Då svarade Haggai och sa: "Så är detta folk och så är detta land framför mitt ansikte (inför mig)."
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
"Och så är allt arbete som deras händer gör och det som de offrar, det är orent. 16Nu ber jag er betänka (begrunda i era hjärtan) från denna dag och framöver, innan sten lades på sten i Herrens (Jahves) tempel 17genom alla tider. När ni kom till sädeshögen med 20 mått,
fanns där bara 10,
och när ni kom till vinkaret för att pressa ut 50 mått
fanns där bara 20. [Texten specificerar inte måttenheten. Spannmål mättes ofta i chomer (så mycket en åsna kunde bära, se ) eller efa (22-36 liter ; en tiondels chomer, se ). Vätska mättes i bat-mått och kor-mått (). Poängen är att spannmålsskörden var bara hälften av det förväntade och vinproduktionen bara 40% av det normala.]
18Jag har slagit er med fördärv och med mögel och med hagel i allt era händer arbetar med, och ändå vänder ni inte om till mig",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve). 19"Jag ber er betänka (begrunda i era hjärtan) från denna dag och framöver,
från den tjugofjärde dagen i den nionde månaden [Kisev],
från den dagen då grunden till Herrens (Jahves) tempel blev lagd,
betänk (begrunda) det.
20Är säden ännu i ladan [från vårens skörd]? [Nej!]
Vinet
och fikonträdet
och granatäppelträdet
och olivträdet har inte gett någon frukt [denna höst],
men från denna dag ska jag välsigna dig." [Frågorna här antyder ett negativt svar. Spannmålsskörden togs in under våren. Man sår på hösten och det bör vara gjort vid den här tiden på hösten i december. Tiden för att skörda frukt är också över. Situationen var hopplös, dåliga skördar, inget i ladan, och inget hopp om någon mer skörd. Då kommer Guds ord med hopp om välsignelse från denna dag.]Fjärde budskapet – ett ord till Serubbabel
21Herrens ord kom för andra gången till Haggai på den tjugofjärde dagen i den nionde månaden [kislev; samma dag som det tredje budskapet, se – 18:e december 520 f.Kr.], han sa: 22Tala till Serubbabel, guvernör i Juda, och säg:
"Jag ska skaka himlarna
och jorden,
23och jag ska omstörta tronerna
i kungariken
och jag ska fördärva kungarikenas styrka
i länderna
och jag ska omstörta deras vagnar
och dem som far i dem,
och hästarna
och deras ryttare
ska falla varenda en,
genom sin brors svärd." 24"På den dagen",
förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot),
"ska jag ta dig Serubbabel, min tjänare, son till Shealtiel",
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve)
"och göra dig till en signetring, för jag har utvalt dig",
förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
