Gud längtar efter att få ha en relation med människan som han har skapat. I Bibelns första kapitel finns en fråga som går som en röd tråd genom hela Bibeln: Adam (som betyder mänsklighet), var är du? I Bibelns sista vers finns en önskan om att Herren Jesu nåd ska vara med varje människa. Ordet nåd betyder också kraft. Det är bara i gemenskap med Gud som en människa kan bli hel och få kraft att leva ett meningsfullt liv.
Nya testamentet börjar med fyra skildringar av Jesu liv. Genren är unik för Bibeln och kallas evangelium, som betyder: det glada budskapet! Men varför fyra snarlika berättelser om Jesu liv? Hade det inte varit bättre med en redogörelse?
Vi människor är alla olika. Skulle fyra personer följa dig en vecka, skulle det bli fyra ganska olika berättelser. En läkare skulle ta med detaljer om din hälsa, en förskolelärare skulle vara pedagogisk, en poet skulle kanske skriva på rim. Vissa händelser skulle alla skriva om, andra skulle vara unika. På samma sätt är det med evangelierna. De ger fyra olika vyer, men de pekar alla på Jesus.
Matteus arbetade på dåtidens skatteverk och skriver sakligt för judiska läsare. Här finns många referenser från profeterna för att visa att Jesus är den utlovade Messias. Han börjar med en släkttavla för att visa kopplingen till Abraham.
Markus skriver till stadsbor i dåtidens världscentrum Rom. En målgrupp som var van att underhållas av gladiatorspel. I detta evangelium finns ingen släkttavla, i stället beskrivs Jesu liv som ett actiondrama!
Lukas är läkaren som skriver till tänkande greker. Han tar med Jesu släkttavla, men går hela vägen till Adam för att betona att Jesus är till för alla människor.
Johannes var den yngste lärjungen. Bara han tar med detaljen att det var en pojkes matsäck som i Jesu händer förmerades så att alla fick mat. Han skriver enkelt, men med enorma djup – ett litterärt mästerverk för alla generationer.
Matteus och Johannes tillhörde de tolv lärjungarna och var ögonvittnen. Markus skriver ner Simon Petrus berättelse. Lukas gör egna intervjuer och sammanställer material från befintliga källor.
Bibeln är inte en geografi- eller historiebok, men den nämner geografiska platser och historiska händelser. Händelser och personer som omnämns harmonierar med sekulära samtida författare. Den judiska historikern Josefus och den romerska historikern Tacitus är nog de mest kända. Deras verk bekräftar noggrannheten i Bibeln och båda omnämner Jesus som en historisk person.
Varje år sker arkeologiska upptäckter som stödjer Bibelns äkthet. Så sent som 2009 hittades staden Magdala, hemort till en av de kvinnor som följde Jesus, och den första att vittna om hans uppståndelse – Maria från Magdala. I slutet av 1800–talet var ett av bibelkritikernas argument mot Bibelns trovärdighet att de tre städer som Jesus ofta verkade i inte hittats. På 1900–talet har Kapernaum, Korasin och Betsaida grävts fram av arkeologer.
Vy över Galileiska sjön från berget Arbel. Vid bukten i norr ligger Kapernaum.
Till höger på bilden syns utgrävningarna av staden Magdala.
I Magdala har man hittat den bäst bevarade synagogan från Jesu tid i Galileen.
I Matt 9:35 står det att Jesus gick omkring i alla städer och byar i Galileen och undervisade i deras synagogor och predikade, så här har Jesus med säkerhet varit.
Målning som visar hur synagogan i Magdala såg ut. Man satt som i ett U, till skillnad från många av våra kyrkor där man tittar varandra i nacken.
Det finns inga original kvar av Bibelns texter, men det gäller all antik litteratur. Vad vi har är kopior som är avskrivna av originalen. Det som avgör exaktheten är:
De flesta antika verk har en handfull kopior. Tacitus har hela 20 exemplar, medan Euripides, Herodotos och Platon bara har 7–8 kopior var.
Platon (428–348 f.Kr.) var en grekisk filosof, matematiker och författare som verkade i Aten.
Trots att det bara finns ett fåtal kopior av hans skrifter är det ingen historiker som ifrågasätter hans existens.
Den skrift som har näst flest kopior är Homeros Iliaden med 643 kopior. Den skrevs omkring 900 f.Kr. och de första kopiorna är från 400 f.Kr. Tiden mellan originalet och den tidigaste kopian är alltså 500 år. Bland dessa manuskript är det 95 % samstämmighet.
Den antika skrift som har flest kopior är Nya testamentet med över 5 600 kopior. Samstämmigheten är 99,5 % och de tidigaste kopiorna är en generation från originalen. Om man även räknar in handskrifter på andra språk finns mer än 24 000 kopior som bekräftar Nya testamentets pålitlighet. Utöver detta finns också 86 000 citat från de tidiga kyrkofäderna som bekräftar texten.
Papyrus 46 från 175–225 e.Kr. Här finns de åtta sista kapitlen av Romarbrevet, hela Hebreerbrevet, Första och Andra Korintierbrevet, Efesierbrevet, Galaterbrevet, Filipperbrevet, Kolosserbrevet och två kapitel av Första Tessalonikerbrevet. Detta är ett av många exempel som visar att det långt innan kyrkomötet i Nicaea 325 e.Kr. fanns en väletablerad sammanställning (kanon) av Bibelns böcker!
Papyrus 52. En av de äldsta kopiorna av Nya testamentet från 125–150 e.Kr. med texten från Johannes 18:31–33, 37–38.
Ordet bibel kommer från grekiska biblia som betyder böcker. Man kan säga att Bibeln är som ett bibliotek. Nya testamentet består av 27 böcker. De är inte ordnade efter författare eller datum, utan grupperade i fyra kategorier:
Kapitel och versindelning kom till på senare tid för att hjälpa till att slå upp och referera till bibelställen. De är inte alltid optimalt placerade och det är viktigt att komma ihåg att varje bok är tänkt att läsas som en enhet.
Det går att läsa Bibeln från pärm till pärm, men det är inte nödvändigt. När man kommer in i ett bibliotek börjar man inte att läsa alla böcker i alfabetisk ordning. Bibliotekarien skulle istället fråga: Är det första gången du är här? Behöver du en översikt? Är det något speciellt ämne som du behöver fördjupa dig i? På samma sätt är det med Bibeln. Här är några enkla råd:
Vill man kan man läsa breven i kronologisk ordning tillsammans med Apostlagärningarna. Detta är lätt att göra i Kärnbibeln, eftersom referenser till breven finns med i Apostlagärningarnas text, se även tabellen intill.
En kronologisk läsning kan ge många aha-upplevelser. Ett exempel är utvecklingen av Paulus ödmjukhet.
Ofta tror vi att vi läser Bibeln, men Bibeln har faktiskt en förmåga att läsa oss! Det går inte att vara oberörd av Jesu ord, de träffar hjärtat och gör något med oss.
Några frågor som kan vara bra att ha med när man läser är: