Om Kolosserbrevet

Staden Kolossai låg bara några kilometer från de två stora städerna Laodikeia och Hierapolis i Lykosdalen. När Paulus skriver detta brev hade Kolossai förlorat sin forna glans och var den minsta av dessa städer. Paulus passerade troligen genom Lykosdalen under sin tredje missionsresa på väg till Efesos, se Apg 19:1. Dock stannar han aldrig till i Kolossai. Brevet innehåller inga personliga hälsningar. Paulus har bara "hört" om dem och inte mött dem personligen, se Kol 1:4, 9; 2:1. Församlingen grundades troligen av Epafras under den treårsperiod då Paulus var i Efesos och evangeliet spred sig i hela Asien, se Apg 19:10.

Brevet är ett av de fyra "fängelsebreven" som Paulus skrev från Rom. De andra är Efesos, Filippi och Filemon. Det är troligt att flera av dem skickades samtidigt. Tychikus omnämns som budbärare både i brevet till Efesos och Kolossai, se Ef 4:16; Kol 4:7-9. När Tychikus lämnat brevet i Efesos fortsätter han och Onesimus de sjutton milen österut till Kolossai. Med sig har de troligen också brevet till Filemon. Onesimus är nämligen den slav som brevet till Filemon handlar om, se Filemon 1:10, 12.

Struktur:
1. Kristus är Herre över allt, kapitel 1-2.
2. Sträva efter det som finns ovan, kapitel 3-4.

Skriven: 61 e.Kr.

Till: Kolossai, men skulle även läsas upp i de närbelägna större städerna Laodikeia och troligtvis även Hierapolis, se Kol 4:13, 16.

Från: Rom. Brevet är skrivet under Paulus tvååriga fångenskap i Rom, se Kol 4:3, 10, 18; Apg 28:30.

Författare: Paulus, se Kol 1:1.

Budbärare: Tychikus och Onesimus, se Kol 4:7, 9.

Kolosserbrevet

Inledning

Hälsning

1

Epafras besöker Paulus som sitter fängslad i Rom och berättar om församlingen i Kolossai. Paulus blir uppmuntrad av att höra om deras tro och kärlek och skriver en hälsning till dem.

[Från:] Paulus,
    genom Guds vilja Kristi Jesu apostel (sändebud, ambassadör),
    och vår broder Timoteus.

[Timoteus som finns vid Paulus sida i Rom skickar också med sina hälsningar. Kanske fungerade han som sekreterare och skrev ner det Paulus dikterade, fram till sista frasen där Paulus signerar och validerar brevet, se Kol 4:18. Hos den fängslade Paulus i Rom finns även Aristarchus, Johannes-Markus, Justus, Epafras, Lukas, Demas, se Kol 4:10-14.]

2Till de heliga (avskilda för Gud) i Kolossai, de troende syskonen (bröderna och systrarna) i Kristus.

[Kolossai var belägen i Lykosdalen i den romerska provinsen Frygien, nuvarande Turkiet. Staden låg 17 mil öster om Efesos längs med huvudvägen till Orienten. Alldeles intill Kolossai ligger de mer välkända större blomstrande städerna Laodikeia och Hierapolis. Brevet kommer också att läsas upp i åtminstone Laodikeia, se 4:13,16. Det är värt att notera att brevet är adresserat till just Kolossai, den minsta och i jämförelse obetydliga staden i detta område.]

Nåd (kraft, oförtjänt favör) vare med er och frid (harmoni, frihet från fruktan, välbehag) från Gud vår Far.

KRISTUS ÄR HERRE ÖVER ALLT (1-2)

Tacksägelse

3[Vers 3-8 är en enda lång mening i grekiskan. Alla Paulus brev börjar med tacksägelse.]

Vi tackar alltid Gud, vår Herre Jesu Kristi Far [för er tro och kärlek, se vers 4],
    när vi ber (vars innersta natur är tillbedjan, hängivenhet och förtrolighet med Gud) för er.

4Vi har hört [av Epafras, se vers 7] om:
er tro (trofasthet, förtröstan)
    på Kristus Jesus,
och om den (osjälviska utgivande) kärleken
    som ni ständigt har till alla de heliga [troende systrar och bröder],
5på grund av (genom) hoppet
    som väntar er (finns i säkert förvar, finns reserverat för er) i himlen.

[Ordet "på grund av", grekiska "dia", kan syfta tillbaka på Paulus tacksamhet i vers 3, men troligast hör det ihop med den föregående versen och då blir betydelsen att deras himmelska hopp har sporrat dem till "tro och kärlek". Tron blickar upp till Gud, kärleken ut till andra och hoppet ser framåt. Tron vilar på vad Jesus gjort, kärleken verkar nu och hoppet ser fram mot framtiden. Orden tro, kärlek och hopp återfinns ofta i Paulus brev, se 1 Tess 1:3; 1 Kor 13:13; Rom 5:1-5; 12:6-12.]
Detta hopp har ni redan hört om i sanningens ord, evangeliet (det glada budskapet) 6som har nått fram till er liksom det överallt i världen ständigt bär frukt och växer. [Verben "bär frukt" och "växer" är i den grekiska verbformen medium som markerar evangeliets inneboende kraft att sprida sig.] Så även hos er, från den dag ni fick höra (förstå) det och lärde känna Guds nåd (kraft, gudomliga favör) som den verkligen är.

[Evangeliet handlar om nåd, inte nåd plus gärningar, se Rom 11:6; Ef 2:8-9; Tit 3:5-7. Evangeliet om Guds nåd befriar från synd och för människor in i en rätt relation med Gud.]

7Det fick ni lära er av Epafras, vår käre medarbetare som troget tjänar Kristus i vårt ställe. [Han blev troligen utsänd från Efesos under den treårsperiod då Paulus var där och evangeliet spred sig i hela Asien, se Apg 19:10.] 8Han har berättat för oss [Timoteus, Lukas m.fl. som var hos Paulus i Rom] om er kärlek i Anden.

Paulus bön för församlingen

9[Paulus brister nu ut i bön för församlingen i Kolossai. Vers 9-16 är en enda lång mening.]

Av den anledningen [på grund av de goda rapporterna om er tro och kärlek, se vers 4] har vi från den dag vi hörde det [då Epafras kom till oss i Rom] inte upphört att be för er.
Vi ber att ni ska bli fyllda av kunskapen om hans vilja,
    med all andlig vishet och insikt (hur den praktiskt appliceras).
10Målet är att ni ska leva värdigt Herren och behaga honom på alla sätt,
    genom att bära frukt i alla slags goda gärningar
    och växa i kunskapen om Gud.

11Vi ber att ni ständigt ska bli styrkta
    med all kraft som kommer från hans härliga makt.

Det resulterar i uthållighet (att ni kan stå fast under prövningar)
    och tålamod (självkontroll, att ni får en förlåtande attityd mot människor),
    och att ni med glädje 12alltid tackar Fadern,
        som har kvalificerat er (utrustat er med allt som behövs)
    att vara delaktiga i de heligas arv i ljuset.

13Han [Fadern] har räddat oss från mörkrets makt (tyranni)
    och förflyttat oss till hans högt älskade sons kungarike.

14I honom är vi friköpta,
    [det innebär att] våra synder är förlåtna (en juridisk term för att avskriva, befria från något bindande).

Jesus är i centrum utav allt

15[Följande stycke kan vara en tidig kristen hymn eller dikt som Paulus citerar. Stycket är väl strukturerat i med kiasmer i flera nivåer. I vers 15-17a sammanfattas Jesu roll i skapelsen. På motsvarande sätt och med liknande ord och uttryck sammanfattas Jesu roll i frälsningen i vers 18-20. Centralt mellan dessa två block finns vers 17b - allt hålls samman genom honom!]
Han är den osynlige Gudens avbild (porträtt, ikon),
    förstfödd (har den högsta rangen och ägandeskapet) över hela skapelsen.
[Fadern, som är ande och osynlig se Joh 4:24, gjorde sig synlig för mänskligheten i Kristus. Förstfödd kan både betyda "den som först är skapad och född" eller "den som har den högsta rangen". Betydelsen kan inte vara att Kristus är skapad av Gud, eftersom följande verser tydligt säger att "allt är skapat av honom" och att han fanns "före allt". David kallas också den förstfödde i Psalm 89:27 trots att han är den yngste av sina bröder. Jesus är Gud, han har skapat, dött och uppstått för mänskligheten, se Fil 2:6-18. Han är den förstfödde från döden, se 1 Kor 15:20.
    Det grekiska ordet för avbild är eikon. Samma ord används när Jesus frågar "vems bild" det är på myntet, se Matt 20:20. Jesus är Guds porträtt, en synlig målning av Gud.]
16För i honom skapades allt [hela universum - både den materiella och andliga världen]
i himlarna
    och på jorden,
    det synliga
och det osynliga,

oavsett om det är tronfurstar
    eller herradömen,
    eller makter
    eller väldigheter,
allt är skapat genom honom
    och till honom.
[Versen är skriven som en kiasm. Hela versen ramas in av att Jesus har skapat allt. I nästa nivå hör himlen ihop med det osynliga och jorden med det synliga. Troligtvis beskrivs sedan den osynliga änglavärldens hierarki med tronfurstar osv. Anledningen kan vara att i den grekiska mytologin finns en mängd olika gudar, alla i olika grader. Ängladyrkan kunde också lätt smyga sig in även i den kristna tron. Kristus är över allt detta och den enda vägen till Gud. De tre prepositionerna "i honom", "genom honom" och "till honom" i början och slutet på denna vers är ett sätt att bemöta de falska lärarna. I århundraden hade de grekiska filosoferna lärt att allt har en orsak, plan och syfte. Vad det gäller skapelsen så är Jesus Kristus den som planerat den, gett upphov till den och det slutgiltiga syftet och målet med hela skapelsen.]
17Han är till före allting.
Allt består (hålls samman) genom honom. [Detta är kiasmens centrum!]
18Han är huvudet
    för sin kropp,
    församlingen.
[Paulus använder ofta bilden med Jesus som huvudet för sin kropp församlingen. Den illustrerar på ett fint sätt att varje del är betydelsefull, se 1 Kor 12:12-26; att kroppen växer och mognar, se Ef 4:15-16; att huvudet har en frälsande roll, se Ef 5:23. På samma sätt som en kroppsdel inte kan överleva utan kroppens pulserande blod, behöver varje kristen vara sammankopplad med kroppen och huvudet.]
Han är begynnelsen,
    [det vill säga] den förstfödde från de döda [som uppstått med en förhärligad kropp],
    för att han i allt skulle vara den främste.
19För det behagade Gud att låta hela fullheten (summan av Guds alla attribut, och hela hans kraft permanent)
    bo i honom 20och genom honom försona allt med sig,
sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors -
    frid genom honom både på jorden och i himlen.

Försonade med Gud

21Ni var en gång [i ert ofrälsta tillstånd] främlingar och fientliga i sinnet [mot Gud i ert sätt att tänka] vilket gav sitt uttryck i era onda gärningar. 22Han [Kristus] har nu försonat er [de troende i Kolossai med Gud] i sin fysiska kropp (kötts kropp) genom sin död, för att ställa fram er heliga (avskilda till tjänst för Gud, fria från världens inflytande) och felfria (utan fläck) och ostraffliga (juridisk term, fria från anklagelser) inför sig - 23[Allt detta ska han göra] om ni fortsätter i tron (vilket jag vet att ni gör), väl grundade och fasta [ni har blivit placerade på en grund, vilket resulterar i att ni bygger ert liv som ett hus stadigt på den grunden], och inte viker av från det hoppets evangelium som ni har hört. Det har förkunnats för allt skapat under himlen, och jag Paulus har blivit dess tjänare.

Apostelns tjänst

24Nu [även när jag är fängslad] gläder jag mig mitt i mina lidanden för er, och det som fattas (är kvar) av Kristuslidanden uppfyller jag i mitt liv för hans kropp, som är församlingen.

[De lidande Paulus talar om kan inte referera till Jesu lidande på korset för mänsklighetens synd. Dessa är fullbordade och ingen människa kan ta del i dem. Det finns dock en aspekt där Jesus lider än idag. När Saul från Tarsus var på väg till Damaskus för att fängsla kristna hörde han en röst som sade: "Saul, Saul varför förföljer du mig?", se Apg 9:4. Saul hade inte medvetet förföljt Herren, men när han förföljde kristna var det samma sak. Huvudet för Kristi kropp i himlen känner av när hans kropp här på jorden får lida.]

25Dess tjänare har jag blivit genom det uppdrag som Gud gav mig för er skull: att överallt predika Guds ord, 26den hemlighet som varit dold genom tider och generationer men nu har uppenbarats för hans heliga. 27Gud ville visa dem vilken rik härlighet denna hemlighet är bland hedningarna:
Kristus i (mitt ibland) er, härlighetens hopp.

[Detta skrev Paulus till troende i Kolossai som var hedningar. Den grekiska prepositionen "en" kan både betyda "i" eller "bland". Paulus kan syfta på båda dessa betydelser. Att Kristus skulle välkomna hedningarna och bo i deras hjärtan var något häpnadsväckande. Paulus utvecklar detta mer i Ef 3:1-6.]
28Honom [inte en lära utan personen Jesus, se vers 27] predikar vi genom att förmana varje människa och undervisa varje människa med all vishet, för att föra fram varje människa som fullkomlig i Kristus. 29För det målet arbetar och kämpar jag i hans kraft, som verkar mäktigt i mig. 2

Laodikea hade ingen egen vattenkälla utan fick sitt vatten från de två närmaste städerna - friskt kallt vatten från Kolossai och varmt vatten från Hierapolis heta källor. När vattnet nådde Laodikea var det dock varken kallt eller varmt, det hade anpassat sig till omgivningens temperatur, något som anspelas på i brevet till Laodikea, se Upp 3:15.

Jag vill att ni ska veta vilken kamp jag har för er [de troende i Kolossai] och för dem i Laodikeia [den större intilliggande staden i nordväst där brevet också skulle läsas upp, se Kol 4:16; Upp 3:14-22] och för alla som inte har träffat mig personligen. 2För jag önskar att de ska bli styrkta (uppmuntrade) i sina hjärtan och förenade (sammanhållna) i kärlek (som är osjälvisk och utgivande) och nå fram till hela den rika och fullt övertygade förståelse som ger rätt insikt i Guds hemlighet Kristus. 3I honom är vishetens och kunskapens alla skatter gömda.
     4Detta säger jag för att ingen ska bedra er med vältalig retorik (övertalande argumentation som låter bra, men inte är grundad i sanningen). 5För även om jag inte är hos er kroppsligen, så är jag hos er i anden och gläder mig när jag ser er ordning och fasthet i tron på Kristus.

Lev i Kristus

6[Följande två verser sammanfattar Paulus resonemang som han började i 1:15.]

Därför, på samma sätt som ni tog emot Kristus Jesus, fortsätt att ständigt vandra i (lev era liv förenade med) honom. [Tillåt honom forma era liv.] 7Förbli djupt rotade i honom [som ett träd som står stadigt]. Detta resulterar i att ni blir uppbyggda [som en byggnad, som byggs där sten läggs på sten] och ständigt befäster er tro (växer i inre stabilitet) precis som ni blev undervisade om, och överflödar i tacksamhet [till Gud].

Varning för falska läror

Gnosticism

8Var alltid vaksamma så att ingen tillfångatar er (så att ni förs bort som byte och blir slavar) genom tom filosofi (religiösa föreställningar) som bygger på mänskliga traditioner och kosmiska makter och inte på Kristus. 9För i honom [Jesus] bor (är och förblir ständigt) hela Guds fullkomlighet i kroppslig form, 10och i honom har ni allt (är fyllda till brädden), han är huvudet över varje härskare och auktoritet [varje andlig härskare och kraft].

Legalism

11I honom blev ni också omskurna. Inte med en omskärelse gjord av [mänskliga] händer, utan en [andlig] omskärelse utförd av Kristus, där ni blev avklädda den gamla naturens kontroll av er kropp. 12Ni blev begravda tillsammans med honom i dopet, där ni också blev uppväckta (upplyfta) med honom [till ett nytt liv] genom er tro på Guds kraft, som uppväckte honom från de döda. 13Ni var döda på grund av era synder och er kropps oomskurna tillstånd (er syndfulla natur), men han gav er liv tillsammans med honom genom att förlåta alla våra synder. 14Han har utplånat (strukit ett streck över) det skuldebrev med krav [Moses lagar och förordningar] som stod emot oss. Han tog bort det genom att spika fast det vid korset. 15Han har avväpnat (klätt av) härskare och auktoriteter [varje andlig härskare och demonisk kraft] och låtit dem bli offentligt förevisade (till allmänt åtlöje), när han triumferade över dem på korset.

[Det grekiska ordet för triumfera, "thriambeuo", beskriver den segersång en kung stämde upp i när han hade intagit en stad. Väl hemma i sin hemstad marscherar han runt i ett triumftåg. Den tillfångatagna fiendekungen går bakom i bojor, helt avklädd utan vapen. På samma sätt har Jesus segrat över djävulen och offentligt visat att han inte längre har någon makt över Jesus!]

16Låt därför ingen människa döma er vad det gäller
    mat och dryck,
eller vad det gäller
    en viss högtid [de årliga högtiderna, se 3 Mos 23],
    eller en nymåne [högtiden Rosh chodesh firades i början på varje ny månad då månen visade sig på nytt, se 4 Mos 10:10; 2 Kung 4:23; Neh 10:33],
    eller speciella sabbatsdagar [som firades varje vecka - fredag kväll till lördag kväll].
17Dessa [regler för mat och dryck, högtiderna, sabbaten] är en skugga av det som ska komma, verkligheten själv (själva kroppen som skuggan kommer ifrån) tillhör Kristus.

[De sju högtider som Gud instiftade räknas upp i 3 Mos 23. De tre första som infaller på våren är: påsken, det osyrade brödets högtid och pingsten. På hösten infaller ytligare fyra: basunhögtiden, försoningsdagen och lövhyddohögtiden följd av "den åttonde dagen". De tre första har Jesus redan uppfyllt.]

Mysticism

18Låt ingen självutnämnd mänsklig domare ta segerkransen ifrån er (säga att ni är ovärdiga och diskvalificerade). Någon som själv kallar sig ödmjuk och dyrkar änglar [tillber Gud via änglar], och helt går upp i de visioner han påstår sig ha sett [söker hela tiden nya andliga upplevelser]. Han är bara uppblåst genom sitt köttsliga sinne (sin fallna natur). 19Han håller sig inte till Kristus, huvudet [för församlingen], från vilken hela kroppen - stödd och sammanhållen av leder och senor - växer med Guds växtkraft.

Asketism

20Om ni har dött med Kristus (vilket ni ju har) från denna världens makter (från världens ytliga och yttre sätt att leva livet, världens låga andemakter), varför lever ni som om ni fortfarande tillhörde världen, varför underkastar ni er [yttre regler och traditioner som rör mat och dryck]. 21[Man säger:]
    "Hantera det inte (befatta dig inte med det)!"
    "Smaka det inte!"
    "Vidrör det inte ens!"
[Dessa tre verb ger en ökad begränsning med klimax i att inte ens röra vid en viss sorts mat eller kött, som förbuden troligen syftade på, se vers 16. Detta var troligen välkända fraser som vissa grupperingar använde sig av. Paulus citerade ofta citat från falska lärare, se t.ex. 1 Kor 7:1; 10:23.]
22Sådana förbud bygger på mänskliga regler och bud och rör sådant som var tänkt att förbrukas genom att hanteras. [Mat och dryck ska ju ätas, inte undvikas.] 23Dessa mänskliga regler ser ut att ha ett sken av vishet, med sin självpålagda fromhet, sin ödmjukhet och sin asketism, men de har inget värde förutom att tillfredsställa köttet (den fallna naturen).

UPPSTÅNDEN MED KRISTUS - DEN TROENDES RESPONS

Sök det som är ovan

3Eftersom ni nu är uppståndna med Kristus [till ett nytt liv, genom att dela hans uppståndelse från döden], fortsätt att söka det som är ovan, där Kristus sitter på Guds högra sida. 2Fokusera på (tänk ständigt på, ha samma tankesätt som) det som är ovan (det som är högre), inte på det som är här på jorden. 3För ni har dött, och ert liv är dolt med Kristus i Gud. 4När Kristus, han som är vårt liv, uppenbaras [blir öppet synlig för alla], då ska ni också uppenbaras med honom i härlighet (ära, prakt och glans).

Lägg bort det gamla livet

5Som en konsekvens av detta, döda nu allt inom er som tillhör jorden (vägra att lyda under dessa onda begär och djuriska impulser):
olovlig sex (otukt, det grekiska ordet "pornea" används här och grundordet betyder "att sälja sig till slaveri". Vårt ord "pornografi" är ett sammansatt ord av just detta ord "pornea" och "grafo", som betyder "något skrivet eller tecknat", dvs. en beskrivning antingen i text eller grafiskt av någon som säljer sig sexuellt.)
orenhet (sexuell orenhet i tanke och handling, utsvävande liv, mer fokus på den moraliska orenheten än den fysiska akten),
lusta (otyglat sexuellt begär),
ondskefullt begär (mer generellt ord än det föregående, syftar på alla oheliga önskningar),
och särskilt girigheten (en oproportionerlig självfixering, omåttligt begär efter mer och mer materiellt genom att kallsinnigt utnyttja andra) som är avgudadyrkan.
6På grund av sådant kommer Guds [heliga] vrede över olydnadens människor (de som medvetet går emot Guds vilja). 7I dessa synder vandrade även ni en gång (hela ert liv kretsade kring dem och styrde er) när ni levde i dem. 8Men nu [när ni har lämnat detta syndfulla sätt] måste också ni lägga bort allt detta:
    vrede (att ständigt söka intriger och vilja hämnas),
    ilska (häftiga vredesutbrott),
    ondska (utstuderad elakhet),
    förtal
    och oanständigt (grovt, orent) tal
        från era läppar.

9Sluta att ljuga för varandra, ni har ju klätt av er den gamla människan med dess gärningar 10och iklätt er den nya människan som ständigt är i en process att förnyas i kunskap efter sin Skapares avbild (blir mer och mer lika honom som skapade den).

11Här [i den nya skapelsen] finns inte
hedning
    eller jude [ingen uppdelning i nationaliteter],
omskuren
    eller oomskuren [inga religiösa fördelar],
barbar [folkslag som inte talade grekiska och ansågs vara ociviliserade]
    eller skyt [det mest illa ansedda folkslaget, kända för sin brutalitet och ansågs inte vara bättre än djur],
slav (tjänare)
    eller fri [ingen skillnad beroende på ställning i samhället],
utan Kristus är allt och i alla [dem som tagit emot honom som sin Frälsare].

Ikläd er förlåtelse och kärlek

12[En kristen behöver ikläda sig den nya människan, se vers 10. Nu följer några praktiska råd för hur det går till. Först kommer fem personliga attribut, följt av förlåtelse och kärlek, se vers 13 och 14. Nycklarna för goda relationer och enhet i församlingen börjar med den personliga medkänslan och inte den som orsaker problem. Grunden är dock vad Gud har gjort och gör, så Paulus påminner om detta först.]

Så därför
    som Guds utvalda,
    heliga (avskilda för tjänst)
    och högt älskade,

kläd er i:
    medkänsla (djup innerlig kärlek),
    vänlighet (barmhärtighet som leder till ett praktiskt kärleksfullt handlande),
    ödmjukhet (djup medvetenhet om sin egen oförmåga att vara rättfärdig i sig själv, att inte förstora upp sin egen betydelse),
    mildhet (styrka under kontroll, rätt balans av känslor och vrede, fri från hämndlystnad och bitterhet),
    och tålamod (balanserat temperament, överseende med andra när de gör fel).

13Ha överseende (acceptera, ha fördrag) med varandra, om någon skulle ha något emot någon, förlåt honom på samma sätt som Herren [fritt] har förlåtit er.

14Över allt detta, kläd er i osjälvisk utgivande kärlek som binder ihop (håller samman) allting på ett fullkomligt sätt (i enighet, och perfekt harmoni).

[Kärleken liknas vid ett ytterplagg eller ett bälte som håller samman alla andra delar.]

Låt Guds frid regera och följ Guds Ord

15Låt Kristi frid regera i era hjärtan [låt den få agera som herre, låt alla tankar och beslut tas i detta fridfulla tillstånd]. För ni har kallats som en kropp.

Var ständigt tacksamma.

16Låt Kristi ord, i all sin rikedom (fullhet) ständigt bo (ha sitt hem) i er, när ni:
    undervisar (lär ut)
        och tränar (förmanar) varandra i all visdom,
    sjunger
        psalmer [bibelsånger till och om Gud],
        hymner [mänskligt komponerade lovsånger] och
        andliga sånger [generell term för andliga sånger, eller syfta på fri sång i anden]
    med tacksamhet i era hjärtan till Gud.

[En parallell till denna vers finns i Ef 5:18-21, där uppmaningen är att låt sig uppfyllas av Anden. Dessa båda passager visar på vikten av Ordet och Anden i den troendes liv.]

17Allt vad ni gör i ord eller handling, gör det i Herren Jesu namn, och tacka Gud Fadern genom honom.

Underordna er varandra - men först och främst Herren

Hustrur och män

18[Uttalandet i vers 11 att det inte längre är några skillnader i Kristus mellan fri och slav måste ha väckt frågor? Finns det inga roller kvar? Paulus tar nu ett exempel från ett kristet hushåll. Den nya klädnaden i Kristus påverkar alla områden, och det börjar i de närmaste relationerna. En dåtida familj i Kolossai, och i resten av romarriket, var mycket större än en nutida familj. I hushållet fanns inte bara föräldrar och deras barn, utan också vuxna barn, deras makar, mor- och farföräldrar och slavar. Det fanns olika typer av slavar. Utifrån sammanhanget syftar detta på slavar som fungerade som tjänstefolk. De skötte om hushåll, barn och mark.
    I en kultur där hustrur, barn och slavar ansågs vara ägodelar visar evangeliet på varje människas unika värde. Hustrun tilltalas som en jämlike och slavar ska behandlas rättvist. Det är anmärkningsvärt att det inte finns något uttryckligt förbud mot slaveri i Bibeln. Paulus uppmanar slavar att bli fria på laglig väg om den möjligheten ges, se 1 Kor 7:21-24. Evangeliet omkullkastar inte sociala institutioner genom revolution, däremot så har slaveriet avskaffats överallt där evangeliet har gått fram. Evangeliet förändrar människors hjärtan, vilket i sin tur förändrar samhället.]


Hustrur, underordna er (inta en frivillig position av samarbete med) era män, så som det är behagligt (lämpligt) i Herren. [I vers 20 och 22 används ett annat grekiskt ord.]

19Män, älska (osjälviskt utgivande) era hustrur [älska dem med Jesus kärlek] och sluta att vara bittra (skarpa, hårda) mot dem.

[Det grekiska ordet för bitterhet beskrev från början ett föremål som var skarpt eller vasst, som t.ex. en pil. Senare kom ordet att beskriva det som är starkt och smärtsamt för våra sinnen, t.ex. en frän lukt, eller ett högt skarpt ljud. Bitterhet som växer i hjärtat förgiftar, och är orsaken till hårdhet och ilska som skadar andras känslor och får inte finnas i äktenskapet.]

Barn och föräldrar

20Barn, lyd era föräldrar i allt, för det är behagligt i Herren.

[Frasen "i Herren", som också finns i vers 18 är viktig och indikerar att ett barn eller en hustru inte blint ska lyda i allt om det går emot Herrens ord, se Apg 5:29.]

21Fäder (föräldrar) [pluralformen kan också syfta båda föräldrarna, se Heb 11:23], reta inte upp (irritera inte) era barn, då tappar de modet.

[Rör inte upp deras känslor så de senare blir bittra. En förälder ska inte agera orimligt, falskt eller hyckla. Allt sådant kan krossa barnens hjärta.]

Slavar och herrar

22[Anledningen till de många detaljerna kring förhållandet mellan herrar och slavar kan bero på Onesimus som omnämns i detta brev. Onesimus var slav och hade rymt från sin herre Filemon. I Rom hade han kommit till tro och träffat Paulus. Paulus sänder nu tillbaka Onesimus till Filemon som också är en kristen. Tillsammans med Tychikus reser Onesimus till Kolossai. De har med sig detta brev, se 4:7-9. De har troligen också med Paulus brev till Filemon där han vädjar till Filemon att ta emot Onesimus väl. Enligt romersk lag kunde en slavägare piska och avrätta en slav som rymt.]

Ni slavar (tjänare i hemmet), lyd era jordiska herrar i allt, inte som inställsamma ögontjänare utan med uppriktigt hjärta i vördnad för Herren. 23Vad ni än gör, gör det av hjärtat, som för Herren och inte för människor. 24Ni vet att det är av Herren ni ska få arvet som lön. Det är Herren Kristus ni tjänar. 25Den som gör orätt ska få igen den orätt han har gjort, utan partiskhet.

4Ni herrar, låt era slavar (tjänare) få vad som är rätt och rimligt. Ni vet ju att ni också har en Herre i himlen.

Förmaningar

2Var uthålliga i bönen (vars innersta natur är tillbedjan, hängivenhet och förtrolighet med Gud). Vaka och be med (i) tacksägelse. 3Be också för oss, att Gud öppnar en dörr för ordet [nya möjligheter och situationer öppnas] så att vi kan predika Kristi hemlighet, för vars skull jag är fängslad (i kedjor) [här i Rom]. 4Be att jag talar som jag bör när jag lägger fram den.

5[Uppmaningarna gäller inte bara det inre osynliga bönelivet utan även i kontakten med människor.] Var visa när ni möter de utomstående och ta vara på (gör det bästa möjliga av, ordagrant "köp tillbaka") varje tillfälle. 6Ert tal ska alltid vara vänligt, kryddat med salt, så att ni vet hur ni ska svara var och en. [Salt förhöjer smak, förhindrar förruttnelse och väcker törst. På samma sätt ska en kristen påverka sin omgivning på ett positivt sätt.]

AVSLUTNING (4:7-18)

Tychikus och Onesimus kommer med brevet

7Vad mig beträffar kommer Tychikus att berätta allt för er. Han är en älskad broder och en trogen tjänare och medarbetare i Herren, 8och jag sänder honom till er just för att ni ska få veta hur vi har det och för att han ska uppmuntra era hjärtan. 9Tillsammans med honom kommer vår trogne och älskade broder Onesimus, som är en av er. De kommer att berätta för er om allting här.

Hälsningar från Rom

10[Förutom Timoteus, som nämns i brevets början, hälsar nu ytterligare sex personer som fanns hos Paulus i Rom till de troende i Kolossai och de närliggande församlingarna.]

Min medfånge Aristarchus hälsar till er.

[Hans namn betyder "den bästa styrande". Aristarchus var från Tessalonike, se Apg 19:29; 20:4. Han blev troligen en kristen när Paulus kom till Tessalonike, se Apg 17:1-9. Vid insamlingen till församlingen i Jerusalem blev han utvald att följa med. Han stannade kvar vid Paulus sida på vägen till Rom, se Apg 27:2. Han är en av de tre män med judisk bakgrund som finns hos Paulus vid den här tiden, se vers 11.]

Även Markus, Barnabas kusin, hälsar. Honom har ni fått anvisningar om: ta emot honom väl om han kommer till er.

[Johannes-Markus var från Jerusalem. Det var i hans mors hus som församlingen samlades och bad när Petrus blev fri på ett mirakulöst sätt, se Apg 12:12. Markus reste tillsammans med Paulus och Barnabas, men han avbröt resan i Perge, se Apg 13:13. Markus fanns nära Petrus som kallar honom sin son, se 1 Pet 5:13. Markus är författare till Markusevangeliet som har många detaljer från just Petrus upplevelser med Jesus.]

11Även Jesus som kallas Justus [latinskt namn] hälsar.

Bland de omskurna är dessa [tre] mina enda medarbetare för Guds rike, och de har varit till tröst för mig. [Aristarchus, Johannes-Markus och Jesus-Justus var alltså messiastroende judar. Uttalandet antyder att de tre följande medarbetarna, Epafras, Lukas och Demas inte var av judisk härkomst utan troligen greker.]

12Epafras, som är en av er [han tillhörde troligen församlingen i Kolossai], hälsar. Han är en Kristi Jesu tjänare som ständigt kämpar för er i sina böner, för att ni ska stå fasta, fullkomliga och fullt övertygade om hela Guds vilja. 13Jag kan intyga hur hårt han arbetar för er och för dem i Laodikeia och Hierapolis.

[Det var Epafras som kom med hälsningen från församlingarna till Paulus i Rom, se Kol 1:7. Det var Epafras som hade evangeliserat i Lykosdalen och funnits med när församlingarna i de tre städerna Laodikeia, Hierapolis och Kolossai grundats. Troligen hade han mött Paulus i Efesos under de tre år då Paulus verkade där, se Apg 19:1-20.]

14Vår älskade Lukas, läkaren, hälsar också till er.

[Lukas hade rest med Paulus under flera av hans resor och skrev Lukasevangeliet och Apostlagärningarna.]

Demas hälsar också.

[Demas omnämns också i Filemon 1:24. Dock övergav han så småningom Paulus för världsliga intressen och for till Tessalonike, se 2 Tim 4:10. Det är troligt att han kom från Tessalonike på samma sätt som Aristarchus, se vers 10.]

Läs även brevet i Laodikeia

15Hälsa till syskonen (bröderna och systrarna i tron) i Laodikeia och till Nymfa och församlingen som möts i hennes hus. [Vissa handskrifter har Nymfas som är ett mansnamn och variationer i slutet som säger "deras hus" och "hans hus".]

16När mitt brev har blivit uppläst hos er, se då till att det även blir uppläst i församlingen i Laodikeia och att ni får läsa brevet från Laodikeia.

[Brevet från Laodikeia kan syfta på Efesierbrevet, brevet till Filemon eller något annat brev som inte finns bevarat idag. Det fanns redan i den tidiga kyrkan en tradition att cirkulera de Nytestamentliga breven.]

17Säg till Archippus [uppmuntra honom med dessa ord]: "Se till att du fullgör den tjänst du fått i Herren." [Han omnämns som Paulus "medsoldat" i Filemon 1:2, kanske var han Filemon och Appias son.]

18Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand. Tänk på mina bojor. [Jag är fortfarande fängslad.]

Nåd (Guds favör och kraft) vare med er.




© 2018 Svenska Kärnbibeln