I en kiasm återkommer ord eller teman i en omvänd ordning. Det kan vara allt från en kort mening till längre sektioner. Det är en vanlig stilistisk form i Bibeln och antika verk av t.ex. Shakespeare och Homeros.
Kiasmer är inte så vanlig i modern litteratur. Vi är mer vana vid ett sekventiellt läsesätt där punkt A, B och C leder fram till en slutsats.
Eftersom kiasmer inte är så kända och sällan omnämns eller visualiseras i typsättning av Biblar är det många bibelläsare som inte ens känner till begreppet.
Ett sätt att beskriva en kiasm är att likna den med en sandwich. Brödet omsluter ovan och under och sedan kommer flera lager i omvänd ordning. Är det en hamburgare finns köttet centralt i mitten!
Ibland är vändpunkten i mitten själva höjdpunkten i vad författaren vill säga, men det är också vanligt att den kiastiska formen användas enbart för sin litterära skönhet. Kiasmer kan också kombineras med andra litterära tekniker, t.ex. ett inclusio som ramar in en kiasm.
Ordet kiasm kommer från den 22:a bokstaven Chi (χ) i det grekiska alfabetet. Bokstaven ser ut som ett kors, och beskriver hur texten hör ihop korsvis. På engelska används orden chiasmus och chiasm.
Ett exempel på en kiasm finns i Matt 19:30 där Jesus säger: Så ska de sista bli de första och de första bli de sista. I grekiskan är det ordagrant:
A) de sista (ho eschatos)
B) de första (protos)
B) och de första (kai ho protos)
A) de sista (eschatos)
Schematisk används ofta bokstäverna A, B, C osv för att illustrera det kiastiska mönstret. Grekiska eschatos (sista) inleder och avslutar. I mitten används protos (första) två gånger.
Ett annat exempel med tre nivåer finns i Bibelns första bok i 1 Mos 9:6 där det ordagrant översatt står:
A) Den som utgjuter
B) blod
C) av en människa,
C) genom en människa
B) ska hans blod
A) utgjutas
Här finns tre element som återkommer i omvänd ordning. I hebreiska som inte har lösryckta prepositioner blir det ännu tydligare:
A) shofech
B) dam
C) haadam
C) baadam
B) damo
A) jishafech
Under lång tid har poetiska texter typsatts annorlunda än vanlig prosa. Den andra raden är inskjuten för att visa på parallellism. Ett exempel är Psalm 102:2:
Herre (Jahve), hör min bön,
ja, låt mitt rop komma inför dig.
Samma sak sägs på två sätt, i andra raden motsvaras min bön med mitt rop.
I grundtexten löper texten vers för vers, så detta är en visualisering som översättare gjort för att visa läsaren på denna form. Ofta är just parallellism lätt att identifiera i texten och de nya radbrytningen med inskjutningen hjälper läsare att se detta även i översättningen. Problemet är att det bara görs för parallellism, inte kiasmer eller andra former.
Eftersom ordföljden i svenska och hebreiska inte är densamma är det ofta en utmaning att kunna återspegla kiasmer i en översättning eftersom man också vill ha en modern språkdräkt.
Är läsaren inte är medveten om att det finns en kiasm, eller om man inte lyckas återspegla den, kan översättningen ge sken av att texten innehåller onödiga upprepningar.
Kärnbibeln löser detta dilemma genom att försöka notera kiasmer i kommentarer. En del tydliga kiasmer typsätts precis som ovan med inskjutningar. Ofta är det en avvägning och ibland görs medvetna kompromisser med den svenska ordföljden, med vinsten att läsaren kan se den vackra strukturen.
Ibland illustreras kiasmer separat i en kommentar. Det gör att bibeltexten ändå blir läsbar på korrekt svenska. Särskilt mer komplexa strukturer där olika tekniker kombineras är det omöjligt att visuellt presentera alla samtidigt, men Kärnbibeln vill i alla fall notera och uppmärksamma läsaren på att dessa mönster finns i texten.
Psalm 23 är ett bra exempel på en större kiasm med flera nivåer. Nedan är texten inskjuten i flera steg och även markerad med färger för att visa mönstret.
Fyra huvudteman framträder: Ⓐ Herren, Ⓑ omsorg, Ⓒ ledning och Ⓓ Guds närvaro hos människan. Prova gärna att läsa psalmen korsvis. Börja med sektion A (vers 1 sedan vers 6). Fortsätt vidare in mot centrum med sektion B, C och D och se hur fint texten hör ihop tematiskt! Läs Psalm 23 i Kärnbibeln.
Det hebreiska personliga Gudsnamnet Jahve förekommer bara i första och sista raden och ramar in hela psalmen. Herren är min herde (vers 1) och jag vill alltid bo i Herrens hus (vers 6). När vi överlämnar vårt liv till Herren och låter honom vara vår herde, behöver vi inte sakna någonting. Hans godhet och trofasthet följer oss varje dag.
I vers två används bilden av en herde som för fåren på vall till gröna ängar och stilla vatten. Samma tema med mat och dryck återkommer i den andra versen från slutet (vers 5) med det dukade bordet och den fyllda bägaren.
Det tredje temat är Guds ledning. Han leder mig på rätta vägar (vers 3– 4a). I den tredje delen från slutet återfinns samma tema där käppen beskyddade fåren och herdestaven pekade ut riktningen (vers 4c).
Kiasmens centrum och höjdpunkt finns i vers 4b. Hade David skrivit psalmen i dag som ett mail skulle den raden varit fetmarkerad med röd text:
Du är med mig.
Huvudbudskapet är att vi inte får glömma att även i svårigheter och kriser (dödsskuggans dal) finns Gud med. Här sker också ett skifte i psalmen. Gud tilltalas nu på ett personligt sätt, Gud är nu "du" och inte "han". Det verkar som om prövningen, vandringen genom dödsskuggans dal, gör att vår relation med Gud förvandlas och blir djupare.
Det förekommer kiasmer i hela Bibeln. Både i kortare och längre stycken och även i flera nivåer. Eftersom vi är vana att läsa en text linjärt med en inledning följt av några punkter och sist en slutsats, är det inte alltid lätt att upptäcka de kiastiska mönstren i Bibeln.
Den som har läst Paulus första brev till Korint kanske har lagt märke till hur Paulus ”upprepar” sig. Både kapitel 12 och 14 handlar om andliga gåvor och däremellan kommer något centralt – kärlekens lov.
Även den kända beskrivningen av kärleken har ett kiastiskt mönster. Den börjar och slutar med positiva beskrivningar, medan åtta punkter i mitten definierar kärlek genom att skriva vad den inte är, se 1 Kor 13:4-7. Tänk om Paulus svarar på korintiernas frågor och samtidigt också konstruerar texten som en kiasm där varje del hjälper oss i förståelsen av den andra?
I Kärnbibeln indikeras stycken som har tydliga kiastiska drag med inskjutningar och nyckelord och teman kommenteras. Även om kiasmer inte är en exakt vetenskap är det något som ofta hjälper oss i förståelsen av en text.
1 Mos 9:6
1 Mos 12:3
Job 10:6
Ps 126:5
Jer 31:25
Matt 6:24
1 Kor 12-14
1 Kor 13:4-7
Ef 5:26-27
2 Tim 1:3-5
Jud 1:12-13
2 Joh 1:1b-3
Upp 12:14