Blogg | 2021-11-08 | Kärnbibeln

Bibelläsningsplan i judisk tradition

bloggimage

Judarna har haft en lång tradition av att läsa sin Bibel regelbundet. Det anses att prästen Esra är den som lade grunden till den tradition som finns än idag där man läser Torah (de fem Moseböckerna) varje år. Uppdelningen är gjord i ett avsnitt för varje vecka. Totalt finns det 54 så kallade parashat som är plural av parasha och helt enkelt betyder avsnitt.

 


till tabellen

Varför just 54 avsnitt?

Anledningen till att det är 54 avsnitt (parashat) på ett år har att göra med den judiska kalendern som är en månkalender. För att vårhögtiderna alltid ska infalla på våren och hösthögtiderna på hösten har man ett system med 7 skottmånader under 19 år. De 12 åren som då bara innehåller 12 månader har 50 veckor medan de 7 skottåren som har 13 månader har 54 veckor. För att hinna med hela läsningen när det inte är ett skottår har fyra av de årens sabbater dubbla läsningar.

 

Haftarah – läsning från profeterna

Förutom Torah-avsnitten finns det också en läsning som kallas haftarah. Den tillkom knappt 200 år före Jesu tid då grekerna ockuperade Israel och under en period förbjöd all läsning av Torah. Det var belagt med dödsstraff att bli påkommen med denna läsning. För att kringgå detta började man i stället att läsa de övriga Skrifterna och utvecklade en praxis där man för varje vecka valde avsnitt ur Profeterna och Skrifterna som avhandlade samma ämnen som den veckans Torah-avsnitt. När man sedan kunde återuppta Torah-läsningen efter Mackabéerupproret valde man att behålla läsningen även från de andra delarna av Tanach. Att det var så ser vi i NT då Jesus en specifik sabbat får läsa ett avsnitt från Jesaja när han besöker synagogan.

Variationer

Inom judendomen finns det två huvudgrenar: askenasiska och sefardiska judar. I huvudsak följer man samma plan men det finns variationer i indelningen av läsningen mellan dessa grupper. Det är anledningen till att man kan se lite olika uppdelningar för hur läsningen ska fördelas över året, men båda traditionerna läser hela Torah på ett år och börjar och slutar samtidigt på den dag som heter Simchat Torah, och är den åttonde dagen i Lövhyddohögtiden. Den dagen börjar man med att läsa de sista verserna i Femte Mosebok, sedan rullar man tillbaka hela bokrullen till början och läser de första verserna i Första Mosebok. Detta är en dag som präglas av stor glädje och man brukar bära ut Torah-rullarna på gatorna utanför synagogorna och dansa med dem på axeln hela natten. I dagens Israel är det en av de nätter då det finns ett juridiskt undantag som tillåter dessa ljudliga festligheter natten lång. Annars finns det en ordningsstadga som kräver att man inte har störande aktiviteter utomhus nattetid.

När det kommer till vilka texter som läses som haftara finns det också vissa skillnader mellan grupperna. Till att börja med har aldrig samtliga avsnitt av Profeterna och Skrifterna ingått i den årliga läsningen. Sedan finns det skillnader i vilka textavsnitt de olika grupperna läser. Viktigast att notera här dock är att det runt år 90 och ett par år framåt gjordes en stor revidering av en grupp rabbiner som i huvudsak var fariséer. De samlades i Tiberias efter templets förstörelse (år 70) för att diskutera hur man skulle leva ut judendomen i praktiken när man inte längre hade templet och kunde offra som föreskrivet. Men dessutom var det mycket viktigt för dessa rabbiner att göra judendomen judisk, i motsats till den gren inom judendomen som vid det här laget hade börjat kallas för kristendom. Därför blev en av de viktigaste uppgifterna att plocka bort de haftara-avsnitt som kunde peka mot att Jesus var den utlovade Messias. Följaktligen tog man bort exempelvis Jesaja 53, Psalm 22 och alla andra avsnitt som alltför tydligt kunde tolkas som bevis för Jesu Messianska anspråk. Idag kan man se att vers 1-9 i Jesaja 61 (som Jesus läser i synagogan) saknas på sabbat Nitsovim då man idag läser Jes 61:10-63:9. Veckan innan läser man Jes 60:1-22.

Det som rabbinerna i Tiberias också gjorde var att skapa den bönbok, Siddur, som judarna använder än idag. Även här finns det mindre variationer men det allra mesta är oförändrat och gemensamt för alla judar i hela världen. En stor del av texterna är rena bibelcitat framför allt från Psaltaren, men samtliga böcker i GT har bidragit till dessa böner.

Det finns en liten gruppering inom judendomen som enbart läser Torah och inte läser vare sig Profeterna eller Skrifterna och inte heller Talmud och Mishna som är två judiska skrifter som kan betraktas som utläggningar av bibeln. Bland en del judar har dock i synnerhet Talmud, som är en nedteckning av den muntliga traditionen, kommit att bli nästan viktigare än Bibeln själv.

Hela Bibeln behövs

Torah räcker inte, för då skulle Gud inte ha behövt ge oss resten av Bibeln. Men med det sagt kan man ändå konstatera att allt som bibeln avhandlar omnämns först i Torah. Det finns ingenting i resten av Bibeln som inte på något sätt är omnämnt i de fem första böckerna. Det finns rabbiner som säger att Profeterna och Skrifterna bara är kommentarer till Torah. Så kan man se på det, men det är att undervärdera Guds Ord. Hela Bibeln är lika viktig. Däremot blir det svårt att förstå resten av Bibeln om man saknar den grund som ges i Torah. Därför är det en mycket god idé att läsa igenom Moseböckerna varje år. Ett sätt att göra det på är att följa den judiska uppdelningen med ett begränsat avsnitt varje vecka.

Att följa den judiska läsningen av Tanach, det som vi kallar för GT är ett bra sätt att läsa stora delar av Bibeln regelbundet. Framför allt får vi då med oss de absolut viktigaste böckerna i hela bibeln, nämligen Torah, i vår läsning.

Varje sabbat i den judiska traditionen har ett eget namn och i denna plan används de namnen. De härstammar från de inledande orden i varje veckas läsning.

Förutom veckans avsnitt läser alla judar som firar sabbat Psalm 23 varje fredagskväll året runt.

I tillägg till veckoläsningen finns det också särskilda läsningar som hör ihop med årets högtider.

  • Pesach, som är den judiska påsken läser man framför allt de texter som hör ihop med sedermåltiden, där ingår bland annat ett flertal psalmer ur Psaltaren. Josua och även Höga Visan brukar också läsas.
  • Shavuot, som är den judiska pingsten läser man Ruts bok.
  • Den 9 Av, då man sörjer de båda templens förstöring, läser man Klagovisorna.
  • Under månaden Elul, som föregår hösthögtiderna, läser man Höga Visan.
  • Jom Teruah, Basunklangens högtid, nyåret, som även kallas Rosh Hashana (årets huvud, ett modernt namn som kom till under 1600-talet), läser man Skapelseberättelsen men också 1 Mosebok kapitel 21 och 22 samt 1 Sam 1:1-2:10
  • Jom Kippur, den stora Försoningsdagen, läser man Jona bok.
  • Under Lövhyddohögtiden läser man Predikaren.
  • Under Purim läser man Esters bok.

 

De 54 avsnitten

Parashat (avsnitt) Torah Haftarah
Bereshit (I begynnelsen) 1 Mos 1:1-6:8 Jes 42:5-43:10
Noach (Noa) 1 Mos 6:9-11:32 Jes 54:1-55:5
Lech Lecha (Dra ut) 1 Mos 12:1-17:22 Jes 40:27-41:16
Vayera (Och han visade sig) 1 Mos 18:1-22:24 2 Kung 4:1-37
Chayel Sarah (Saras liv) 1 Mos 23:1-25:18 1 Kung 1:1-31
Toldot (Generationer) 1 Mos 25:19-28:9 Mal 1:1-2:7
Vayetze (Och han gick ut) 1 Mos 28:10-32:2 Hos 12:13-14:9
Vayishlach (Och han sände) 1 Mos 32:3-36:43 Obadja 1:1-21
Vayshev (Och han satte sig, bosatte sig) 1 Mos 37:1-40:23 Amos 2:6-3:8
Miketz (Vid slutet av) 1 Mos 41:1-44:17 1 Kung 3:15-4:1
Vayigash (Och han kom nära) 1 Mos 44:18-47:27 Hes 37:15-28
Vayechi (Och han levde) 1 Mos 47:28-50:26 1 Kung 2:1-12
Shmot (Namn, plural) 2 Mos 1:1-6:1 Jes 27:6-28:13; 29:22-23
Vayera (Och han visade sig) 2 Mos 6:2-9:35 Hes 28:25-29:21
Bo (Kom, Gör entré) 2 Mos 10:1-13:16 Jer 46:13-28
BeShalash (När han lät gå) 2 Mos 13:17-17:16 Dom 4:4-5:31
Yitro (Jetro) 2 Mos 18:1-20:26 Jes 6:1-7:6; 9:5-6
Mishpatim (Domar) 2 Mos 21:1-24:18 Jer 34:8-22; 33:25-26
TeRumah (Offrande) 2 Mos 25:1-27:19 1 Kung 5:12-6:13
Tetsaveh (Du ska befalla) 2 Mos 27:20-30:10 Hes 43:10-27
Ki Tisa (När du lyfter upp) 2 Mos 30:11-34:35 1 Kung 18:1-39
Vayachel (Och han församlade) 2 Mos 35:1-38:20 1 Kung 7:13-26, 40-50
PeKudei (Räknandet av) 2 Mos 38:21-40:38 1 Kung 7:51-8:21
Vayikra (Och han kallade) 3 Mos 1:1-6:7 Jes 43:21-44:23
Tsav (Befall) 3 Mos 6:8-8:36 Jer 7:21-8:3; 9:22-23
Shmini (Åtta) 3 Mos 9:1-11:47 2 Sam 6:1-7:17
Tazriah (Hon bar säd) 3 Mos 12:1-13:59 2 Kung 4:42-5:19
Metsora (Den smittade) 3 Mos 14:1-15:33 2 Kung 7:3-20
Acharei mot (Efter döden)
Denna sabbat inföll den 14/15 maj 1948 och dessa texter lästes i alla synagogor över hela världen när staten Israel utropades precis före sabbatens ingång sent på fredag eftermiddag.
3 Mos 16:1-18:30 Amos 9:7-15
Kedoshim (De heliga) 3 Mos 19:1-20:27 Hes 20:2-20; 22:1-19
Emor (Säg) 3 Mos 21:1-24:23 Hes 44:15-31
BeHar (På berget) 3 Mos 25:1-26:2 Jer 32:6-27
BeChukotai (I mina förordningar, ”saker inristat”) 3 Mos 26:3-27:34 Jer 16:19-17:14
BaMidbar (I öknen) 4 Mos 1:1-4:20 Hos 2:1-22
Nasso (Lyft upp) 4 Mos 4:21-7:89 Dom 13:2-25
BeHaalotcha (I din etablering) 4 Mos 8:1-12:16 Sak 2:10-4:7
Shelach Lecha (Sänd för dig själv) 4 Mos 13:1-15:41 Jos 2:1-24
Korach (Kora) 4 Mos 16:1-18:32 1 Sam 11:14-12:22
Chukat (Förordning av) 4 Mos 19:1-22:1 Dom. 11:1-33
Balak 4 Mos 22:2-25:9 Mika 5:6-6:8
Pinchas 4 Mos 25:10-29:40 1 Kung 18:46-19:21
Matot (Stammar) 4 Mos 30:1-32:42 Jer 1:1-2:3
Masei (Resor till) 4 Mos 33:1-36:13 Jer 2:4-28; 3:4
Dvarim (Ord) 5 Mos 1:1-3:22 Jes 1:1-27
VaEtchanan (Och jag förhandlade) 5 Mos 3:23-7:11 Jes 40:1-26
Ekev (Som ett resultat) 5 Mos 7:12-11:25 Jes 49:14-51:3
ReEh (Se!) 5 Mos 11:26-16:17 Jes 54:11-55:5
Shoftim (Domar) 5 Mos 16:18-21:9 Jes 51:12-52:12
Ki Tetze (När du går ut) 5 Mos 21:10-25:19 Jes 54:1-10
Ki Tavo (När du går in) 5 Mos 26:1-29:9 Jes 60:1-22
Nitzavim (Du står) 5 Mos 29:10-30:20 Jes 61:10-63:9
Vayelech (Och han gick) 5 Mos 31:1-30 Jes 55:6-56:8
HaAzino (Ge ditt öra!-Lyssna!) 5 Mos 32:1-52 2 Sam 22:1-51

 




Mer från bloggen


NYHET – Bibelkalendern 2022

av Kärnbibeln |
Bibelkalendern är tänkt att vara en användbar hängkalender med extra plats för egna anteckningar varje dag och även utrymme att skriva noteringar i högerkolumnen. Varje månad har en bild och bibelvers. Kalendern har också med kyrkoåret (med...

Hashtags – standard för bibelverser

av Kärnbibeln |
Hashtags är ett sätt att sortera inlägg på sociala medier efter olika ämnen. Det började på twitter men används på de flesta sociala medier som Facebook, Instagram, LinkedIn, Pinterest, osv.De skrivs med tecknet "#" följt av ett...

Vi äger ingenting!

av Kärnbibeln |
I bibelhebreiskan finns inget uttryck för absolut ägande. När vi läser i svenska och engelska översättningar att Abraham, David, Jakob eller någon ”har” eller ”äger” ett visst antal djur, byggnader, tjänstefolk osv. missleds vi att...