Referenser (23 st)
Och Jehoachaz sov med sina fäder och han begravdes i Samarien, och Joash, hans son, regerade i hans ställe.
[Jehoash regerade Nordriket 798-782 f.Kr.]
I det 37:e året till Joash, Juda kung, började Jehoash, Jehoachaz son, regera över Israel i Samarien och regerade i 16 år.
Vad mer finns om Joash gärningar, och vad han gjorde och hans styrka varmed han stred mot Amasja, Juda kung, det är skrivet i Israels kungars krönika.
Och Joash sov med sina fäder och Jerobeam satt på hans tron. Och Joash blev begravd i Samarien med Israels kungar.
Och Elisha blev sjuk i den sjukdom som han dog av, och Joash, Israels kung, kom ner till honom och han grät över honom och sa: "Min far, min far, Israels vagnar och dess ryttare!"
Och Jehoash, Jehoachaz son, tog tillbaka från Ben-Hadad, Chazaels son, städerna som han hade tagit ur Jehoachaz, hans fars, hand genom krig. Tre gånger slog Joash honom och återställde Israels städer.
[Amasja regerade totalt 29 år. Först själv i 4 år (796-792 f.Kr.) och delade sin tron med sin son Azarja (som också går under namnet Ussia) de sista 25 åren 792-767 f.Kr.]
I det andra året till Joash, Joachaz son, Israels kung, började Amasja (hebr. Amatsjaho), Joash son, Juda kung, att regera.
Sedan sände Amasja [Sydrikets kung] bud till Jehoash [Nordrikets 12:e regent, se ], son av Jehoachaz, son av Jehu, Israels kung, och sa: "Gå (kom hit), låt oss mötas ansikte mot ansikte (ordagrant: se varandras ansikten)."
Och Jehoash, Israels kung, sände bud till Amasja, Juda kung, och sa: "Tisteln som fanns i Libanon sände bud till cedern som fanns i Libanon och sa: Ge din dotter till min son som hustru, och där gick de vilda djuren som var i Libanon och trampade ner tisteln.
Men Amasja lyssnade inte. Och Jehoash, Israels kung, gick upp och han och Amasja, Juda kung, såg varandra i ansiktet [möttes öga mot öga] vid Beit-Shemesh, som tillhör Juda.
Och Jehoash, Israels kung tog Amasja, Juda kung, Jehoash son, Achasjas son, vid Beit-Shemesh och kom till Jerusalem och bröt ner Jerusalems mur från Efraims port [på norra sidan av Jerusalem] till Hörnporten [på västra sidan], 400 alnar [180 meter].
Vad mer finns om Jehoashs gärningar, och vad han gjorde och hans styrka och hur han stred med Amasja, Juda kung, det är skrivet i Israels kungars krönika.
Och Jehoash sov med sina fäder och blev begravd i Samarien med Israels kungar. Och Jerobeam (hebr. Jarovam), hans son, regerade i hans ställe.
Och Amasja, Joashs son, Juda kung, levde 15 år efter Jehoash, Jehoachaz son, Israels kungs död.
[Jerobeam II var barnbarn till Jehu och Joashs son. Han regerade 41 år (786-746 f.Kr.).]
I det 15:e året till Amasja, Joash son, Juda kung, började Jerobeam (hebr. Jarovam), Joash son, Israels kung, att regera i Samarien och han regerade i 41 år.
Och Herren (Jahveh) har inte uttalat att han vill utrota Israel under himlarna (ordagrant: "från under himlarna") och (därför) räddade han dem genom Jerobeams hand, Joashs son. [Utplånandet på jorden beskrivs utifrån Guds perspektiv – jag ska utplåna från under himlarna.]
Sedan Amasja, Juda kung, hade hållit överläggningar, sände han bud till Israels kung Joash, son till Jehoachaz, son till Jehu, och lät säga: "Kom, låt oss drabba samman med varandra!"
Men Joash, Israels kung, sände då detta svar till Amasja, Juda kung: "Törnbusken på Libanon sände en gång bud till cedern på Libanon och lät säga: Ge din dotter till hustru åt min son! Men ett vilddjur på Libanon gick fram över törnbusken och trampade ner den.
Och Israels kung Joash drog upp, och de drabbade samman med varandra, han och Juda kung Amasja, vid Beit-Shemesh i Juda.
Och Juda kung Amasja, son till Joash, son till Jehoachaz, blev tillfångatagen [792 f.Kr.] i Beit-Shemesh av Israels kung Joash. När han hade fört honom till Jerusalem bröt han ner ett stycke av Jerusalems mur, från Efraimsporten till Poneporten, 400 alnar [omkring 200 meter, troligen den norra och mest sårbara sidan].
Men Juda kung Amasja, Joashs son, levde i femton år efter att Israels kung Joash, Jehoachaz son, hade dött.
Herrens (Jahvehs) ord som kom till [profeten] Hosea (hebr. Hoshea; betyder: frälsning), Beris son, i de dagar då
Ussia (hebr. Uzzijaho) [Sydrikets 10:e regent; regerade 788-736 f.Kr.],
Jotam [Sydrikets 11:e regent; regerade ca 758-742 f.Kr., först tio år tillsammans med sin spetälske far (), sedan själv och till sist tre år med sin son Achaz],
Achaz [Sydrikets 12:e regent; regerade ca 742-726 f.Kr., de sista åren regerar han tillsammans med sin son Hiskia]
och Hiskia (hebr. Jechizqijah) [Sydrikets 13:e regent; regerade 726-697 f.Kr.]
var kungar i Juda [det södra riket]
och de dagar då
Jerobeam [den andre, regerade 793-753 f.Kr.] var Israels [det norra rikets 13:e] kung.
[Hosea verkade som profet i det norra riket under omkring 40 år (760-722 f.Kr.). Här nämns bara Jerobeam II i det norra riket. De sex sista kungarna är: Sakarja, Sallum, Menachem, Peqachjah, Peqach och Hosea. De regerar från ca 750 till 722 f.Kr. då huvudstaden Samarien intogs av den assyriske härskaren Sargon II och landets befolkning deporterades till Assyrien.]
Ord av Amos, en av herdarna från Tekoa [en liten stad i Juda bergsbygd, 16 km söder om Jerusalem]. Detta är vad han såg om Israel [det norra riket] när
Ussia (hebr. Uzzijaho) var kung i Juda [783-742 f.Kr.] och
Jerobeam, Joashs son, var kung i Israel [786-746 f.Kr.],
två år före jordbävningen.
[Jordbävningen omnämns även i . Vid utgrävningar 2021 i de östra sluttningarna av Davids stad hittades en mängd sönderslagna kärl, skålar och lampor. Fynden stämmer överens med liknande fynd i norra Israel som visar på en jordbävning under kung Ussias styre i mitten på 700-talet f.Kr.
Amos, som är från Sydriket Juda, skriver alltså till Israel, det norra riket. År 722 f.Kr. faller det norra riket till Assyrien, så dessa ord skrivs omkring 40 år före denna händelse.]
