Under kung Jojakims 3:e regeringsår i Juda kom Nebukadnessar, kungen av Babylonien, och belägrade Jerusalem.

Herren gav Jojakim, kungen av Juda, i hans våld. Nebukadnessar tog också med sig några av kärlen till Shinar. Där ställde han in dem i skattkammaren för sina gudar.

Kungen befallde Aspenas, sin chef för hovtjänstemännen, att välja ut några av Israels unga män av kunglig släkt eller av förnäm börd.

De skulle inte ha någon kroppslig defekt och vara vackra att se på. De skulle kunna tillägna sig all slags lärdom, vara kloka, ha lätt för att lära och vara dugliga till att tjäna i kungens palats. De skulle få undervisning i kaldéernas språk och litteratur.

Kungen bestämde åt dem en daglig tilldelning av kungens egen mat och av vinet som han själv drack. De skulle läras upp i tre år och därefter tjänstgöra hos kungen.

Bland dessa var följande från Juda: Daniel, Hananja, Mishael och Asarja.

Men chefen för hovtjänstemännen tilldelade dem nya namn. Daniel kallade han Belteshassar. Hananja kallade han Shadrak. Mishael kallade han Meshak. Asarja kallade han Aved-Nego.

Daniel var fast besluten att inte orena sig med kungens mat eller vinet som han drack. Därför anhöll han hos chefen för hovtjänstemännen att slippa orena sig.

Gud gjorde så att han visade nåd och barmhärtighet till Daniel.

Men han sa till Daniel: "Jag fruktar min herre kungen. Han är den som bestämt vad ni ska äta och dricka. Vad skulle hända om han såg att ni såg undernärda ut, jämfört med de andra unga männen i er ålder? I så fall skulle ni äventyra mitt huvud inför kungen!"

Då sa Daniel till vakten som förste hovmarskalken satt över Daniel, Hananja, Mishael och Asarja:

"Gör ett försök med dina tjänare i tio dagar. Låt oss få äta grönsaker och dricka vatten.

Jämför sedan hur vi ser ut med de andra unga männen som har ätit av kungens mat. Tag sedan ett beslut hur du ska göra med dina tjänare."

Han lyssnade på dem och testade dem i tio dagar.

När tio dagar hade gått var deras utseende bättre och deras kroppar mer välnärda än alla de unga män som åt av kungens mat.

Då tog vakten bort maten och vinet från deras diet och gav dem grönsaker.

Gud gav dessa fyra unga män kunskap, förmågan att studera och lära sig från skrifter, och vishet. Daniel förstod också alla slags syner och drömmar.

När tiden var inne då kungen bestämt att de skulle hämtas, fördes de av chefen för hovtjänstemännen inför Nebukadnessar.

Kungen talade med dem, och det fanns ingen bland dem alla som kunde jämföras med Daniel, Hananja, Mishael och Asarja. De fick därför tjänstgöra hos kungen.

I alla frågor som krävde vishet och förstånd rådfrågade kungen dem och de visade sig vara tio gånger klokare än alla de spåmän och besvärjare som fanns i hela hans rike.

Daniel blev kvar där ända till kung Kyros första regeringsår.