Så säger Herren : Se, jag ska resa upp mot Babel och mot dem som bor i Lev-Qamaj, en fördärvande vind.

Och jag ska sända främlingar till Babel, som ska blåsa på henne och de ska göra hennes land tomt, för på ondskans dag ska jag vara emot henne runtom.

Låt bågskytten spänna sin båge mot henne och låt honom lyfta sig själv upp mot henne i sin pansarskjorta, och skona inte hennes unga män, fördärva alla hennes härar fullständigt.

Och de ska falla ner slagna i kaldéernas land, och slängas ut på hennes gator.

För Israel har inte blivit övergivet och Juda av hans Gud av Härskarornas Herre, för deras land är fullt av skuld mot de heliga i Israel.

Fly från Babels mitt och rädda varje man sin själ, bli inte avhuggen i hennes synd, för det är tid för Herrens hämnd, han ska vedergälla henne.

Babel har varit en guldskål i Herrens hand som har berusat hela jorden, folkslagen har druckit av hennes vin, därför är alla folk dåraktiga.

Babel har plötsligt fallit och fördärvats, jämra er över henne, ta balsam på hennes smärta, om hon kan bli helad.

Vi skulle ha botat Babel, men hon är inte botad, överge henne och låt oss gå var och en till sitt eget land, för hennes dom når till himlarna och är upplyft till skyarna.

Herren har fört fram vår rättfärdighet, kom och låt oss återberätta i Sion vad Herren vår Gud har gjort!

Gör pilarna glänsande, fyll kogren, Herren har väckt anden i medernas kungar, eftersom hans beslut är emot Babel för att fördärva det. För det är Herrens hämnd, hämnden för hans tempel.

Sätt upp ett standard mot Babels murar, gör väktarna starka, ställ väktarna, gör i ordning bakhåll, för Herren har bestämt det och gjort det som han har talat om Babels invånare.

Du som bor på många vatten, överflödar i rikedom, ditt slut har kommit, måttet för din girighet.

Härskarornas Herre har svurit vid sig själv: Jag ska verkligen fylla dig med människor, som med gräshoppslarver, och de ska häva upp ett rop emot dig.

Han som har gjort jorden med sin styrka och makt, som har etablerat världen med sin vishet och har spänt ut himlarna med sin kunskap.

Till rösten av hans utgivande, ljudet vatten i himlarna, får han vattenångorna att stiga upp från jordens ändar. Han gör blixtar till regnets tid och för ut vindarna ur sina skattkammare.

Helt okänsliga är hela mänskligheten – helt utan kunskap, alla guldsmeder måste skämmas för sina skurna avgudabilder, att hans gjutna avgudar är falska, det finns ingen ande i dem.

De är fåfänglighet, ett inbillat arbete, när deras besökelsetid kommer ska de förgås.

Jakobs del är inte som dessa, för han är den som format allt, och hans arvedels stam, Härskarornas Herre är hans namn.

Du är min slägga och stridens vapen och med dig ska jag förskingra folkslagen, och med dig ska jag förgöra kungariken,

och med dig ska jag förskingra hästar och ryttare, och med dig ska jag förskingra vagnarna och ryttarna som kör dem,

och med dig ska jag förskingra män och kvinnor, och med dig ska jag förskingra de gamla männen och de unga, och med dig ska jag förskingra de unga männen och jungfrurna,

och med dig ska jag förskingra herden och hans flock, och med dig ska jag förskingra de äkta männen och hans oxars ok, och med dig ska jag förskingra styresmän och härskare.

Och jag ska ge tillbaka till Babel och till alla Kaldéens invånare, all deras ondska som de har gjort i Sion inför dina ögon förkunnar Herren.