Domare Nämns i Bibeln vid namn
Gideon

Den femte domaren i Israel. Ledde israeliterna mot Midianterna.

Tidsperiod: Mose-David (1400 – 1000 f.Kr.)
Ålder: -
Alt. namn/stavningar: Gidon, Jerubbaal, Jerubbeshet
Engelska namn: Gedeon,
Far: Joash
barn (3): Avimelech, Jotam, Jeter



Rapportera ett problem

Användning i Bibeln


Gidon H1439
גִּדְעוֹן (Gidon)
39 ggr i GT
Jerubbaal H3378
יְרֻבַּ֫עַל (Jerobaal)
14 ggr i GT
Jerubbeshet H3380
יְרֻבֶּשֶׁת (Jerobeshet)
1 ggr i GT
Gideon G1066
Γεδεών (Gedeon)
1 ggr i NT
Totalt    55 ggr

Persondatabas BETA

Databasen med alla personer är under uppbyggnad. Hittar du något fel, hör gärna av dig info(@)karnbibeln.se.

Familjeträd

Släktträdet visar Gideons föräldrar, barn och barnbarn.

  • Joash
    • Gideon

      födelseordning ej tillgänglig

      • Avimelech

        födelseordning ej tillgänglig

        Avimelech
      • Jotam

        födelseordning ej tillgänglig

        Jotam
      • Jeter

        födelseordning ej tillgänglig

        Jeter

De symboler som används är:

  • Man

    hustru

  • Kvinna
  • Ingår i Jesu släktled
  • Härskare/ledare
  • flera personer




Referenser (50 st)

Filter:

Endast vid namn (50)
Endast nyckelverser (16)
Dölj genitiv (39)
[Temat med rädsla/fruktan genomsyrar hela berättelsen om Gideon. Skräcken som avspeglar sig i denna berättelse är en normal mänsklig rädsla som kan uppstå inför det okända eller när man har en utmaning framför sig. Men den måste övervinnas.]
Herrens ängel kom till Ofra [på Jisreelslätten] och satte sig under terebinten som tillhörde aviesriten Joash. Gideon, hans son, höll just på att tröska vete i vinpressen för att gömma det från midjaniternas ansikte (så att de inte skulle se eller komma åt det).
[En allmänt accepterad uppfattning är att Herrens ängel är Jesus preinkarnerad, dvs. Jesus som uppenbarar sig som en Herrens budbärare innan han tar mänsklig gestalt. Staden Ofra omnämns i samband med Jezereldalen och berget Tabor. Den verkar ha legat utsatt för angrepp mitt på slätten och identifieras ofta med dagens Afula. Gideon betyder "en som hugger ner", vilket är ett lämpligt namn med tanke på hans första uppdrag att riva ner baalsaltaret och asherahpålen, se vers 25.]
Gideon svarade honom: "Men, Herre (Adonai), om Herren (Jahveh) är med oss, varför har då allt detta drabbat oss? Var är alla de under som våra fäder återberättade när de sa hur Herren (Jahveh) förde oss ut ur Egypten? Nu har Herren (Jahveh) svikit oss och gett oss i midjaniternas hand."
Och Gideon gick in och gjorde i ordning en killing och osyrade brödkakor av en efa [standardmått för att mäta torra varor – 22-36 liter] mjöl, och köttet lade han i en korg och buljongen i en skål, och bar ut det till honom under terebinten och ställde fram det.
Och Gideon såg att han var Herrens (Jahvehs) ängel, och Gideon sa: "Ack (åh nej), Herrarnas Herre (Adonai Jahveh), eftersom jag har sett Herrens (Jahvehs) ängel ansikte mot ansikte."
Och Gideon byggde ett altare där till Herren (Jahveh) och gav det namnet Jahveh-Shalom (Herren är frid, fred, hälsa, välgång och allt gott). Till denna dag står det fortfarande i Ofra, fädernas Ezri.
Och Gideon tog tio män av sina tjänare och gjorde det som Herren (Jahveh) hade talat till honom, och det skedde att han på grund av fruktan för sin fars hus och stadens män, inte kunde göra det på dagen utan gjorde det på natten.
Och de sa till varandra: "Vem har gjort detta?" Och när de undersökte och frågade, sa de: "Gideon, Joashs son, har gjort detta."
Och den dagen blev han kallad Jerubaal och han sa: "Låt Baal strida (försvara sig) själv mot honom eftersom han har brutit ner hans altare."
Men Herrens (Jahvehs) Ande klädde Gideon och han blåste en shofar, och Aviezer samlades efter (bakom) honom.
Och Gideon sa till Gud (Elohim): "Om du vill rädda Israel med min hand som du har sagt [lovat],
Och Gideon sa till Gud (Elohim): "Låt inte din vrede upptändas mot mig, och jag ska tala bara en gång till, låt mig pröva, jag ber dig, men denna gång med ulltussen, låt det vara torrt på ulltussen och fullt med dagg på marken."
Och Jerubaal [namnet som Gideons far gav honom, se Dom 6:32], som är Gideon, och hela folket som var med honom [från Manasse, Asher, Sebulon och Naftali, se Dom 6:35] steg upp tidigt och slog läger vid Ein-Charod [betyder: "darrande källan" eller "fruktans källa"]. Midjans läger var [8 km] norr om dem vid [berget] Givat-More i dalen [Jezereldalen].
[Att slå läger vid en källa var strategiskt bra. Från berget Gilboa kan man också se ut över Jezereldalen och midjaniternas läger knappt en mil nordväst om dem. Namnet på källan, som kommer från verbet för att frukta, hebr. charad, antyder att namnet på vattnet även avspeglade inställningen hos trupperna. Vi vet inte om Gideon fortfarande fruktade midjaniterna, men utifrån vers 3 förstår vi att majoriteten av trupperna gjorde det. Berget heter ordagrant "lärarens berg". Här har flera viktiga händelser hänt, Saul besöker en spåkvinna (1 Sam 28:5–7), Elisha uppväcker en kvinnas son i Shunem (2 Kung 4:8, 32–34). Det är också på andra sidan kullen Jesus uppväcker en kvinnas son i Nain (Luk 7:11–17).]
Och Herren (Jahveh) sa till Gideon: "Folket som är med dig är alldeles för många för att jag ska kunna ge midjaniterna i deras hand, annars förhäver sig Israel mot mig och säger: 'Min egen hand har räddat mig.'
Och Herren (Jahveh) sa till Gideon: "Folket är fortfarande för många, för ner dem till vattnet och jag ska pröva dem åt dig där. Och det ska vara så att om dem som jag säger: 'De ska gå med dig', de ska gå med dig och dem om vilka jag säger att: ’De ska inte gå med dig’, de ska inte gå med dig."
Och han förde ner folket till vattnet och Herren (Jahveh) sa till Gideon: "Alla som läppjar av vattnet med sin tunga, som en hund lapar (av vattnet), honom ska du placera för sig, på samma sätt med var och en som böjer sig ner på sina knän för att dricka."
Och Herren (Jahveh) sa till Gideon: "Med de 300 männen som lapade ska jag frälsa (rädda) er och ge midjaniterna i din hand, och låt hela folket gå var och en till sin plats."
Och när Gideon kom, se, där var en man som återberättade sin dröm för sin granne och sa: "Se, jag drömde en dröm och en brödkaka av korn rullade in i Midjans läger och kom till tältet och slog det och det föll och vändes upp och ned så att tältet låg platt."
Och hans granne svarade och sa: "Detta är inget annat än Gideons svärd, Joashs son, en man i Israel, i hans hand har Gud (Elohim) gett Midjan och hela hären."
Och det var så när Gideon hörde drömmen berättas och dess uttydning, då tillbad han och han återvände till Israels läger och sa: "Stå upp, för Herren (Jahveh) har gett Midjans armé i vår hand."
När jag blåser i shofaren, jag och alla som är med mig, då ska ni också blåsa i shofarerna på varje sida av hela lägret och säga: 'För Herren (Jahveh) och för Gideon!' "
Och Gideon och de 100 män som var med honom kom till den yttersta delen av lägret i början av den mellersta nattväkten [den andra nattväkten – från klockan tio på kvällen till två på natten] när de nyligen hade ställt ut vakten (haft vaktombyte), och de blåste i shofarerna och krossade krukorna som de hade i sina händer i bitar.
Och de tre grupperna blåste i sina shofarer och krossade krukorna och höll facklorna i sin vänstra hand och i högra handen shofarerna som de blåste i och de ropade: "Svärd till Herren (Jahveh) och till Gideon!"
Och Gideon sände budbärare genom hela Efraims bergsbygd [som sträckte sig från Betel, norr om Jerusalem, upp till Jisreelslätten – området kallades senare Samarien] och sa: "Kom ner mot Midjan, och ta vattnen framför dem så långt som till Beit-Bara och även Jordan."
Och alla Efraims män samlades tillsammans och tog vattnen så långt som till Beit-Bara och även Jordan.
Och de tog två av Midjans furstar, Orev och Zeev, och de slog Orev vid Orevs klippa och Zeev slog de i Zeevs vinpress, och jagade midjaniterna. Och de förde Orevs och Zeevs huvuden till Gideon på andra sidan Jordan.
Och Gideon kom till Jordan och gick över, han och hans 300 män som var med honom, svaga, men förföljde fortfarande [midjaniterna].
Och Gideon sa: "Därför när Herren (Jahveh) har gett Zevach och Tsalmunna i min hand, då ska jag riva ert kött (era kroppar) med öknens törne och med tistlar (hebr. barkanim)."
Och Gideon gick upp längs deras väg som bor i tält [rutten som karavaner och nomader tog] öster om Novach och Jogbeha och slog hären [med överraskning], för hären var [trodde sig vara] trygg.
Och Gideon, Joashs son, återvände från striden från bestigningen av Cheres.
Och Zevach och Tsalmunna sa [till Gideon]: "Stå upp du och fall över oss – för som mannen är så är hans styrka." Och Gideon steg upp och slog [dödade] Zevach och Tsalmunna och tog månsmyckena från deras kamelers nackar.
[Det hebreiska ordet saharon betyder "små månar" och är benämningen på en halsprydnad som bars av män och kvinnor, men även smyckade kameler (Dom 8:26; Jes 3:18). Förmodligen fanns det guld i de utsmyckningar som deras kameler hade. I vers 25–26 nämns att kamelernas halskedjor var gjorda av guld.]
Och Israels män sa till Gideon: "Regera du över oss, du och även din son och även dina söners söner, för du har räddat oss ur midjaniternas hand."
Och Gideon sa till dem: "Jag ska inte regera över er och inte heller mina söner ska regera över er, Herren (Jahveh) ska regera över er."
Och Gideon sa till dem: "Jag vill framlägga ett önskemål till er, att ni var och en ska ge mig en öronring från sitt byte." För de hade öronringar av guld eftersom de var ismaeliter [folkslag relaterat till midjaniterna, se 1 Mos 37:25–28].
Och Gideon gjorde därav en efod [kanske en avbild av en överstepräst; för att avgöra Guds vilja, se 2 Mos 29:2–5] och placerade den i sin stad, i Ofra, och hela Israel gick efter den (ordagrant: prostituerade sig med den) och den blev en snara för Gideon och för hans hus.
Så blev Midjan kuvade (de tvingades böja sina knän – hebr. kana) inför Israels söner och de lyfte inte längre upp sina huvuden. Och landet hade ro i 40 år i Gideons dagar.
Och Jerubaal [annat namn för Gideon; Dom 6:32], Joashs son, gick och bodde i sitt eget hus.
Och Gideon hade 70 söner som hade gått ut (fötts) från hans länder, för han hade många fruar.
Och Gideon, Joashs son, dog i en god ålder och begravdes i Joashs, hans fars, grav i aviezriternas Ofra.
Och det skedde så snart Gideon var död, att Israels söner åter gick iväg efter baalerna och gjorde Baal-brit till sin gud (elohim). [Baal-brit betyder: ´förbundets Baal´, jfr med El-brit ´förbundets gud" i Dom 9:46.]
Och de visade ingen nåd (omsorgsfull kärlek – hebr. chesed) mot Jerubaals hus, Gideon, efter allt det goda som han visat mot Israel.
Och Avimelech, Jerubaals son, gick till Shechem till sin mors bröder och talade med dem och med hela släkten i sin morfars hus. Han sa:
"Tala, jag ber er, i örat på alla Shechems män: Vad är bättre för er, att alla Jerubaals söner, som är 70 män, råder över er, eller att en råder över er? Kom ihåg att jag är ert ben och ert kött."
Och han gick till sin fars hus i Ofra och slog sina bröder, Jerubaals söner, 70 män, ovanpå en sten, men Jotam, Jerubaals yngste son, var borta för han hade gömt sig.
Och vet att om ni har handlat i sanning och uppriktighet när ni har gjort Avimelech till kung, och om ni har handlat gott mot Jerubaal [Gideon] och hans hus, och har gjort mot honom efter vad hans händer förtjänar,
om ni har handlat i sanning och uppriktighet mot Jerubaal och mot hans hus idag, gläd er då åt Avimelech och låt även honom glädja sig åt er.
så att våldet som gjorts mot Jerubaals 70 söner kom och deras blod blev lagt på Avimelech, deras bror som slog dem och på Shechems män som stärkte hans händer till att slå hans bröder.
Och Gaal, Eveds son, sa: "Vem är Avimelech och vem är Shechem, att vi skulle tjäna honom? Är inte det Jerubaals son? Och Zevul hans härförare? Ni kan tjäna Chamors män, Shechems far, men varför ska vi tjäna honom?
och all ondska från Shechems män återgäldade Gud (Elohim) över deras huvuden och lät Jotams, Jerubaals sons, förbannelse komma över dem.
Då sände Herren (Jahveh) Jerubaal [Gideon, se Dom 6:11] och Bedan [troligtvis annat namn på Barak, se Dom 4:6] och Jefta [Dom 11] och Samuel [han nämner sig själv som den siste domaren, några grekiska manuskript av Septuaginta och den syriska översättningen skriver Simson, se Dom 13–16] och befriade er ur era fienders hand på alla sidor, och ni bodde i trygghet.
Vem slog Avimelech [Dom 9:53], Jerubeshets [Gideons] son? [Avimelech var Gideons son, se Dom 9:1. Gideon kallades också Jerubaal, se Dom 6:32, här i en annan stavning där avguden Baal byts ut till boshet som betyder skam, se även Eshbaal/Ishboshet (2 Sam 2:8; 1 Krön 8:33). Jerubeshet betyder ordagrant: ´skammen ska strida´.] Var det inte en kvinna som kastade ner den övre kvarnstenen på honom från muren så att han dog i Tevets? [Idag staden Tubas, 15 km nordost om Shechem, se Dom 9:52–53] Varför gick ni så nära muren?' Då ska du säga: 'Även din tjänare Orija, hettiten, är död.' "
Vad ska jag säga mer?
Jag skulle inte hinna med att berätta om
Gideon [som vann seger med en liten armé på 300 män, se Dom 6–8],
Barak [som lydde domaren Deborahs profetiska ord. Tillsammans besegrade de fienden, se Dom 4–5],
Simson [som till sist förstod att hans styrka inte kom från honom själv, se Dom 13–16],
Jefta (Jiftach) [född utanför äktenskapet, fördrevs av sina bröder, men fick vara med och besegra ammoniterna och blev en domare, se Dom 10:6–12:15],
David [Israels mest berömda kung, se 1 Sam 16–31; 1 Kung 1–2],
Samuel [Israels stora profet, se 1 Sam 1–16]
och profeterna,