1 לְדָרְיָוֶשׁ
till Darejavesh
le'darejavesh
עָמְדִי
stå upprätt min
amedi'j
לְמַחֲזִיק
till stärka
le'machaóiq
וּלְמָעוֹז
och till värn
o'le'mavóó
I medern Dareios första regeringsår stod jag där för att stärka och skydda honom.
2 עֹמְדִים
stå upprätt
ómedim
לְפָרַס
till Persien
le'faras
וְהָרְבִיעִי
och fjärde
ve'ha'revii
יַעֲשִׁיר
göra rik
jaashir
וּכְחֶזְקָתוֹ
och som stark hans
o'khe'cheóeqat'vó
בְעָשְׁרוֹ
i rikedom hans
ve'asher'vó
מַלְכוּת
kunglighet
malekhot
Nu ska jag berätta sanningen för dig. Tre kungar till ska uppstå i Persien, och den fjärde ska bli rikare än någon av de andra. När han har blivit som mäktigast genom sina rikedomar ska han sätta in all sin makt mot Greklands rike.
3 וְעָמַד
och stå upprätt
ve'amad
וּמָשַׁל
och råda
o'mashal
וְעָשָׂה
och göra
ve'asah
כִּרְצוֹנוֹ
som nåd hans
ki'retóvón'vó
Sedan ska en mäktig kung uppstå som ska regera med stor makt och göra som han vill.
4 וּכְעָמְדוֹ
och som stå upprätt han
o'khe'amed'vó
תִּשָּׁבֵר
bryta sönder
tishaver
מַלְכוּתוֹ
kunglighet hans
malekhot'vó
וְתֵחָץ
och dela
ve'techató
לְאַרְבַּע
till fyra
le'areba
הַשָּׁמָיִם
himlar
ha'shamajim
לְאַחֲרִיתוֹ
till slut hans
le'acharit'vó
כְמָשְׁלוֹ
som välde hans
khe'mashel'vó
תִנָּתֵשׁ
rycka upp
tinatesh
מַלְכוּתוֹ
kunglighet hans
malekhot'vó
וְלַאֲחֵרִים
och till en annan
ve'la'acherim
מִלְּבַד
från till ensam -
mi'le'vad-
Men när han har kommit, ska hans rike falla sönder och delas efter himlens fyra väderstreck. Det ska inte tillfalla hans efterkommande eller förbli lika mäktigt som när han hade makten. Hans rike ska omstörtas och tillfalla andra än dem.
5 וְיֶחֱזַק
och stärka
ve'jecheóaq
שָׂרָיו
prins hans
saraj'v
וְיֶחֱזַק
och stärka
ve'jecheóaq
וּמָשָׁל
och råda
o'mashal
מֶמְשַׁלְתּוֹ
välde hans
memeshalet'vó
Kungen i söder ska bli mäktig. Av hans furstar ska en vara mäktigare än han, och hans herravälde ska bli stort.
6 וּלְקֵץ
och till slut
o'le'qetó
יִתְחַבָּרוּ
förena
jitechabaro
הַצָּפוֹן
norr
ha'tóafvón
לַעֲשׂוֹת
till göra
la'asvót
מֵישָׁרִים
rättvisa
meisharim
יַעֲמֹד
stå upprätt
jaamód
וּזְרֹעוֹ
och arm hans
o'óeró'vó
וְתִנָּתֵן
och ge
ve'tinaten
וּמְבִיאֶיהָ
och komma henne
o'mevie'ha
וְהַיֹּלְדָהּ
och föda henne
ve'ha'jóleda'h
וּמַחֲזִקָהּ
och stärka henne
o'machaóiqa'h
Efter några år ska de ingå förbund med varandra och dottern till kungen i söder ska komma till kungen i norr för att träffa en överenskommelse. Men hon ska inte kunna behålla den makt hon vinner och hans makt ska inte heller bestå. Hon ska offras tillsammans med dem som förde henne dit, både hennes far och den man som en tid gav henne makt.
7 וְעָמַד
och stå upprätt
ve'amad
מִנֵּצֶר
från gren
mi'netóer
שָׁרָשֶׁיהָ
rot henne
sharashe'ha
כַּנּוֹ
fundament hans
kan'vó
וְיָבֹא
och komma
ve'javó
וְיָבֹא
och komma
ve'javó
בְּמָעוֹז
i värn
be'mavóó
הַצָּפוֹן
norr
ha'tóafvón
וְעָשָׂה
och göra
ve'asah
וְהֶחֱזִיק
och stärka
ve'hecheóiq
Men en från hennes familj ska stiga upp i hans ställe och dra upp mot nordkungens här och tränga in i hans fäste och han ska attackera och segra.
8 אֱלֹהֵיהֶם
Gud deras
elóhei'hem
נְסִכֵיהֶם
dryckesoffer deras
nesikhei'hem
חֶמְדָּתָם
önskan deras
chemedata'm
וְזָהָב
och guld
ve'óahav
בַּשְּׁבִי
i fångenskap
ba'shevi
מִצְרָיִם
Egypten
mitóerajim
יַעֲמֹד
stå upprätt
jaamód
מִמֶּלֶךְ
från kung
mi'melekhe
הַצָּפוֹן
norr
ha'tóafvón
Han ska också föra med sig deras gudar, gjutna bilder och dyrbara föremål gjorda av både silver och guld till Egypten. Under några år kommer han att låta kungen i norr vara i fred.
9 בְּמַלְכוּת
i kunglighet
be'malekhot
וְשָׁב
och återvända
ve'shav
אַדְמָתוֹ
mark hans
ademat'vó
Han ska attackera kungen i söder, men ska återvända till sitt eget rike.
10 וּבְנוֹ
och son hans
o'ven'vó
יִתְגָּרוּ
strida
jitegaro
וְאָסְפוּ
och samla in
ve'asefo
וְשָׁטַף
och skölja
ve'shataf
וְעָבָר
och passera
ve'avar
וְיָשֹׁב
och återvända
ve'jashóv
וְיִתְגָּרוּ
och strida
ve'jitegaro
מָעֻזָּה
värn hans
mauóa'h
Hans söner ska rusta sig till strid och samla en väldig krigshär, som ska välla fram som en störtflod och tåga in. Den ska komma igen och striden ska föras ända fram till sydlandskungens befästningar.
11 וְיִתְמַרְמַר
och att vara bitter
ve'jitemaremar
וְיָצָא
och frambringa
ve'jatóa
וְנִלְחַם
och strida
ve'nilecham
הַצָּפוֹן
norr
ha'tóafvón
וְהֶעֱמִיד
och stå upprätt
ve'heemid
בְּיָדוֹ
i hand hans
be'jad'vó
Då ska kungen i söder bli vred och dra ut och strida mot kungen i norr, som ska ställa upp en stor här, men den hären ska ges i den andres hand.
12 וְנִשָּׂא
och lyfta
ve'nisa
לְבָבוֹ
hjärta hans
levav'vó
וְהִפִּיל
och falla
ve'hipil
רִבֹּאוֹת
tiotusen
ribóvót
När armén är borta, blir han övermodig. Han fäller tusentals soldater, men fortsätter inte att ha övertaget.
13 וְשָׁב
och återvända
ve'shav
הַצָּפוֹן
norr
ha'tóafvón
וְהֶעֱמִיד
och stå upprätt
ve'heemid
הָרִאשׁוֹן
först
ha'rishvón
וּלְקֵץ
och till slut
o'le'qetó
וּבִרְכוּשׁ
och i ägodelar
o'vi'rekhosh
I stället ska kungen i norr samla en ny armé, större än den förra. Efter några år ska han attackera igen med en stor armé och många vapen.
14 וּבָעִתִּים
och i tid
o'va'itim
יַעַמְדוּ
stå upprätt
jaamedo
פָּרִיצֵי
våldsamhet
paritóei
יִנַּשְּׂאוּ
lyfta
jinaseo
לְהַעֲמִיד
till stå upprätt
le'haamid
וְנִכְשָׁלוּ
och stappla
ve'nikheshalo
Vid den tiden ska många andra folk resa sig mot kungen i söder. Våldsmän av ditt eget folk ska göra uppror för att uppfylla profetian, men de kommer att falla.
15 וְיָבֹא
och komma
ve'javó
הַצָּפוֹן
norr
ha'tóafvón
וְיִשְׁפֹּךְ
och utgjuta
ve'jishepókhe
וְלָכַד
och inta
ve'lakhad
מִבְצָרוֹת
befästning
mivetóarvót
וּזְרֹעוֹת
och arm
o'óeróvót
יַעֲמֹדוּ
stå upprätt
jaamódo
מִבְחָרָיו
utvald hans
mivecharaj'v
לַעֲמֹד
till stå upprätt
la'amód
Sedan ska kungen i norr komma och bygga en belägringsvall och inta en befäst stad. Söderns armé ska inte ha kraft att slå tillbaka, inte ens deras bästa soldater ska kunna stå emot dem.
16 וְיַעַשׂ
och göra
ve'jaas
כִּרְצוֹנוֹ
som nåd hans
ki'retóvón'vó
לְפָנָיו
till ansikte hans
le'fanaj'v
וְיַעֲמֹד
och stå upprätt
ve'jaamód
בְּאֶרֶץ
i land -
be'eretó-
הַצְּבִי
härlighet
ha'tóevi
וְכָלָה
och fullständigt
ve'khalah
בְיָדוֹ
i hand hans
ve'jad'vó
Han som invaderar honom ska göra som han vill. Ingen ska kunna stå honom emot. Han ska bli kvar i "det härliga landet" med ödeläggelse i sin hand.
17 וְיָשֵׂם
och sätta
ve'jasem
פָּנָיו
ansikte hans
panaj'v
מַלְכוּתוֹ
kunglighet hans
malekhot'vó
וִישָׁרִים
och rättsinnig
vi'jsharim
וְעָשָׂה
och göra
ve'asah
הַנָּשִׁים
kvinna
ha'nashim
לְהַשְׁחִיתָהּ
till fördärva henne
le'hashechita'h
תַעֲמֹד
stå upprätt
taamód
Han beslutar sig för att komma med hela sitt rikes makt. Han ska forma en allians och ge kungen av Sydlandet en av sina döttrar till hustru för att ödelägga riket. Men det ska inte lyckas och inte vara till hans fördel.
18 וְיָשֵׁב
och återvända
ve'jashev
פָּנָיו
ansikte hans
panaj'v
וְלָכַד
och inta
ve'lakhad
וְהִשְׁבִּית
och upphöra
ve'hishebit
חֶרְפָּתוֹ
skam hans
cherepat'vó
בִּלְתִּי
för att inte
bileti
חֶרְפָּתוֹ
skam hans
cherepat'vó
Sedan ska han vända sig mot kustländerna och inta många av dem. Dock ska en härförare göra slut på hans hånfullhet och låta det vända tillbaka över honom själv.
19 וְיָשֵׁב
och återvända
ve'jashev
פָּנָיו
ansikte hans
panaj'v
לְמָעוּזֵּי
till värn
le'maoóei
אַרְצוֹ
land hans
aretó'vó
וְנִכְשַׁל
och stappla
ve'nikheshal
וְנָפַל
och falla
ve'nafal
Efter detta ska han återvända till sitt eget lands välbefästa städer, men han ska förlora sin makt och inte finnas mer.
20 וְעָמַד
och stå upprätt
ve'amad
כַּנּוֹ
fundament hans
kan'vó
מַלְכוּת
kunglighet
malekhot
וּבְיָמִים
och i dag
o've'jamim
יִשָּׁבֵר
bryta sönder
jishaver
בְאַפַּיִם
i näsa
ve'apajim
בְמִלְחָמָה
i strid
ve'milechamah
I hans ställe ska en annan uppstå. Han ska sända en skatteindrivare igenom det land som är hans rikes prydnad. Men efter några dagar ska han störtas, dock inte genom vrede eller i strid.
21 וְעָמַד
och stå upprätt
ve'amad
כַּנּוֹ
fundament hans
kan'vó
מַלְכוּת
kunglighet
malekhot
בְשַׁלְוָה
i säkerhet
ve'shalevah
וְהֶחֱזִיק
och stärka
ve'hecheóiq
מַלְכוּת
kunglighet
malekhot
בַּחֲלַקְלַקּוֹת
i halhet
ba'chalaqelaqvót
Den som efterträder honom är en föraktad man. Han har inte kungavärdighet. Oväntat intar han riket genom smicker.
22 וּזְרֹעוֹת
och arm
o'óeróvót
יִשָּׁטְפוּ
skölja
jishatefo
מִלְּפָנָיו
från till ansikte hans
mi'le'fanaj'v
וְיִשָּׁבֵרוּ
och bryta sönder
ve'jishavero
Arméer ska hastigt svepas bort och krossas inför honom, likaså en kung som hade fredsförbund med honom.
23 הִתְחַבְּרוּת
förena
hitechaberot
וְעָצַם
och bli mäktig
ve'atóam
בִּמְעַט
i lite -
bi'meat-
Efter att ha ingått ett förbund med honom kommer han att handla svekfullt. Han ska dra ut och få övermakten med endast lite folk.
24 בְּשַׁלְוָה
i säkerhet
be'shalevah
וּבְמִשְׁמַנֵּי
och i fetma
o've'mishemanei
וְעָשָׂה
och göra
ve'asah
אֲבֹתָיו
fader hans
avótaj'v
וַאֲבוֹת
och fader
va'avvót
אֲבֹתָיו
fader hans
avótaj'v
וְשָׁלָל
och byte
ve'shalal
וּרְכוּשׁ
och ägodelar
o'rekhosh
יִבְזוֹר
skingra
jiveóvór
מִבְצָרִים
befästning
mivetóarim
יְחַשֵּׁב
tänka
jechashev
מַחְשְׁבֹתָיו
plan hans
macheshevótaj'v
Utan förvarning ska han komma in i landets bördigaste trakter och lyckas med något varken hans fäder eller förfäder gjort. Han delar ut byte, rov och gods åt sitt folk. Han ska planera att inta befästa städer, men ska bara lyckas för en kort tid.
25 וְיָעֵר
och vakna
ve'jaer
כֹּחוֹ
kraft hans
kóch'vó
וּלְבָבוֹ
och hjärta hans
o'levav'vó
וּמֶלֶךְ
och kung
o'melekhe
יִתְגָּרֶה
strida
jitegare
לַמִּלְחָמָה
till strid
la'milechamah
בְּחַיִל
i här -
be'chajil-
וְעָצוּם
och mäktig
ve'atóom
יַעֲמֹד
stå upprätt
jaamód
יַחְשְׁבוּ
tänka
jacheshevo
מַחֲשָׁבוֹת
plan
machashavvót
Han ska uppbåda sin kraft och sitt mod mot kungen i söder och komma med en stor här, men kungen i söder ska också rusta sig till strid med en mycket stor och mäktig här. Han ska dock inte kunna stå emot på grund av de planer som görs mot honom.
26 וְאֹכְלֵי
och äta
ve'ókhelei
יִשְׁבְּרוּהוּ
bryta sönder honom
jishebero'ho
וְחֵילוֹ
och här hans
ve'cheil'vó
יִשְׁטוֹף
skölja
jishetvóf
וְנָפְלוּ
och falla
ve'nafelo
De som äter hans kungliga mat ska störta honom. Hans här ska svepas bort och många ska bli slagna och falla.
27 וּשְׁנֵיהֶם
och två deras
o'shenei'hem
הַמְּלָכִים
kung
ha'melakhim
לְבָבָם
hjärta deras
levava'm
לְמֵרָע
till onskefullt
le'mera
תִצְלָח
ha framgång
titóelach
לַמּוֹעֵד
till bestämd tid
la'mvóed
Dessa två kungar har ont i sinnet. De sitter tillsammans vid samma bord och talar lögn, men de ska inte ha någon framgång, eftersom slutet ännu dröjer till den bestämda tiden.
28 וְיָשֹׁב
och återvända
ve'jashóv
אַרְצוֹ
land hans
aretó'vó
בִּרְכוּשׁ
i ägodelar
bi'rekhosh
וּלְבָבוֹ
och hjärta hans
o'levav'vó
וְעָשָׂה
och göra
ve'asah
וְשָׁב
och återvända
ve'shav
לְאַרְצוֹ
till land hans
le'aretó'vó
Han ska vända tillbaka till sitt land med mycket gods, men hans hjärta kommer att vara emot det heliga förbundet. När han har genomfört sitt uppsåt vänder han tillbaka till sitt land.
29 לַמּוֹעֵד
till bestämd tid
la'mvóed
בַנֶּגֶב
i Negev
va'negev
כָרִאשֹׁנָה
som först
kha'rishónah
וְכָאַחֲרֹנָה
och som sist
ve'kha'acharónah
På bestämd tid ska han sedan på nytt dra ut mot Sydlandet, men denna senare gång ska det inte gå som den förra.
30 וְנִכְאָה
och vara ledsen
ve'nikheah
וְשָׁב
och återvända
ve'shav
וְזָעַם
och visa ilska
ve'óaam
וְעָשָׂה
och göra
ve'asah
וְשָׁב
och återvända
ve'shav
וְיָבֵן
och åtskilja
ve'javen
Skepp från Kittim ska komma emot honom och han ska förlora modet. Då ska han vända tillbaka och rikta sin vrede mot det heliga förbundet och ge vreden fritt utlopp. Han ska vända tillbaka och ära dem som övergett det heliga förbundet.
31 וּזְרֹעִים
och arm
o'óeróim
מִמֶּנּוּ
från honom
mime'no
יַעֲמֹדוּ
stå upprätt
jaamódo
וְחִלְּלוּ
och börja
ve'chilelo
הַמִּקְדָּשׁ
helgedom
ha'miqedash
וְהֵסִירוּ
och vika av
ve'hesiro
הַתָּמִיד
oavbrutet
ha'tamid
וְנָתְנוּ
och ge
ve'nateno
הַשִּׁקּוּץ
osmaklighet
ha'shiqotó
מְשׁוֹמֵם
bli öde
meshvómem
Härar från honom ska komma, och de ska orena helgedomen, tillflyktsorten, avskaffa det dagliga offret och ställa upp förödelsens styggelse.
32 וּמַרְשִׁיעֵי
och göra det onda
o'mareshiei
יַחֲנִיף
vanhelga
jachanif
בַּחֲלַקּוֹת
i smicker
ba'chalaqvót
אֱלֹהָיו
Gud hans
elóhaj'v
יַחֲזִקוּ
stärka
jachaóiqo
Sedan ska han tala med smickrande ord till dem som har lämnat förbundet. Men de av folket som känner sin Gud ska stå fasta och hålla ut.
33 וּמַשְׂכִּילֵי
och ha insikt
o'masekilei
לָרַבִּים
till många
la'rabim
וְנִכְשְׁלוּ
och stappla
ve'nikheshelo
בְּחֶרֶב
i svärd
be'cherev
וּבְלֶהָבָה
och i låga
o've'leavah
בִּשְׁבִי
i fångenskap
bi'shevi
וּבְבִזָּה
och i byte
o've'vióah
De förståndiga bland folket ska ge många insikt. Trots detta ska de ändå under en tid falla genom svärd och eld, genom exil och plundring.
34 וּבְהִכָּשְׁלָם
och i stappla dem
o've'hikashela'm
וְנִלְווּ
och ansluta
ve'nilevo
בַּחֲלַקְלַקּוֹת
i halhet
ba'chalaqelaqvót
Men när de faller ska de inte lämnas utan hjälp, och många ska då av falska motiv sluta sig till dem.
35 הַמַּשְׂכִּילִים
ha insikt
ha'masekilim
יִכָּשְׁלוּ
stappla
jikashelo
לִצְרוֹף
till smälta
li'tóervóf
וּלְבָרֵר
och till utvälja
o'le'varer
וְלַלְבֵּן
och till göra vit
ve'la'leben
לַמּוֹעֵד
till bestämd tid
la'mvóed
En del av de förståndiga ska falla, och de ska luttras så att de blir rena och fläckfria fram till den sista tiden. För ännu dröjer slutet till den bestämda tiden.
36 וְעָשָׂה
och göra
ve'asah
כִרְצוֹנוֹ
som nåd hans
khi'retóvón'vó
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וְיִתְרוֹמֵם
och lyfta upp
ve'jitervómem
וְיִתְגַּדֵּל
och växa
ve'jitegadel
נִפְלָאוֹת
göra under
nifelavót
וְהִצְלִיחַ
och ha framgång
ve'hitóelicha
נֶחֱרָצָה
bestämma
necheratóah
Kungen ska göra vad han vill, och han ska upphöja sig och förhäva sig över varje gud. Ja, mot gudarnas Gud ska han tala fruktansvärda ting. Allt ska lyckas för honom till dess att vredens tid är ute, för det som har beslutats måste ske.
37 אֲבֹתָיו
fader hans
avótaj'v
יִתְגַּדָּל
växa
jitegadal
Han kommer inte att bry sig om sina fäders gudar, inte heller den som kvinnor älskar. Han ska inte bry sig om någon gud , utan han ska upphöja sig själv över dem alla.
38 וְלֶאֱלֹהַּ
och till Gud
ve'le'elóha
כַּנּוֹ
fundament hans
kan'vó
וְלֶאֱלוֹהַּ
och till Gud
ve'le'elvóha
יְדָעֻהוּ
veta honom
jedau'ho
אֲבֹתָיו
fader hans
avótaj'v
וּבְכֶסֶף
och i silver
o've'khesef
וּבְאֶבֶן
och i sten
o've'even
וּבַחֲמֻדוֹת
och i dyrbarheter
o'va'chamudvót
I stället ska han ära fästningarnas gud. En gud som hans fäder inte har känt ska han ära med guld och silver och ädelstenar och andra dyrbarheter.
39 וְעָשָׂה
och göra
ve'asah
לְמִבְצְרֵי
till befästning
le'mivetóerei
וְהִמְשִׁילָם
och råda dem
ve'himeshila'm
בָּרַבִּים
i många
ba'rabim
וַאֲדָמָה
och mark
va'adamah
יְחַלֵּק
dela upp
jechaleq
בִּמְחִיר
i pris
bi'mechir
Med en främmande guds hjälp ska han göra vad han vill med starka befästningar. De som erkänner honom ska han visa stor ära. Han ska låta dem härska över många, och han ska dela ut land åt dem till belöning.
40 וּבְעֵת
och i tid
o've'et
יִתְנַגַּח
stånga
jitenagach
וְיִשְׂתָּעֵר
och storma
ve'jisetaer
הַצָּפוֹן
norr
ha'tóafvón
בְּרֶכֶב
i vagn
be'rekhev
וּבְפָרָשִׁים
och i ryttare
o've'farashim
וּבָאֳנִיּוֹת
och i skepp
o'va'ónivót
בַאֲרָצוֹת
i land
va'aratóvót
וְשָׁטַף
och skölja
ve'shataf
וְעָבָר
och passera
ve'avar
Men vid den sista tiden ska kungen i söder drabba samman med honom. Kungen i norr ska då storma fram mot denne med vagnar och ryttare och en stor flotta. Han ska rycka in i länderna och svepa igenom dem som en störtflod.
41 הַצְּבִי
härlighet
ha'tóevi
וְרַבּוֹת
och många
ve'rabvót
יִכָּשֵׁלוּ
stappla
jikashelo
וְאֵלֶּה
och detta
ve'ele
מִיָּדוֹ
från hand hans
mi'jad'vó
וּמוֹאָב
och Moab
o'mvóav
וְרֵאשִׁית
och begynnelsen
ve'reshit
Han ska också dra in i det härliga landet, och många ska falla, men dessa ska undkomma hans hand : Edom, Moab och de främsta av Ammons barn.
42 וְיִשְׁלַח
och sända
ve'jishelach
בַּאֲרָצוֹת
i land
ba'aratóvót
וְאֶרֶץ
och land
ve'eretó
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
לִפְלֵיטָה
till flykt
li'feleitah
Han ska sträcka ut sin hand mot många länder. Egypten ska inte slippa undan.
43 וּמָשַׁל
och råda
o'mashal
בְּמִכְמַנֵּי
i gömd skatt
be'mikhemanei
וְהַכֶּסֶף
och silver
ve'ha'kesef
וּבְכֹל
och i allt
o've'khól
חֲמֻדוֹת
dyrbarheter
chamudvót
מִצְרָיִם
Egypten
mitóerajim
וְלֻבִים
och libyer
ve'luvim
וְכֻשִׁים
och kushit
ve'khushim
בְּמִצְעָדָיו
i steg hans
be'mitóeadaj'v
Han ska erövra skatter av guld och silver och alla slags dyrbarheter i Egypten. Libyer och kushiter ska följa honom.
44 וּשְׁמֻעוֹת
och rapport
o'shemuvót
יְבַהֲלֻהוּ
bli förfärad honom
jevahalu'ho
מִמִּזְרָח
från öster
mi'mióerach
וּמִצָּפוֹן
och från norr
o'mi'tóafvón
וְיָצָא
och frambringa
ve'jatóa
בְּחֵמָא
i vrede
be'chema
לְהַשְׁמִיד
till förstöra
le'hashemid
וּלְהַחֲרִים
och till förinta
o'le'hacharim
Då ska han få höra rykten från öster och norr som skrämmer honom, och han ska dra ut i stort raseri för att förgöra och förinta många.
45 וְיִטַּע
och plantera
ve'jita
אַפַּדְנוֹ
palatstält hans
apaden'vó
לְהַר
till berg -
le'har-
Sina palatstält ska han slå upp mellan havet och helgedomens härliga berg. Men han går mot sin undergång och ingen hjälper honom.
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+