Avancerad sök

Sökresultat: 52

Kärnbibeln: (1)

1 Mos 1:2
Jorden var ännu öde och tom (obebodd, ogästvänlig – hebr. tóho vabóho) med mörker över djupet, men Guds Ande hovrade (var i rörelse, svävade) över vattnen.
[Uttrycket "himlar och jord" beskriver all materia som existerar – hela universum, det är en så kallad merism (ett uttryck med kontraster som beskriver en helhet). Vers 1–2 är en introduktion som ger förutsättningarna innan Gud börjar göra jorden beboelig och fylla den med liv i och med vers 3. Då inleds den första av skapelsedagarna på samma sätt som alla andra dagar med "Och Gud sa". Även om universum är skapat så är jorden ännu obeboelig och olämplig för liv, enbart mörker vilar över jordens vattentäckta yta. För i honom skapades allt i himlarna och på jorden, det synliga liksom det osynliga.
Frasen "i honom" kan man härleda just från bereshit som även kan tolkas som "genom/i den förste/bäste" – den enfödde Sonen Jesus – skapade Gud himlar och jord.
Bibelns första vers är matematiskt fulländad i flera nivåer. Den består av 7 hebreiska ord och 28 (4 x 7) bokstäver: Man kan se detta som tillfälligheter. Objektpartikeln förekommer otaliga gånger och tanken är inte att varje gång den används representeras Jesus. Men i Nya testamentets ljus kan man ana att det redan i Bibelns första vers, centralt placerad, finns en antydan om ”den förste och den siste” som en dag ska dö en försoningsdöd på korset. ]

Interlinjär versionBETA: (1)

1 Mos 1:2
וְהָאָרֶץ
land
הָיְתָה
vara
תֹהוּ
öde
וָבֹהוּ
tom
וְחֹשֶׁךְ
mörker
עַל
פְּנֵי
ansikte
תְהוֹם
djup
וְרוּחַ
Ande
אֱלֹהִים
Gud
מְרַחֶפֶת
hovra
עַל
פְּנֵי
ansikte
הַמָּיִם
vatten

Hebreiska ord: (19)

H0120
människa, mänskligheten - אָדָם (adam)
Ordet härstammar från ett verb att färga något rött. Används genrellt för människan och även den första människan Adam (som har ett eget Strongsnr, H121). Ordet används om mänskligheten och ofta just i den aspekten att människan är skapad till Guds avbild (1 Mos 1:26).
H2145
man, pojke, hane, handjur, hankön - זָכָר (zachar)
Ordet används om en person eller djur av manligt kön oavsett ålder. Det används första gången i 1 Mos 1:27 där Gud skapar människan i (till) sin avbild till man (hebr. zachar) och kvinna (hebr. neqevah). I 1 Mos 6:19 används samma ord om djuren som hona och hane.
H5315
själ, liv, levande varelse, hals, nacke, strupe - נֶ֫פֶשׁ (nefesh)
Det hebreiska ordet nefesh beskriver en levande varelse. Det beskriver helheten med betoning på det inre livet och människans själ. Samma hebreiska ord används även om djur, se 1 Mos 1:20, 21, 24, 30. Den hebreiska betydelsen av själ skiljer sig från den grekiska filosofiska tanken om en odödlig själ skild från kroppen, som beskrivs i Platon och Aristoteles antika skrifter.

Vid nåra tillfällen kan ordet även betyda nacke/hals, se Ps 69:2; 105:18; Ords 23:2; Jon 2:6; Jer 4:10.
H5347
kvinna, flicka, hona, hondjur, honkön - נְקֵבָה (neqevah)
Ordet används om en person eller djur av kvinnligt kön oavsett ålder. Det används första gången i 1 Mos 1:27 där Gud skapar människan i (till) sin avbild till man (hebr. zachar) och kvinna (hebr. neqevah). I 1 Mos 6:19 används samma ord om djuren som hona och hane. Ordet kommer från verbet naqav som betyder genomborra, troligtvis som beskrivande av den kvinnliga anatomin.
H0376
man, hankön, hane - אִישׁ (ish)
Ordet beskriver en människa. I sin maskulina form en individ av mankön. I pluralformen är det ofta för människor (män och kvinnor), eller en grupp av män. Det kan användas om en gift man. Ordet är ett av de tio vanligaste substantiven i GT.
Synonymbeskrivning: Det finns flera olika ord för människa. Hebr. ish och adam är vanligast och kan både syfta på en människa (man eller kvinna), mänskligheten eller en man. Hebr. enosh används ofta poetiskt och då i betydelsen en bräcklig människa. Hebr. gever används för en man i sin bästa ålder, en stridsman. Det minsta vanliga ordet (22 ggr) är mat som i plural ofta används om en liten grupp människor, och då betoning på svaghet. Orden man/kvinna och hona/hane används ofta tillsammans, se 1 Mos 1:27; 1 Mos 6:19.
H0380
liten man, pupill, ögonsten - אִישׁוֹן (ishon)
Det hebreiska ordet ishon är en diminutiv form av ordet för man (hebr. ish). Betydelsen är både "en liten man" och "pupill". Anledningen till den dubbla betydelsen är att man kan se sin egen spegelbild i miniatyr i pupillen när man tittar någon i ögat. I Ps 17:8 finns en intressant konstruktion där även ordet för dotter (hebr. bat) skjuts in så det blir ishon bat ajin och hela frasen blir: lilla-mannens/pupillens dotterns öga!
Synonymbeskrivning: Det finns flera olika ord för människa. Hebr. ish och adam är vanligast och kan både syfta på en människa (man eller kvinna), mänskligheten eller en man. Hebr. enosh används ofta poetiskt och då i betydelsen en bräcklig människa. Hebr. gever används för en man i sin bästa ålder, en stridsman. Det minsta vanliga ordet (22 ggr) är mat som i plural ofta används om en liten grupp människor, och då betoning på svaghet. Orden man/kvinna och hona/hane används ofta tillsammans, se 1 Mos 1:27; 1 Mos 6:19.
H0582
bräcklig människa, man, människa, människosläktet - אֱנוֹשׁ (enósh)
Används ofta poetiskt om människan.

Notera, det är ett potentiellt fel i lexikonet där pluralformen av ish som både kan vara det ovanliga ishim, men också det vanligaste anashim är kopplat till enosh istället för ish H376.
Synonymbeskrivning: Det finns flera olika ord för människa. Hebr. ish och adam är vanligast och kan både syfta på en människa (man eller kvinna), mänskligheten eller en man. Hebr. enosh används ofta poetiskt och då i betydelsen en bräcklig människa. Hebr. gever används för en man i sin bästa ålder, en stridsman. Det minsta vanliga ordet (22 ggr) är mat som i plural ofta används om en liten grupp människor, och då betoning på svaghet. Orden man/kvinna och hona/hane används ofta tillsammans, se 1 Mos 1:27; 1 Mos 6:19.
H1397
stridsman, man - גֶּ֫בֶר (gever)
Beskriver en stridsman – en man i sina bästa år – full av egen styrka och kraft.
Synonymbeskrivning: Det finns flera olika ord för människa. Hebr. ish och adam är vanligast och kan både syfta på en människa (man eller kvinna), mänskligheten eller en man. Hebr. enosh används ofta poetiskt och då i betydelsen en bräcklig människa. Hebr. gever används för en man i sin bästa ålder, en stridsman. Det minsta vanliga ordet (22 ggr) är mat som i plural ofta används om en liten grupp människor, och då betoning på svaghet. Orden man/kvinna och hona/hane används ofta tillsammans, se 1 Mos 1:27; 1 Mos 6:19.
H4962
man, en mindre grupp, få i antal (plural) - מַת (mat)
Ordet verkar ha betydelsen med antal/längd. I plural så beskriver det ofta en mindre grupp människor.
Synonymbeskrivning: Det finns flera olika ord för människa. Hebr. ish och adam är vanligast och kan både syfta på en människa (man eller kvinna), mänskligheten eller en man. Hebr. enosh används ofta poetiskt och då i betydelsen en bräcklig människa. Hebr. gever används för en man i sin bästa ålder, en stridsman. Det minsta vanliga ordet (22 ggr) är mat som i plural ofta används om en liten grupp människor, och då betoning på svaghet. Orden man/kvinna och hona/hane används ofta tillsammans, se 1 Mos 1:27; 1 Mos 6:19.
H1129
bygga, skickligt modellera - בָּנָה (banah)
Verbet banah används i hebreiskan på ett brett sätt om att bygga. Det är allt från att bygga ett hus eller fästning till att etablera en stad. Det används om att bygga altare och att bygga tabernaklet. Det kan även användas mer abstrakt som att bygga relationer och en familj. Första gången ordet används är i 1 Mos 2:22 där Gud byggde (skickligt modellerade) kvinnan från sidan han tagit från mannen.

Särskilt i byggandet av ett altare blir den djupare betydelsen tydlig. Den sträcker sig längre än att enbart bygga det fysiska föremålet. I dessa sammanhang finns lika mycket betydelsen av att vara hängiven Herren som tillägnas altaret eller Tabernaklet. I 1 Mos 12:8 bygger Abram ett altare till Herren i denna dubbla betydelse. I 1 Kung 18:32 bygger Elia ett altare till Herren för att återupprätta överlåtelsen till Israels Gud. Här handlar ordet både om förbundet och tillbedjan.

Ordet används på ett liknande dubbelt sätt när det används om att bygga en familj. I 2 Sam 7:27 får David ett löfte om att Herren ska bygga ett hus åt David som ska vara för evigt, här är det i slutändan löftet om kung Messias som avses, men det är just verbet banah som används även här med en djupare förståelse än bara det fysiska byggandet. Också här är det Guds förbund som visar sig i byggandet. Genom hela GT används banah från byggandet av bokstavliga murar till andliga hushåll och från dom till upprättelse.

Oavsett om det handlar om att resa altaren, hem eller förhoppningar så uppmanar detta verb till att bygga i enlighet med Guds förbundslöften och vara viss om att Gud fullbordar det han har påbörjat. Det finns också en röd tråd som löper vidare in i NT där det beskrivs hur Gud bygger sitt tempel med levande stenar (1 Pet 2.5). Det är samma dubbla innebörd i ordet bygga och pekar både på det konkreta och den djupare förståelsen av relationen som inte är materiell.
Synonymbeskrivning: Fyra olika hebreiska ord används kring skapandet av människan: asa (1 Mos 1:26), bara (1 Mos 1:27), jatsar (1 Mos 2:7, 19) ochbana (1 Mos 2:22). Hebr. paal används om att arbeta/göra ofta poetiskt, som i att "göra ondska" (Job 31:3).
H1254a
skapa - בָּרָא (bara)

Synonymbeskrivning: Fyra olika hebreiska ord används kring skapandet av människan: asa (1 Mos 1:26), bara (1 Mos 1:27), jatsar (1 Mos 2:7, 19) ochbana (1 Mos 2:22). Hebr. paal används om att arbeta/göra ofta poetiskt, som i att "göra ondska" (Job 31:3).
H3335
forma, skulptera, designa, krukmakare - יָצַר (jatsar)
Huvudbetydelsen är att forma något. Det används första gången i 1 Mos 2:7 för att beskriva hur Gud formade människan av stoft från jorden. Det används ofta om hur en krukmakare formar ett kärl. I Jes 44:9–10, 12 när en avgud tillverkas (skärs till, formges och hamras). Ordet används även om krukmakare, se 1 Krön 4:23
Synonymbeskrivning: Fyra olika hebreiska ord används kring skapandet av människan: asa (1 Mos 1:26), bara (1 Mos 1:27), jatsar (1 Mos 2:7, 19) ochbana (1 Mos 2:22). Hebr. paal används om att arbeta/göra ofta poetiskt, som i att "göra ondska" (Job 31:3).
H6087b
forma - עָצַב (atsav)

Synonymbeskrivning: Fyra olika hebreiska ord används kring skapandet av människan: asa (1 Mos 1:26), bara (1 Mos 1:27), jatsar (1 Mos 2:7, 19) ochbana (1 Mos 2:22). Hebr. paal används om att arbeta/göra ofta poetiskt, som i att "göra ondska" (Job 31:3).
H6213a
göra, insätta, tillförordna, ordna, forma, tillverka, skapa, handla enligt - עָשָׂה (asah)
Ordet asa har huvudbetydelsen att göra något. Detta rotord har en rik variation av betydelser (forma, skapa, insätta, leva efter, handla efter), men anknyter alltid på något sätt till det som i någon mening går att göra. Ordet är vanligt förekommande i GT och kontexten avgör vilken översättning som ger mest rättvisa åt ordet i varje sammanhang. När det används tillsammans med shamar (lyda, vakta, hålla) handlar görandet främst om hur någon ska agera och uppföra sig, se t.ex. 3 Mos 18:4.

  1. Göra, placera, sätta något på ett speciellt sätt, göra något av ett visst material osv. (1 Mos 3:21; 2 Mos 36:11, 13, 14, 17–20, 23, 31, 35–37; 37:1, 4, 6–7, 10–12, 15–17, 23, 25–26, 28–29; 38:1–4, 6, 8–9, 30; 39:2, 8, 22; 4 Mos 21:9)
  2. Ordna och arrangera en fest eller bjudning av något slag. (1 Mos 19:3; 21:8; 26:30; 27:31; 29:22; 40:20: 50:10
  3. Göra tecken och under. (1 Mos 21:1; 2 Mos 4:30; 8:9, 20, 27; 9:6)
  4. Göra, ordna eller arrangera enligt instruktion. (1 Mos 6:22; 7:5; 29:28; 42:25; 43:17; 44:2; 2 Mos 7:6; 8:13, 31; 9:6; 17:6, 10; 18:24; 40:16; 3 Mos 8:4, 36; 16:34; 4 Mos 8:3, 20; 17:11; 20:27; 23:2, 30; 27:22; 31:31)
  5. Utöver dessa betydelser används asa även för många andra betydelser i GT:

Synonymbeskrivning: Fyra olika hebreiska ord används kring skapandet av människan: asa (1 Mos 1:26), bara (1 Mos 1:27), jatsar (1 Mos 2:7, 19) ochbana (1 Mos 2:22). Hebr. paal används om att arbeta/göra ofta poetiskt, som i att "göra ondska" (Job 31:3).
H6466
göra, arbeta, handla - פָּעַל (paal)
Verbet används om människors handlande och görande. Vanligast i förekommande i de poetiska böckerna Job och Psaltaren. Ordet beskriver ofta människors moraliska handlande. Det kan vara det som är gott (Ps 15:2; Sef 2:3), men oftare onda handlingar (Ords 30:20; Job 34:32; Jes 44:15).
Synonymbeskrivning: Fyra olika hebreiska ord används kring skapandet av människan: asa (1 Mos 1:26), bara (1 Mos 1:27), jatsar (1 Mos 2:7, 19) ochbana (1 Mos 2:22). Hebr. paal används om att arbeta/göra ofta poetiskt, som i att "göra ondska" (Job 31:3).
H1823
likna, föreställa, fungera som, påminna om något - דְּמוּת (demot)
Ordet syftar i grunden på en avbildning som har en likhet med vad det representerar. Det kan användas som en konkret avbildning av ett altare (2 Kung 16:10; 2 Krön 4:3). I Jesaja används demut om ett ljud som påminner om ett stort folk, en krigshär (Jes 13:4). I Ps 58:5 fokuseras på funktionen. Deras gift är som (demot) ormars gift.

Demot har alltså betydelsen att det påminner, liknar, något annat. I Hes 1:5 beskrivs en syn där Hesekiel försöker beskriva det han ser. Det han ser påminner om varelser som påminner om människan. Det var inte människor, men det var det bästa sättet han kunde beskriva dem. Senare i Hes 1:26–28 beskriver Hesekiel hur Herren själv sitter på något som ”liknar” en tron och Herren ”liknar”, för tankarna till, en människa. Herren är verkligen allt annat än en vanlig människa, men han är demot adam. Han påminner ändå om och för tankarna till en människa och ingenting annat.

När Herren beskrivs i syner påminner han alltid om en människa. Han påminner inte om en groda, fågel eller fisk. Människan skapades i likhet med (hebr. demot) Gud och de som sett syner i Bibeln beskriver alltid honom som att han är lik människan. Det betyder inte att han är en gammal gubbe på ett moln. Men inte desto mindre har de som sett honom alla associerat till en människa och inget annat.

Att människan är skapad till Guds likhet (hebr. demot) kan alltså faktiskt innebära att människan ska föra tankarna till, påminna om Gud. Inte så att det är någon exakt avbildning eller så att vi ska fundera på om han är kort eller lång, hudfärg eller dylikt. Dessutom är det mannen och kvinnan tillsammans som är Guds avbild, inte endast mannen eller kvinnan. Gud är ingen kopia av människan, vilket kommer fram varje gång någon människa får se honom i en syn. Men inte desto mindre finns det en likhet så att varje gång han beskrivs är det som demot adam, han påminner om en människa och vi människor, som män och kvinnor, är skapade för att påminna om honom.
Synonymbeskrivning: I 1 Mos 1:26 är människan Guds avbild (hebr. tselem) och likhet (hebr. demot).
H6459
bildstod - פֶּ֫סֶל (pesel)

Synonymbeskrivning: I 1 Mos 1:26 är människan Guds avbild (hebr. tselem) och likhet (hebr. demot).
H6754
avbild, skuggbild, drömbild, staty - צֶ֫לֶם (tselem)

Synonymbeskrivning: I 1 Mos 1:26 är människan Guds avbild (hebr. tselem) och likhet (hebr. demot).
H8403
ritning, mönsterbild, modell - תַּבְנִית (tavnit)
Ordet beskriver en ritning och plan för en byggnad. Tabernaklet skulle byggas enligt en "mönsterbild" som David gav till Salomo, se 1 Krön  28:11, 19.
Synonymbeskrivning: I 1 Mos 1:26 är människan Guds avbild (hebr. tselem) och likhet (hebr. demot).

Blogginlägg och sidor: (1)

Korsreferenser: (30)

1 Mos 1:16
Och Gud (Elohim) satte (tillförordnade – hebr. asah) de två ljusen,
det större [solen] för att råda över dagen,
och det mindre [månen] för att råda över natten – liksom stjärnorna [gör].
[Himlakropparna som tidigare skapats (vers 1) tillskrivs nu sina uppgifter. Två olika hebreiska ord för att skapa/göra används i skapelseberättelsen:
Bara används vid nya dramatiska skeden som när hela universum skapas (vers 1), när djurlivet börjar skapas (vers 21), när människan skapas (tre ggr i vers 26) och sist i berättelsens sista sammanfattande vers (1 Mos 2:3).
Asah är vanligt i GT och används om att göra, tillverka eller placera/sätta något på ett visst sätt eller till en viss funktion. Men även för att färdigställa, ordna eller arrangera något, att insätta eller tillförordna någon/något i en uppgift eller funktion, vilket är betydelsen här, se vers 7, 11, 12, 16, 25, 26, 31 och 1 Mos 2:2.]
1 Mos 1:16
Och Gud (Elohim) satte (tillförordnade – hebr. asah) de två ljusen,
det större [solen] för att råda över dagen,
och det mindre [månen] för att råda över natten – liksom stjärnorna [gör].
[Himlakropparna som tidigare skapats (vers 1) tillskrivs nu sina uppgifter. Två olika hebreiska ord för att skapa/göra används i skapelseberättelsen:
Bara används vid nya dramatiska skeden som när hela universum skapas (vers 1), när djurlivet börjar skapas (vers 21), när människan skapas (tre ggr i vers 26) och sist i berättelsens sista sammanfattande vers (1 Mos 2:3).
Asah är vanligt i GT och används om att göra, tillverka eller placera/sätta något på ett visst sätt eller till en viss funktion. Men även för att färdigställa, ordna eller arrangera något, att insätta eller tillförordna någon/något i en uppgift eller funktion, vilket är betydelsen här, se vers 7, 11, 12, 16, 25, 26, 31 och 1 Mos 2:2.]
1 Mos 2:6
Men underjordiska vattenkällor höjde sig i marken (dimma steg upp från marken) och vattnade hela ytan (ansiktet) av marken (jordens mylla).
[Det första hebreiska ordet ed används bara här och i Job 36:27 där det är dimma/moln. Den grekiska översättningen Septuaginta översätter med källa/flöde. Det nämns inte att det regnar på jorden förrän i 1 Mos 7:12. Klimatet var alltså annorlunda än nu på jorden, vilket kan förklara varför människorna levde längre och förekomsten av stora djur som dinosaurier. Kanske kan det liknas vid ett stort växthus. Den närmsta klimatzonen som har några av dessa karaktärsdrag i vår tid är Redwoodskogen i norra Kalifornien. De tusenåriga träden där är över 100 meter höga. Anledningen till det gynnsamma klimatet är den ihållande dimman från Stilla havet som kyler träden under sommaren och minskar avdunstningen.]
1 Mos 2:6
Men underjordiska vattenkällor höjde sig i marken (dimma steg upp från marken) och vattnade hela ytan (ansiktet) av marken (jordens mylla).
[Det första hebreiska ordet ed används bara här och i Job 36:27 där det är dimma/moln. Den grekiska översättningen Septuaginta översätter med källa/flöde. Det nämns inte att det regnar på jorden förrän i 1 Mos 7:12. Klimatet var alltså annorlunda än nu på jorden, vilket kan förklara varför människorna levde längre och förekomsten av stora djur som dinosaurier. Kanske kan det liknas vid ett stort växthus. Den närmsta klimatzonen som har några av dessa karaktärsdrag i vår tid är Redwoodskogen i norra Kalifornien. De tusenåriga träden där är över 100 meter höga. Anledningen till det gynnsamma klimatet är den ihållande dimman från Stilla havet som kyler träden under sommaren och minskar avdunstningen.]
1 Mos 2:6
Men underjordiska vattenkällor höjde sig i marken (dimma steg upp från marken) och vattnade hela ytan (ansiktet) av marken (jordens mylla).
[Det första hebreiska ordet ed används bara här och i Job 36:27 där det är dimma/moln. Den grekiska översättningen Septuaginta översätter med källa/flöde. Det nämns inte att det regnar på jorden förrän i 1 Mos 7:12. Klimatet var alltså annorlunda än nu på jorden, vilket kan förklara varför människorna levde längre och förekomsten av stora djur som dinosaurier. Kanske kan det liknas vid ett stort växthus. Den närmsta klimatzonen som har några av dessa karaktärsdrag i vår tid är Redwoodskogen i norra Kalifornien. De tusenåriga träden där är över 100 meter höga. Anledningen till det gynnsamma klimatet är den ihållande dimman från Stilla havet som kyler träden under sommaren och minskar avdunstningen.]
1 Mos 2:6
Men underjordiska vattenkällor höjde sig i marken (dimma steg upp från marken) och vattnade hela ytan (ansiktet) av marken (jordens mylla).
[Det första hebreiska ordet ed används bara här och i Job 36:27 där det är dimma/moln. Den grekiska översättningen Septuaginta översätter med källa/flöde. Det nämns inte att det regnar på jorden förrän i 1 Mos 7:12. Klimatet var alltså annorlunda än nu på jorden, vilket kan förklara varför människorna levde längre och förekomsten av stora djur som dinosaurier. Kanske kan det liknas vid ett stort växthus. Den närmsta klimatzonen som har några av dessa karaktärsdrag i vår tid är Redwoodskogen i norra Kalifornien. De tusenåriga träden där är över 100 meter höga. Anledningen till det gynnsamma klimatet är den ihållande dimman från Stilla havet som kyler träden under sommaren och minskar avdunstningen.]
1 Mos 2:6
Men underjordiska vattenkällor höjde sig i marken (dimma steg upp från marken) och vattnade hela ytan (ansiktet) av marken (jordens mylla).
[Det första hebreiska ordet ed används bara här och i Job 36:27 där det är dimma/moln. Den grekiska översättningen Septuaginta översätter med källa/flöde. Det nämns inte att det regnar på jorden förrän i 1 Mos 7:12. Klimatet var alltså annorlunda än nu på jorden, vilket kan förklara varför människorna levde längre och förekomsten av stora djur som dinosaurier. Kanske kan det liknas vid ett stort växthus. Den närmsta klimatzonen som har några av dessa karaktärsdrag i vår tid är Redwoodskogen i norra Kalifornien. De tusenåriga träden där är över 100 meter höga. Anledningen till det gynnsamma klimatet är den ihållande dimman från Stilla havet som kyler träden under sommaren och minskar avdunstningen.]
1 Mos 2:6
Men underjordiska vattenkällor höjde sig i marken (dimma steg upp från marken) och vattnade hela ytan (ansiktet) av marken (jordens mylla).
[Det första hebreiska ordet ed används bara här och i Job 36:27 där det är dimma/moln. Den grekiska översättningen Septuaginta översätter med källa/flöde. Det nämns inte att det regnar på jorden förrän i 1 Mos 7:12. Klimatet var alltså annorlunda än nu på jorden, vilket kan förklara varför människorna levde längre och förekomsten av stora djur som dinosaurier. Kanske kan det liknas vid ett stort växthus. Den närmsta klimatzonen som har några av dessa karaktärsdrag i vår tid är Redwoodskogen i norra Kalifornien. De tusenåriga träden där är över 100 meter höga. Anledningen till det gynnsamma klimatet är den ihållande dimman från Stilla havet som kyler träden under sommaren och minskar avdunstningen.]
1 Mos 7:11
Det år då Noa blev 600 år, i den 2:a månaden under den 17:e dagen,
denna dag brister (delas, rämnar)
alla det stora djupets (hebr. tehom) [1 Mos 1:2] källor
och himlens dammluckor (slussar)
öppnas.
[Vattnet strömmar både underifrån och ovanifrån, se 1 Mos 1:6–7. Tidsangivelsen utgår som vanligt från Noas ålder, men detta är en ny variation, jfr vers 6. Den andra månaden kan antingen vara en vår- eller höstmånad. Det religiösa judiska året inleds på våren med månaden aviv (2 Mos 12:2) och den andra månaden är ijar som infaller maj/april. Åsyftas det civila judiska året (som även omgivande nationer använde sig av) startar det på hösten, och då är den andra månaden cheshvan som infaller i okt/nov.]
1 Mos 7:11
Det år då Noa blev 600 år, i den 2:a månaden under den 17:e dagen,
denna dag brister (delas, rämnar)
alla det stora djupets (hebr. tehom) [1 Mos 1:2] källor
och himlens dammluckor (slussar)
öppnas.
[Vattnet strömmar både underifrån och ovanifrån, se 1 Mos 1:6–7. Tidsangivelsen utgår som vanligt från Noas ålder, men detta är en ny variation, jfr vers 6. Den andra månaden kan antingen vara en vår- eller höstmånad. Det religiösa judiska året inleds på våren med månaden aviv (2 Mos 12:2) och den andra månaden är ijar som infaller maj/april. Åsyftas det civila judiska året (som även omgivande nationer använde sig av) startar det på hösten, och då är den andra månaden cheshvan som infaller i okt/nov.]
Job 9:13
Gud (Eloha) ska inte dra tillbaka sin vrede,
under honom böjer sig (ödmjukas) Rahavs [Stolthetens – Leviatans] hjälpare.
[Rahav betyder stolt och återkommer i Job 26:12. Ordet används som ett symboliskt namn för Leviatan, se Jes 51:9; Job 26:12; 41:24–25, men senare även för Egypten, se Ps 87:4; Jes 30:7. Rahav beskriver ondskan och djävulen som Gud en dag kommer att straffa, se 1 Mos 3:14–15; Ps 74:13–14; Jes 27:1. Havet är ofta en symbol för folk och nationer i kaos och uppror, se Ps 46:4; Upp 13:1; 17:15, men Gud är den som skapar ordning, se 1 Mos 1:2; Upp 21:5.]
Job 9:13
Gud (Eloha) ska inte dra tillbaka sin vrede,
under honom böjer sig (ödmjukas) Rahavs [Stolthetens – Leviatans] hjälpare.
[Rahav betyder stolt och återkommer i Job 26:12. Ordet används som ett symboliskt namn för Leviatan, se Jes 51:9; Job 26:12; 41:24–25, men senare även för Egypten, se Ps 87:4; Jes 30:7. Rahav beskriver ondskan och djävulen som Gud en dag kommer att straffa, se 1 Mos 3:14–15; Ps 74:13–14; Jes 27:1. Havet är ofta en symbol för folk och nationer i kaos och uppror, se Ps 46:4; Upp 13:1; 17:15, men Gud är den som skapar ordning, se 1 Mos 1:2; Upp 21:5.]
Job 12:24
Han tar bort hjärtat [förståndet] ifrån folkets huvuden (ledare – hebr. rosh)
och låter dem vandra bort (hebr. taah) i det öde (ofruktbara – hebr. tóho) [1 Mos 1:2],
där ingen väg är.
Job 12:24
Han tar bort hjärtat [förståndet] ifrån folkets huvuden (ledare – hebr. rosh)
och låter dem vandra bort (hebr. taah) i det öde (ofruktbara – hebr. tóho) [1 Mos 1:2],
där ingen väg är.
Job 28:25
När han mätte upp vindens vikt
och vägde vattnen efter mått [under världens skapelse, se 1 Mos 1:2],
Job 28:25
När han mätte upp vindens vikt
och vägde vattnen efter mått [under världens skapelse, se 1 Mos 1:2],
Ps 42:8
Djup (hebr. tehom) ropar (höjer sin röst i bön) till djup,
i dånet (som rösten) av dina vattenfall (kanaler – hebr. tsinor),
Alla dina bränningar och vågor,
har sköljt över mig.
[Djup (hebr. tehom) används om vatten från djupen i 1 Mos 7:11. Där forsar också vatten fram från himmelens fönster. Frasen "djup ropar till djup" kan förstås som den mänskliga själens djup i all sin torrhet som ropar efter att bli fylld av Guds djupa fullhet. Referensen till Hermon och Jordanfloden i föregående vers, kan höra ihop med bilderna med forsande vatten och vågor i denna vers. Jordanflodens källflöden kommer från Hermon och forsar ner genom flera dånande vattenfall. Bilden som målas upp är hur psalmisten är på väg att drunkna. Det finns också ett tema med vatten från vers 2–3, där var det brist på vatten, i vers 4 droppar tårar för att här bli stora vatten som är en dödlig kraft. Ordet för djup är samma ord som används om de väldiga djupa vattenmassorna som täckte jorden i begynnelsen, se 1 Mos 1:2. Beskrivningen med djup och vågor är samma ord Jona använder, se Jona 2:3. Psalmen har messianska undertoner, se vers 1. Dessa kopplingar syns i erfarenheten Jona hade i valens buk, som också liknas vid Jesu död, se Matt 12:40. Jesus använder fraser från vers 6–7 i sin kvalfyllda bön i Getsemane, och utifrån den bakgrunden kan språket här i vers 8 beskriva hur världens synd sköljdes över Jesus, se Matt 26:39, 42.]
Ps 42:8
Djup (hebr. tehom) ropar (höjer sin röst i bön) till djup,
i dånet (som rösten) av dina vattenfall (kanaler – hebr. tsinor),
Alla dina bränningar och vågor,
har sköljt över mig.
[Djup (hebr. tehom) används om vatten från djupen i 1 Mos 7:11. Där forsar också vatten fram från himmelens fönster. Frasen "djup ropar till djup" kan förstås som den mänskliga själens djup i all sin torrhet som ropar efter att bli fylld av Guds djupa fullhet. Referensen till Hermon och Jordanfloden i föregående vers, kan höra ihop med bilderna med forsande vatten och vågor i denna vers. Jordanflodens källflöden kommer från Hermon och forsar ner genom flera dånande vattenfall. Bilden som målas upp är hur psalmisten är på väg att drunkna. Det finns också ett tema med vatten från vers 2–3, där var det brist på vatten, i vers 4 droppar tårar för att här bli stora vatten som är en dödlig kraft. Ordet för djup är samma ord som används om de väldiga djupa vattenmassorna som täckte jorden i begynnelsen, se 1 Mos 1:2. Beskrivningen med djup och vågor är samma ord Jona använder, se Jona 2:3. Psalmen har messianska undertoner, se vers 1. Dessa kopplingar syns i erfarenheten Jona hade i valens buk, som också liknas vid Jesu död, se Matt 12:40. Jesus använder fraser från vers 6–7 i sin kvalfyllda bön i Getsemane, och utifrån den bakgrunden kan språket här i vers 8 beskriva hur världens synd sköljdes över Jesus, se Matt 26:39, 42.]
Ps 89:11
Du krossade Rahav [den Stolte – Leviatan], som någon som är slaktad (dödligt sårad),
du skingrade dina fiender med din arms styrka.
[Rahav betyder stolt och används ibland som ett symboliskt namn för Egypten, se Ps 87:4; Jes 30:7. Även sjömonstret Leviatan kallas Rahav, se Jes 51:9; Job 26:12; 41:24–25. Det beskriver ondskan och djävulen som Gud en dag kommer att straffa, se 1 Mos 3:14–15; Ps 74:13–14; Jes 27:1. Havet är ofta en symbol för folk och nationer i kaos och uppror, se Ps 46:4; Upp 13:1; 17:15, men Gud är den som skapar ordning, se 1 Mos 1:2.]
Ps 89:11
Du krossade Rahav [den Stolte – Leviatan], som någon som är slaktad (dödligt sårad),
du skingrade dina fiender med din arms styrka.
[Rahav betyder stolt och används ibland som ett symboliskt namn för Egypten, se Ps 87:4; Jes 30:7. Även sjömonstret Leviatan kallas Rahav, se Jes 51:9; Job 26:12; 41:24–25. Det beskriver ondskan och djävulen som Gud en dag kommer att straffa, se 1 Mos 3:14–15; Ps 74:13–14; Jes 27:1. Havet är ofta en symbol för folk och nationer i kaos och uppror, se Ps 46:4; Upp 13:1; 17:15, men Gud är den som skapar ordning, se 1 Mos 1:2.]
Ps 93:3
Forsarna (strömmar, vågorna) reser (höjer) sig, Herre (Jahveh),
forsarna reser sig högt,
forsarna reser sig dånande (slår in som vågor med full kraft).
[Ordet för fors har grundbetydelsen "att flöda", det används för att beskriva floder som Eufrat och Jordan. På samma sätt som havet symboliskt beskriver folk och nationer, se Jes 17:12–13; Upp 17:1, 15, kan floder syfta på folk och nationer i rörelse, se Jes 2:2. Havet står också för kaos och oordning, se 1 Mos 1:2; Job 40:20.]
Ps 93:3
Forsarna (strömmar, vågorna) reser (höjer) sig, Herre (Jahveh),
forsarna reser sig högt,
forsarna reser sig dånande (slår in som vågor med full kraft).
[Ordet för fors har grundbetydelsen "att flöda", det används för att beskriva floder som Eufrat och Jordan. På samma sätt som havet symboliskt beskriver folk och nationer, se Jes 17:12–13; Upp 17:1, 15, kan floder syfta på folk och nationer i rörelse, se Jes 2:2. Havet står också för kaos och oordning, se 1 Mos 1:2; Job 40:20.]
Ps 148:7
[Vers 7–12 hör ihop till en enhet. I vers 1–4 presenterades 7 himmelska aktörer som prisade Gud från himlen. Nu följer på motsvarande sätt lovprisning från jorden. Totalt nämns 23 enskilda klasser som kan grupperas i 7 kategorier. Uppräkningen sker i snabb takt och ordet "prisa" återkommer inte mellan varje uppräkning som det gjorde för de himmelska instanserna. Uppräkningen börjar med det osynliga och okända och blir mer och mer konkret för att avslutas med skapelsens krona, människan, se Ps 8:6–7.]
Prisa Herren (Jahveh) från jorden:
[Haven:]
Ni stora havsdjur (sjömonster)
och alla djup.
[Direkt efter att den jordiska domänen har presenterats nämns två termer: tanninim och tehomot. Istället för att följa den mer vanliga uppdelningen i tre delar med hav, jord och himmel, ingår haven och djupen i det jordiska. Hebreiska tanninim är samma ord som används i skapelsen om de stora havsdjuren, se 1 Mos 1:21. Ordet används även i samband med Leviatan och har mytologiska undertoner som beskriver det okända och även ondska, se Ps 74:13–14; 104:26; Job 3:8; 39:20–40:25; Upp 12:3. Det andra hebreiska ordet som är översatt "djup", är samma ord som används i 1 Mos 1:2. Det kan syfta på allt skapat i havet, se 1 Mos 1:20.]
Ps 148:7
[Vers 7–12 hör ihop till en enhet. I vers 1–4 presenterades 7 himmelska aktörer som prisade Gud från himlen. Nu följer på motsvarande sätt lovprisning från jorden. Totalt nämns 23 enskilda klasser som kan grupperas i 7 kategorier. Uppräkningen sker i snabb takt och ordet "prisa" återkommer inte mellan varje uppräkning som det gjorde för de himmelska instanserna. Uppräkningen börjar med det osynliga och okända och blir mer och mer konkret för att avslutas med skapelsens krona, människan, se Ps 8:6–7.]
Prisa Herren (Jahveh) från jorden:
[Haven:]
Ni stora havsdjur (sjömonster)
och alla djup.
[Direkt efter att den jordiska domänen har presenterats nämns två termer: tanninim och tehomot. Istället för att följa den mer vanliga uppdelningen i tre delar med hav, jord och himmel, ingår haven och djupen i det jordiska. Hebreiska tanninim är samma ord som används i skapelsen om de stora havsdjuren, se 1 Mos 1:21. Ordet används även i samband med Leviatan och har mytologiska undertoner som beskriver det okända och även ondska, se Ps 74:13–14; 104:26; Job 3:8; 39:20–40:25; Upp 12:3. Det andra hebreiska ordet som är översatt "djup", är samma ord som används i 1 Mos 1:2. Det kan syfta på allt skapat i havet, se 1 Mos 1:20.]
Jer 4:23
Jag ser jorden och se, den är öde och tom [1 Mos 1:2]
och till himlarna och där finns inget ljus.
Jer 4:23
Jag ser jorden och se, den är öde och tom [1 Mos 1:2]
och till himlarna och där finns inget ljus.
Dan 12:7
Jag lyssnade till mannen som stod klädd i linnekläder ovanför flodens vatten, och han lyfte sin högra och sin vänstra hand mot himlen och svor vid honom som lever för evigt: "Efter en tid och tider och en halv tid [3,5 år], när det heliga folkets makt är krossad, då ska allt detta fullbordas." [Dan 7:25]
[Vem är mannen i linnekläder? Det är troligtvis samma person som bara Daniel såg som beskrivs i inledningen till denna sista syn, se Dan 10:5–7. Troligtvis är det Jesus som Daniel får se där och som nu står ovan vattnet och talar. Här finns även en koppling till hur Guds Ande svävade över vattnet och Gud talade vid tidens början, se 1 Mos 1:1–3.]
Dan 12:7
Jag lyssnade till mannen som stod klädd i linnekläder ovanför flodens vatten, och han lyfte sin högra och sin vänstra hand mot himlen och svor vid honom som lever för evigt: "Efter en tid och tider och en halv tid [3,5 år], när det heliga folkets makt är krossad, då ska allt detta fullbordas." [Dan 7:25]
[Vem är mannen i linnekläder? Det är troligtvis samma person som bara Daniel såg som beskrivs i inledningen till denna sista syn, se Dan 10:5–7. Troligtvis är det Jesus som Daniel får se där och som nu står ovan vattnet och talar. Här finns även en koppling till hur Guds Ande svävade över vattnet och Gud talade vid tidens början, se 1 Mos 1:1–3.]
Joh 7:39
Detta sa han om Anden, som de som trodde på honom skulle få (ta emot). För [den helige] Anden var ännu inte [given/utgiven i fullt mått], eftersom Jesus inte hade blivit förhärligad.
[Några få manuskript har gr. dedomenon (utgiven). Troligtvis är det ett tillägg för att förtydliga att Johannes här skriver från en mänsklig synvinkel, att Anden inte var utgiven som utlovats i Joel 2:28–32. Den helige Ande har funnits i världen sedan skapelsen, se 1 Mos 1:2, men från och med pingstdagen skulle Anden utgjutas i fullt mått över den troende församlingen, se Apg 2:1; 19:2. Jesus hade ännu inte blivit förhärligad, vilket skedde i samband med hans död, uppståndelse och himmelsfärd.]
Joh 7:39
Detta sa han om Anden, som de som trodde på honom skulle få (ta emot). För [den helige] Anden var ännu inte [given/utgiven i fullt mått], eftersom Jesus inte hade blivit förhärligad.
[Några få manuskript har gr. dedomenon (utgiven). Troligtvis är det ett tillägg för att förtydliga att Johannes här skriver från en mänsklig synvinkel, att Anden inte var utgiven som utlovats i Joel 2:28–32. Den helige Ande har funnits i världen sedan skapelsen, se 1 Mos 1:2, men från och med pingstdagen skulle Anden utgjutas i fullt mått över den troende församlingen, se Apg 2:1; 19:2. Jesus hade ännu inte blivit förhärligad, vilket skedde i samband med hans död, uppståndelse och himmelsfärd.]