3335 – יָצַר (jatsar)

forma


Typ:
Hebreiska: יָצַר (jatsar)
Ursprung: probably identical with H3334 (יָצַר) (through the squeezing into shape) (compare H3331 (יַצַע))
Användning: 62 ggr i GT

Engelsk översättning

to form
[idiom] earthen, fashion, form, frame, make(-r), potter, purpose

Engelsk beskrivning

1) to form, fashion, frame
1a) (Qal) to form, fashion
1a1) of human activity
1a2) of divine activity
1a2a) of creation
1a2a1) of original creation
1a2a2) of individuals at conception
1a2a3) of Israel as a people
1a2b) to frame, pre-ordain, plan (fig. of divine) purpose of a situation)
1b) (Niphal) to be formed, be created
1c) (Pual) to be predetermined, be pre-ordained
1d) (Hophal) to be formed


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (62 st)


Herren Gud (Jahve Elohim) formade (designade, skulpterade) människan av stoft (sand) från jorden (myllan) och andades in livsande i hennes näsa [andligt liv], och människan blev en levande varelse (själ – hebr. nefesh). [Det hebreiska ordet för människa adam, är snarlikt ordet för jordens mylla adamah. Människans kropp formades från redan skapat material och får också del av Guds livsande. Det är människans andliga sida som är lik Gud, se 1 Mos 1:27. Det hebreiska ordet nefesh, här översatt "levande varelse", beskriver helheten med betoning på det inre livet och människans själ. Samma hebreiska ord används även om djur, se 1 Mos 1:20, 21, 24, 30. Den hebreiska betydelsen av själ skiljer sig från den grekiska filosofiska tanken om en odödlig själ skild från kroppen, som beskrivs i Platon och Aristoteles antika skrifter.
    Ordet för liv är hebr. chajim. Det är plural men böjs som singular, precis som orden för vatten, himmel och ansikte. Detta är ett sätt i hebreiskan att visa att allt som finns i ordet inte kan rymmas i singular. Vattnet kan vara stilla eller storma, varje solnedgång är unik och ansiktet är inte statiskt med bara en form. På samma sätt är det med livet, det har olika skiften och skeende. Ordet består av bokstäverna Chet, Jod, Jod och Mem.]
Herren Gud (Jahve Elohim) planterade en trädgård (fruktträdgård) i Eden [betyder behaglig, lustfylld], åt öster [antagligen öster om Jordanfloden], och där satte han människan som han hade format (designat, skulpterat).
Från jord formade Herren Gud (Jahve Elohim) alla djuren på fälten, och alla fåglarna (insekterna och alla djuren som kan flyga) i luften, och förde dem till Adam för att se vad han skulle ge dem för namn. Det namn Adam gav varje levande varelse blev dess namn.
Du ska krossa (valla) [regera över] dem med en järnspira (en käpp av järn) [ha all auktoritet, se Upp 2:27‑28; 12:5; 19:15],
    slå dem i spillror som lerkärl."
[Den grekiska översättningen Septuaginta har "valla", och liknar folken vid en fårhjord som leds. I Israel och i Mellanöstern var herden en vanlig metafor för kungen, se 1 Kung 22:17; Jer 23:1; Hes 34:2, och det finns även en koppling mellan spiran och herdens käpp, se Mika 7:14. För att få betydelsen "valla" måste dock konsonanterna i den hebreiska texten vokaliseras lite annorlunda så det blir ra-ah, istället för ra-a, som betyder "krossa". Det som ändå talar för att "krossa" är den korrekta betydelsen är parallellen till "slå i spillror", hebr. nafats.]
Han formar [har som en krukmakare formgett] deras hjärtan till en gedigen enhet –
    han förstår (ser, uppfattar) alla deras verk (kan urskilja allt de gör). [Versen inleds ordagrant: "formar tillsammans/enhet/alla deras hjärtan". Hjärtat syftar på den mänskliga naturen såsom intellekt, känslor och vilja. Hebr. jachad är placerad efter verbet formar, vilket gör att betydelsen inte är att han formar "alla mänskliga hjärtan" utan snarare att "varje individuellt hjärta" är format till en enhet, som kännetecknas av fullständig harmoni och enhet. Versens fortsättning har samma tema som Ps 94:9 att den som skapat människans öra och öga, skulle han inte höra och se allt vad människorna gör.]
Du har utstakat alla jordens gränser.
    Du har skapat sommar och vinter.
Han som formade örat,
    skulle han inte höra?
Han som formade ögat,
    skulle han inte se?
Ska de ondas säten (domarstolar), som främjar ont uppsåt med sina lagar,
    ha gemenskap med dig?
Hans är havet, för han gjorde det,
    hans händer formade torra land. [Bland de omkringliggande hedniska folken hade man olika gudar för olika områden, men Israels Gud är en, och han råder över allt skapat – djup och höjd, hav och land. Det vanliga ordet för "torrt land" är jabasha, se 1 Mos 1:9‑10; 2 Mos 14:16; Jos 4:22. Här används dock det ovanligare jabeshet som annars bara påträffas i 2 Mos 4:9, där Gud berättar för Mose hur han ska ta vatten från floden som ska förvandlas till blod på "torra land". Gud är större än alla egyptiska avgudar! Ordet "torra land" för också tankarna till uttåget ur Egypten och hur israeliterna korsade Röda havet, en berättelse som återknyter till varningen i psalmens senare del.]
Där går skeppen, där är Leviatan
    som du har format till att leka där.
    [Grundordet för Leviatan betyder att tvinna och vrida sig och det verkar beskriva ett sjöodjur med reptilliknande drag, se Ps 74:14; Job 40:20.]
såg dina ögon min omformade kropp (ihoprullad, hopvikt, inte ännu utvecklad, dvs. när jag bara var ett embryo).
Alla mina dagar var uppskrivna i din bok [livets bok, se Ps 69:29]
    innan de tog form, innan någon av dem hade kommit.
Du gjorde också en damm mellan de två murarna
    för vattnet från den gamla dammen,
men ni såg inte till honom som gjort detta,
    inte heller hade ni respekt för honom
    som skapade det för länge sedan.
När dess grenar förtvinar ska de brytas av,
    kvinnor ska komma och sätta eld på dem (använda dem till bränsle),
för det är ett folk utan förstånd,
    därför ska han som skapade dem inte ha någon nåd (barmhärtighet, förbarmande – hebr. rachamim) med dem,
    och han som formade dem ska inte ha någon nåd (oförtjänt kärlek – hebr. chanan) med dem.
Ni förvridna! Ska krukmakaren behandlas som lera? Ska föremålet säga till den som gjort det: "Han har inte gjort mig!", eller det formade säga till den som format det: "Han förstår inte!"
Och han ska bryta den som en krukmakares kärl krossas,
    bryta den i bitar utan återhållsamhet,
så att man inte bland bitarna ska finna en enda skärva
    som duger till att hämta eld från eldstaden
    eller vatten från cisternen.
Har du inte hört?
    För länge sedan gjorde jag det,
i forna tider skapade jag det,
    nu har jag låtit det ske, det är gjort,
denna befästa stad ska läggas öde
    i en ruinhög.
Jag har rest upp en från norr och han kommer,
    från solens uppgång en som åkallar mitt namn,
och han ska komma över ledarna
    som kokande murbruk och som krukmakaren som trampar lera.
Nu säger Herren (Jahve),
    han som har skapat dig, Jakob,
    han som har format dig, Israel: "Frukta inte, för jag har återköpt dig [från fångenskapen].
    Jag har kallat dig vid ditt namn, du är min.
var och en som är uppkallad efter mitt namn
    och som jag har skapat till min ära,
jag har format (gjort, designat) honom,
    ja, jag har gjort honom." [Det hebreiska ordet för att "gå upp" är alija, se t.ex. Ps 120‑134. I det moderna hebreiska språket används ordet för någon som återvänder till Israel, man gör "alija". Mellan 1948 och 2021 har över 3 miljoner judar gjort alija. År 2021 fanns det 15 miljoner judar totalt i världen (varav omkring 15 000 i Sverige) och knappt hälften (6,9 miljoner) bodde i Israel. I Sverige har den ökade antisemitismen gjort att allt fler judar väljer att flytta till Israel.]
"Ni är mina vittnen", förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
    "Min tjänare som jag har utvalt,
för att lära känna mig, tro (lita, förtrösta) på mig,
    och förstå att jag är Gud (El, den mäktige, starke).
Ingen gud har blivit till före mig,
    och ingen ska komma efter mig.
Det folk som jag har skapat (format, designat) åt mig,
    de ska förkunna (deklarera, räkna upp) mitt lov [under lovprisning med instrument]. [I vers 16‑17 beskrivs hur faraos armé gick under. Uttåget ur Egypten och den första påskens dramatiska händelser har sedan dess i generationer blivit ihågkomna. Uppmaningen är nu tvåfaldig: tänk inte på straffet (exilen) och åberopa inte tidigare segrar. Herren, som gjort en väg genom havet, är också den som nu ska göra en väg genom öknen och där rikligt släcka sitt eget folks törst. Liksom djuren i öknen ska ära Herren, kommer nu hans eget folk att kunna se hans nya gärningar och prisa honom.]
Så säger Herren (Jahve),
    han som skapade dig,
    han som formade dig redan i moderlivet och som hjälper dig:
Frukta inte, du min tjänare Jakob,
    du Jesurun som jag har utvalt.
    [Jesurun är en kärleksfull poetisk titel för Israel, betyder antagligen "den rättfärdige".]
De som gör en skuren avbild är alla fåfänga,
    och deras ljuvliga ting ger ingen framgång (fördel)
och deras egna vittnen ser ingenting
    och vet ingenting (saknar kunskap) för att de ska skämmas.
Vem har formgett en gud,
    eller en gjuten avbild som inte är till någon nytta?
Smeden tar [använder, vässar] sitt verktyg (någon form av yxa – hebr. maatzad)
    och arbetar i kolet och bearbetar det [metallstycket] med hammaren
och arbetar med sin starka arm,
han blir hungrig och hans styrka sviker,
    han dricker inget vatten och blir svag.
Kom ihåg dessa ting du Jakob
    och Israel, för du är min tjänare.
Jag har format (danat) dig,
    du är min egen tjänare Israel,
    du ska inte glömma bort mig.
Så säger Herren (Jahve)
    din återlösare och han som formade dig redan i moderlivet: Jag är Herren (Jahve)
    som har skapat allting,
    som har expanderat (spänt ut) himlarna (universum) helt själv,
    som har hamrat (spänt) ut jorden alldeles själv. [Här används det hebreiska ordet nata expandera, spänna ut, om himlarna, universum och ordet raqia som betyder att expandera, göra större, hamra ut som en plåt om jorden. Här anas ett expanderade universum och fler dimensioner än rum och tid, se även 2 Sam 22:10.]
Jag formar (som en krukmakare) ljuset
    och skapar mörkret,
jag gör frid (fred; fullständig harmoni; helhet på alla områden – hebr. shalom)
    och skapar olycka [Ps 65:8; Amos 3:6],
jag är Herren (Jahve) som gör alla dessa ting.
Ve över honom som går till rätta (befinner sig på en trång plats) med sin skapare,
    som en krukskärva bland jordens krukor.
Ska leran säga till krukmakaren: "Vad gör du?"
    eller "Ditt arbete, det har inga händer"?
Så säger Herren (Jahve) Israels Helige och hans Skapare:
    "Fråga mig om ting som ska komma, angående mina söner,
    och angående mina händers arbete, befall mig.
För så säger Herren (Jahve)
    som skapat himlarna (universum),
han är Gud (Elohim)
    som har format jorden och gjort den,
han grundade den,
    han skapade den inte förgäves,
han formade den för att bli bebodd:
    "Jag är Herren (Jahve) och det finns ingen annan."
Jag som kallar en rovfågel från öst,
    från ett avlägset land, en som utför mina rådslut.
Ja, jag har talat,
    ja, jag ska låta det ske;
jag har gjort en plan,
    ja, jag sätter den i verket.
Nu säger Herren (Jahve), han som har skapat mig till sin tjänare redan i moderlivet,
    för att jag ska föra Jakob tillbaka så att Israel samlas hos honom.
[I den hebreiska tankevärlden har profetior flera uppfyllelser. Judarna skulle föras tillbaka från den babyloniska fångenskapen, men har även en uppfyllelse som vi ser i vår tid när judarna är tillbaka i landet Israel. Här finns också en profetia att bli förd tillbaka från den största fångenskapen av dem alla – synden.] Jag vill bli ärad i Herrens ögon, för Herren är källan till min styrka.
    [Även om tjänaren skulle bli missförstådd, föraktad och avvisad av folket, har han sin ära och styrka i Herren.]
Inget vapen som smids [ingen anklagelsepunkt som tar form] mot dig
    ska ha [någon] framgång (ska rusa fram; ska lyckas)
och varje tunga (röst – även med betydelsen: baktalare, pratmakare) som sätter (reser) sig till doms över dig [med dömande uttalanden och anklagelser]
    ska du fördöma (motbevisa; visa bort från dig; förklara skyldig) [i domstolen].
Detta [frid, rättfärdighet, säkerhet och seger över motstånd] är Herrens (Jahves) tjänares (livegnas) arvedel (lott, gåva),
    och deras rättfärdighet (rättfärdigande, försvar) kommer från mig förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Och ändå, Herre (Jahve), [trots vår synd, se vers 6‑7] är du [ju] vår Fader.
    Vi är leran och du är vår krukmakare,
    vi är alla ett verk [ett format resultat] av din hand.
    [Jes 29:16; 45:9; Jer 18:2‑6]

"Innan jag formade dig i moderlivet,
    utvalde jag dig.
Innan du kom fram ur modersskötet,
    avskilde (helgade) jag dig [till tjänst].
Till en profet för folken,
    satte jag dig."
"Stå upp och gå ner till krukmakarens hus. Där ska jag låta dig höra mina ord."
Så jag gick ner till krukmakarens hus och såg hur han arbetade vid drejskivan. [Ordagrant "arbetade han vid de två stenarna." De två runda stenarna satt ihop, man snurrade på den undre med fötterna och arbetade med leran på den övre.]
Det hände ibland att kärlet som krukmakaren arbetade med i sin hand misslyckades [det blev något fel med materialet], då började han helt enkelt om och gjorde det till ett annat slags kärl som han såg att det passade till (lämpade sig för).
"Jag, Herren (Jahve), förkunnar (säger, proklamerar): 'Israels folk, skulle inte jag kunna göra på samma sätt som krukmakaren gör? Som leran i krukmakarens händer, så är ni i mina händer, Israels folk.'
Jakobs del är inte som dessa, för han är Skaparen av allt, och hans arvedels stam, Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) är hans namn.
Sions [Jerusalems] dyrbara söner,
    en gång värda sin vikt i guld,
ve (ack, varför), nu behandlas de som [enkla] lerkärl,
    sådant som krukmakaren tillverkar. [Den andra hebreiska bokstaven är: ב – Bet. Tecknet avbildar ett hus med bara en dörr. Det symboliserar ett hem och total tillit. Ordet för "söner" börjar med denna bokstav. Söner är familjens arvingar och därmed hemmets hopp för en framtid. Här understryks den sorg och förtvivlan som sönernas öde för med sig i form av en förlorad tillit inför möjligheten att någonsin få se en fortsättningen på hemmet och familjen. En fortsatt släkt står i kontrast till de billiga lerkärlen, enkla dussinvaror som slängs bort när de är förbrukade.]
Se vem som är här:
Han som formar bergen och skapar vinden (anden).
    [Han som skapar både det som syns för ögat och det som inte syns.]
Han som uppenbarar sina tankar för människan [Amos 3:7].
    [Kan också översättas att han ser människans alla tankar, se Ps 139:2.]
Han som vänder morgonen till mörker.
    [Vänder de ogudaktigas framgång till mörker, se Amos 5:8, 20; 8:9; Jer 13:16.]
Han som marscherar fram på jordens höjder.
    [Ödmjukar de högmodiga, se Mika 1:3] Herren Härskarornas Gud (Jahve Elohim Sebaot), är hans namn. [Vers 13 är den första poetiska stycket i Amos, även Amos 5:8‑9 och Amos 9:5‑6 räknas dit. Det kan vara tre sektioner från en och samma hymn.]
[Nu följer ett nytt stycke. Stilen skiftar från poetisk till prosa.] Herren Herren (Adonai Jahve) visade mig detta, och se han gjorde en gräshoppa när den senare grödan började spira, och se, det var efterskörden efter kungens höskörd.
Vilken vinning ger de skurna avgudarna, att den som gör dem har skurit ut det,
    ja även gjutna avgudar och lögnens lärare,
att den som gör detta
    sätter sin tillit till stumma avgudar?
Och Herren (Jahve) sade till mig: "Kasta det åt krukmakaren – den majestätiska summa [sarkastiskt uttryck] som de tyckte jag var värd!" Och jag tog de trettio silvermynten och kastade dem i skattkistan i Herrens hus.
Tyngden av Herrens (Jahves) ord angående Israel. Så förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) som spänner ut (expanderar) himlarna (universum) och lägger jordens grund och formar människans ande i honom. [Här används det hebreiska ordet "nata" expandera, spänna ut, om himlarna, universum. Här antyds ett expanderade universum och flera dimentioner, se 2 Sam 22:10.]



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.