1129 – בָּנָה (bana)

bygga


Typ:
Verb Verb
 
Rotord
Hebreiska: בָּנָה (bana)
Uttal: ba-na    Lyssna
Talvärde: 57 (2 + 50 + 5)    ord med samma talvärde
Ursprung: en ursprunglig rot
Användning: 397 ggr i GT

Synonymer

Fyra olika hebreiska ord används kring skapandet av människan: asa (1 Mos 1:26), bara (1 Mos 1:27), jatsar (1 Mos 2:7, 19) ochbana (1 Mos 2:22). Hber. paal används om att arbeta/göra ofta poetiskt, som i att "göra ondska" (Job 31:3).
בָּנָהbanaH1129
(397 ggr)
bygga
בָּרָאbaraH1254a
(53 ggr)
skapa
יָצַרjatsarH3335
(62 ggr)
forma, skulptera, designa
עָצַבatsavH6087b
(2 ggr)
forma
עָשָׂהasahH6213a
(2626 ggr)
göra, insätta, tillförordna, forma ...
פָּעַלpaalH6466
(57 ggr)
göra, arbeta, handla
*Staplarna visar hur många gånger ordet används i Gamla testamentet.

Ordstam

Ord med bana som rot:

בֵּיתbejtH1004amellan
בֵּןbenH1121ason
בִּנּוּיBinnojH1131Binnoj
בָּנִיBaniH1137Bani
בֻּנִּיBonniH1138Bunni
בִּנְיָהbinjahH1140byggnad
בְּנָיָ֫הוּBenajahoH1141Benajaho
בִּנְיָןbinjanH1146byggnad, konstruktion
בַּתbatH1323dotter, omkringliggande ort
יַבְנְאֵלJavneelH2995Javneel
יַבְנֶהJavnehH2996Javneh
יִבְנְיָהJivnejahH2997Jivnejah
יִבְנִיָּהJivnijahH2998Jivnijah
מִבְנֶהmivnehH4011struktur
מְבֻנַּיMevonajH4012Mevunnaj
תֶּ֫בֶןtevenH8401
תַּבְנִיתtavnitH8403ritning

Motsvarande grekiska ord

I den grekiska översättningen Septuaginta (LXX) översätts det hebreiska ordet bana till följande:

ἀνοικοδομέωanoikodomeoG0456återuppbygga
δίδωμιdidomiG1325ge
θεμελιόωthemeliooG2311grunda på, lägga en grund
ἵστημιhistemiG2476stå, ställa, placera
κατασκήνωσιςkataskenosisG2682bo
οἰκοδομέωoikodomeo, oikodomos, AcG3618bygga, uppbygga
οἰκοδομήoikodomeG3619uppbyggelse, byggnad
ποιέωpoieoG4160göra

*Vi arbetar med att ta fram svenska beskrivningar på alla ord, i de fall de inte finns ännu finns visas den engelska här. Även fältet ursprung är inte fullständigt och kan ha blandat engelska och svenska.

Engelsk översättning

to build
(begin to) build(-er), obtain children, make, repair, set (up), [idiom] surely

Engelsk beskrivning

1) to build, rebuild, establish, cause to continue
1a) (Qal)
1a1) to build, rebuild
1a2) to build a house (ie, establish a family)
1b) (Niphal)
1b1) to be built
1b2) to be rebuilt
1b3) established (of restored exiles) (fig.)
1b4) established (made permanent)
1b5) to be built up (of childless wife becoming the mother of a family through the children of a concubine)


Alternativa former

Grammatisk kodSvenskaAntal
Verb Verb
qal qal
-60
Verb Verb
qal particip aktiv pl. qal particip aktiv maskulinum pluralis
-13
Verb Verb
nifal 2p sing. nifal andra person femininum singularis
-1
Verb Verb
nifal 3p pl. nifal tredje person pluralis
-2
Verb Verb
nifal 3p sing. nifal tredje person femininum singularis
-3
Verb Verb
nifal 1p sing. nifal första person singularis
-1
Verb Verb
qal 1p pl. qal första person pluralis
-2
Verb Verb
qal 1p sing. qal första person singularis
-7
Verb Verb
qal 2p sing. qal andra person maskulinum singularis
-6
Verb Verb
qal 3p pl. qal tredje person pluralis
-10
Verb Verb
qal 3p sing. qal tredje person maskulinum singularis
-6
Verb Verb
qal particip aktiv pl. qal particip aktiv maskulinum pluralis
-4
Verb Verb
qal 1p pl. qal första person pluralis
-2
Verb Verb
qal 1p sing. qal första person singularis
-2
Verb Verb
qal 3p sing. qal tredje person maskulinum singularis
-2
Verb Verb
qal 2p pl. qal andra person maskulinum pluralis
-5
Verb Verb
qal vajjiqtol 1p pl. qal vajjiqtol (imperfekt konsekutiv) första person pluralis
-1
Verb Verb
qal vajjiqtol 1p sing. qal vajjiqtol (imperfekt konsekutiv) första person singularis
-2
Verb Verb
qal vajjiqtol 2p sing. qal vajjiqtol (imperfekt konsekutiv) andra person femininum singularis
-1
Verb Verb
qal vajjiqtol 3p sing. qal vajjiqtol (imperfekt konsekutiv) tredje person femininum singularis
-2
Verb Verb
qal vajjiqtol 3p pl. qal vajjiqtol (imperfekt konsekutiv) tredje person maskulinum pluralis
-15
Verb Verb
qal vajjiqtol 3p sing. qal vajjiqtol (imperfekt konsekutiv) tredje person maskulinum singularis
-62
Verb Verb
nifal nifal
-4
Verb Verb
nifal particip aktiv sing. nifal particip aktiv maskulinum singularis
-1
Verb Verb
qal particip aktiv sing. qal particip aktiv maskulinum singularis
-11
Verb Verb
qal particip passiv sing. qal particip passiv femininum singularis
-1
Verb Verb
qal particip passiv sing. qal particip passiv maskulinum singularis
-2
Verb Verb
nifal 1p sing. nifal första person singularis
-1
Verb Verb
nifal 2p sing. nifal andra person maskulinum singularis
-1
Verb Verb
nifal 3p pl. nifal tredje person femininum pluralis
-2
Verb Verb
nifal 3p sing. nifal tredje person femininum singularis
-4
Verb Verb
nifal 3p sing. nifal tredje person maskulinum singularis
-5
Verb Verb
nifal qatal 3p pl. nifal qatal (perfekt) tredje person pluralis
-1
Verb Verb
nifal qatal 3p sing. nifal qatal (perfekt) tredje person femininum singularis
-2
Verb Verb
nifal qatal 3p sing. nifal qatal (perfekt) tredje person maskulinum singularis
-2
Verb Verb
qal qal
-1
Verb Verb
qal 1p pl. qal första person pluralis
-7
Verb Verb
qal 1p sing. qal första person singularis
-4
Verb Verb
qal 2p pl. qal andra person maskulinum pluralis
-2
Verb Verb
qal 2p sing. qal andra person maskulinum singularis
-12
Verb Verb
qal 3p pl. qal tredje person maskulinum pluralis
-2
Verb Verb
qal 3p sing. qal tredje person maskulinum singularis
-19
Verb Verb
qal qatal 1p sing. qal qatal (perfekt) första person singularis
-14
Verb Verb
qal qatal 2p sing. qal qatal (perfekt) andra person femininum singularis
-1
Verb Verb
qal qatal 2p pl. qal qatal (perfekt) andra person maskulinum pluralis
-4
Verb Verb
qal qatal 2p sing. qal qatal (perfekt) andra person maskulinum singularis
-3
Verb Verb
qal qatal 3p pl. qal qatal (perfekt) tredje person pluralis
-12
Verb Verb
qal qatal 3p sing. qal qatal (perfekt) tredje person femininum singularis
-2
Verb Verb
qal qatal 3p sing. qal qatal (perfekt) tredje person maskulinum singularis
-41
Verb Verb
qal particip aktiv sing. qal particip aktiv maskulinum singularis
-1
Verb Verb
qal particip passiv pl. qal particip passiv maskulinum pluralis
-1
Verb Verb
qal 2p sing. qal andra person maskulinum singularis
-3


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com Rapportera ett problem

Referenser (397 st)


1 Moseboken (16)

Från revbenet från mannens sida som Herren Gud hade tagit byggde han upp (modellerade han skickligt – hebr. bana) kvinnan och förde henne till mannen. [Fyra olika hebreiska ord används kring skapandet av människan: asa (1 Mos 1:26), bara (1 Mos 1:27), jatsar (1 Mos 2:7, 19) och bana här.]
Kain kände sin hustru [hade sexuellt umgänge med henne] och hon blev havande och födde Henok (betyder: invigd/tillägnad – hebr. Chanoch). Han byggde en stad och uppkallade staden efter sin sons Henoks namn.
[En skandinavisk form av namnet är Enok och den engelska stavningen är Enoch, se även 1 Mos 5:18; 25:4; 46:9]
Noa byggde ett altare åt Herren. Han tog fyrfotadjur och fåglar av alla rena arter och offrade dem som brännoffer på altaret.
Från det landet kom Ashor fram och byggde Nineve och staden Rechovot och Kalach
De sa: "Kom, låt oss bygga en stad och ett torn (ziggurat – hebr. migdal) som når ända upp i himlen. Då ska vårt namn bli känt, och vi behöver inte bli kringspridda över hela jorden."
[Detta går helt emot vad Gud sagt om att de skulle uppfylla hela jorden, se 1 Mos 9:1, 7. Ett ziggurat är ett religiöst tempeltorn. Det är byggt på liknande sätt som en pyramid, men med en trappa som leder till toppen. Högst upp var den plats som kallades Babilu – "Porten till Gud". Här fanns ett rum med en bädd och ett bord. Man ville hålla sig väl med sina gudar genom att ge dem en plats där de kunde vila och äta. Både bokstavligt och bildligt försöker människan själv nå Gud på sina villkor genom att bygga ett torn med en trappa upp till Gud.]
Men Herren steg ner för att se staden och tornet som människorna hade börjat bygga.
Så spridde Herren människorna över hela jorden, och de slutade att bygga staden.
Herren (Jahve) visade sig för Abram och sa: "Till din säd [alla dina efterkommande barn] ska jag ge detta land." Och han byggde ett altare där till Herren (Jahve) som hade visat sig för honom.
Och han flyttade från den platsen [Shechem] till bergen öster om Betel och slog upp sitt tält så att han hade Betel i väster och Ai i öster. Där byggde han ett altare åt Herren (Jahve) och åkallade Herrens (Jahves) namn.
Och Abram slog ihop sitt tält, och han for i väg, och han slog sig ner vid Mambres terebintlund (stora träd – hebr. elon) som ligger vid (i) Hebron, och där byggde han ett altare åt Herren (Jahve).
[Den hebreiska texten har flera verb i tät följd, vilket indikerar en hastig rörelse och visar på Abrams omedelbara handling och försäkran om att löftet kommer att uppfyllas snabbt! Hebron (hebr. Chevron) ligger tre mil söder om Jerusalem och är knutpunkten för vägen från öst (med städer som Lachish) och söder (området i Negev). Exakta positionen av Mambre ges inte, men det är en eklund i eller nära Hebron (intill finns även en grotta, se 1 Mos 25:9). Omnämnande av ett fält (1 Mos 23:17; 23:19) gör att det kan ha varit strax utanför Hebron.]
Saraj sa till Abram: "Eftersom Herren har gjort så jag inte kan få barn, så ligg med min tjänarinna. Kanske kan jag få en familj genom henne." [Saraj följde den dåtida kulturens tradition att ge en av sina tjänarinnor till sin man för att bli surrogatmor.] Abram lyssnade på Sarajs ord (lydde henne).
Och de kom till platsen som Gud (Elohim) hade berättat för honom om och Abraham byggde ett altare där och lade i ordning veden. Sedan band han Isak, sin son, och lade honom på altaret ovanpå veden.
Han byggde ett altare där och åkallade Herrens (Jahves) namn och slog upp sitt tält på platsen och Isaks tjänare grävde en brunn på platsen.
Då sa hon: "Se min tjänstekvinna Bilhah, gå in till henne och hon kan få barn över min välsignelse, så att även jag blir uppbyggd genom henne."
Och Jakob vandrade till Sukkot [öster om Jordanfloden nära Jabbok; troligtvis nuvarande Tel Deir Alla] och byggde sig ett hus och gjorde stall (hebr. sukkot) till sin boskap. Därför har den platsen namnet Sukkot. [Sukkot betyder hydda och motsvarar de boskapsskydd som man byggde som stall på den här tiden. Samma ord finns i lövhyddohögtiden som heter Sukkot på hebreiska.]
Och han byggde där ett altare och kallade platsen El-Betel [Guds "Guds hus"], för där hade Gud uppenbarat sig för honom när han flydde från sin brors [Esaus] ansikte. [Tillägget här av El (som betyder Gud) till platsen Betel betonar Guds närvaro på den platsen, se även 1 Mos 28:19.]

2 Moseboken (5)

[Planen för att minska folkmängden var hårt arbete och fattigdom, vilket indirekt skulle leda till att många dog i förtid.]
Därför satte man slavdrivare över israeliterna för att förtrycka dem med hårt arbete. De tvingade dem att bygga förråddsstäderna Pitom och Ramses [för att härbärgera skördar] åt farao.
Då byggde Mose ett altare och gav det namnet Herren mitt segerbaner (Jahve Nissi).
Och om du gör ett altare till mig av sten, ska du inte bygga det av huggna stenar, för om du rör det med ett verktyg har du förorenat det.
och Mose skrev ned alla Herrens ord. Tidigt nästa morgon byggde Mose ett altare nedanför berget och reste tolv stenar – en för varje stam i Israel.
Och när Aron såg detta byggde han ett altare framför den och Aron utropade och sa: "Fest till Herren (Jahve) i morgon."

4 Moseboken (10)

Och de gick upp i Negev (söder) och kom till Hebron (Chevron) och Achiman, Sheshaj och Talmaj, Anaks barn [jättar] fanns där. Och Hebron byggdes 7 år före Tsoan [troligtvis Tanis] i Egypten.
Därför säger de som talar i liknelser:
"Kom till Chesbon!
Låt Sichons stad bli byggd och grundlagd!
Och Bileam sa till Balak: "Bygg åt mig sju altaren här och gör i ordning sju oxar och sju baggar."
[Bileam verkar följa någon hednisk tradition med sju altare, kanske skulle offren tillägnas sju olika gudar, ingenstans nämns om att sju altaren ska byggas för att offra till Herren. Talet sju står annars ofta för helhet och att upprepa en handling sju gånger är inte ovanligt, se 1 Kung 18:43; 2 Kung 5:10.]
Och han tog honom till Tsofims fält, till toppen på Pisga, och byggde sju altaren och offrade en oxe och en bagge på varje altare.
Och Bileam sa till Balak: "Bygg åt mig sju altaren här och gör i ordning sju oxar och sju baggar."
Och de kom nära honom och sa: "Vi ska bygga stall här för vår boskap och städer för våra små,
Bygg städer för era små och fållor för era får, och gör det som er mun har talat."
Och Gads söner byggde Dibon och Atarot och Aroer,
Och Rubens söner byggde [på nytt upp städerna] Cheshbon [längs kungsvägen i Moab] och Elale och Qirjatam
och Nevo och Baal Meon – vilka namn har ändrats – och Sivma, och gav deras namn till städerna som de byggde.

5 Moseboken (10)

Och det ska vara när Herren din Gud (Jahve Elohim) för dig in i landet som han svurit (lovat) till dina fäder, till Abraham, till Isak och till Jakob att ge dig, stora och goda städer som du inte har byggt (själv),
Annars (för att inte)
när du har ätit och är mätt
och har byggt bra hus och bor i dem,
Och du ska samla allt tillspillogivet därifrån mitt på den öppna platsen (torget) och bränna det med staden i eld, allt det tillspillogivna till Herren din Gud (Jahve Elohim), och den ska bli en stenhög (höjd som uppstått genom upprepad bosättning – hebr. tel) för alltid, den ska inte byggas upp igen. [Ett exempel är staden Ai, se Jos 6:18–19; 7; 8:28. Hebreiska termen cherem används för "heligt krig".]
Och generalerna ska tala och säga till folket:
[Undantag från krigstjänst:]
"Vilken man finns bland er som har byggt ett nytt hus,
och inte invigt det?
Låt honom vända om och gå tillbaka till sitt hus,
annars kanske han dör i striden och en annan man inviger det.
Bara de träd som du vet är träd som man inte använder till mat, dem kan du fördärva och hugga ner så att du kan bygga belägringsvallar mot staden som du strider med till dess att den faller.

När du bygger ett nytt hus ska du göra ett räcke för ditt tak, så att du inte drar blod över ditt hus om någon faller ner därifrån.
[Husen som byggdes hade platta tak som användes för vila, arbete och bön, se t.ex. Dan 6:10; Apg 10:9; Matt 24:7. Det var vanligt att man vistades på taket och därför viktigt att göra vad man kunde för att förebygga olyckor. Rent strukturellt så finns en röd tråd på temat liv/död från dråp (5 Mos 19:1–21:23), ovillighet att rädda liv (5 Mos 22:1–4) och nu oaktsamhet som leder till död här i vers 4–8. Allt sammanfattas i budet "Du ska inte mörda", se 2 Mos 20:13; 5 Mos 5:17.]
då ska hans brors hustru gå fram till honom, inför ögonen på de äldste, och ta av skon från hans fot och spotta honom i ansiktet och hon ska svara honom och säga: "Så gör man mot den man som inte bygger upp sin broders hus".
Och där ska du bygga ett altare till Herren (Jahve) din Gud (Elohim), ett altare av stenar. Du ska inte lyfta något järnverktyg över dem (inte bearbeta stenarna med järn).
Du ska bygga Herren (Jahve) din Guds (Elohims) altare med ohuggna stenar och du ska offra brännoffer på det till Herren (Jahve) din Gud (Elohim).
Du ska trolova dig med en kvinna,
men en annan man ska våldta henne [hebr. shagal, se Jes 13:16; Sak 14:2].
Du ska bygga ett hus,
men du ska inte bo i det.
Du ska plantera en vingård,
men inte äta dess frukt.

Josua (11)

Vid den tiden tog Josua en ed av folket och sa:
"Förbannad (helt förgjord – hebr. arar) är den man inför Herren (Jahve)
som står upp och återuppbygger denna stad Jeriko,
han ska förlora sin förstfödde
när han lägger dess grund
och sin yngste son
när han sätter upp dess portar."
[Arkeologiska inskriptioner i Assyrien visar att det inte var ovanligt att förstörda städer inte skulle byggas upp igen. Dock har ingen av dessa en åtföljande ed. Josuas ord här har likheter med Mose instruktioner i 4 Mos 13:12–16. Många år senare får denna förbannelse sin fullbordan när Hiel, en man från Betel, bygger upp Jeriko igen. Han förlorar sin förstfödde Aviram och sin yngste son Segov, se 1 Kung 16:34]
[Denna sista sektion fokuserar på Guds ord och hör tematiskt ihop med det inledande stycket i Jos 1:1–18. I det första kapitlet hade Guds ord till Josua en central roll. Här leder Josua en ceremoni vid berget Ejval.]
Sedan byggde Josua ett altare till Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim) på berget Ejval (Ebal),
Som Herren (Jahve) hade befallt [4 Mos 14:30], gav de honom [Josua] den stad han begärde – Timnat-Serach i Efraims bergsbygd. Och han byggde en stad och bodde i den.
Och när de kom till området vid Jordan som är i Kanaans land byggde Rubens söner och Gads söner och halva Manasse stam där ett altare vid Jordan, ett stort altare att se på.
Och Israels söner hörde sägas: "Se, Rubens söner och Gads söner och halva Manasse stam har byggt ett altare framför Kanaans land, i området vid Jordan på den sida som vetter mot Israels söner."
"Så säger hela Herrens (Jahves) församling: Vilket förräderi är detta som ni har begått mot Israels Gud (Elohim), att denna dag vända bort från att följa Herren (Jahve), när ni har byggt detta altare för att denna dag göra uppror mot Herren (Jahve)?
Och om landet som ni besitter blir orent, kom då över till landet med Herrens (Jahves) besittning, där Herrens (Jahves) tabernakel finns och ta er besittning bland oss, men gör inte uppror mot Herren (Jahve) och gör inte uppror mot oss genom att bygga ett altare vid sidan av Herren vår Guds (Jahve Elohims) altare.
att vi har byggt oss ett altare för att vända bort från att följa Herren (Jahve), eller för att på det offra brännoffer eller matoffer eller offra shalomoffer därpå, låt Herren (Jahve) själv begära det,
Därför sa vi: Låt oss nu förbereda för att bygga ett altare, inte för brännoffer och inte för offer,
Vare det långt ifrån oss att vi skulle göra uppror mot Herren (Jahve) och denna dag vända oss bort från att följa Herren (Jahve) med att bygga ett altare för brännoffer, för matoffer och för offer vid sidan av Herren vår Guds (Jahve Elohims) altare som står framför hans tabernakel."
Och jag gav er ett land på vilket ni inte hade arbetat, och städer som ni inte hade byggt, och ni bodde i dem, ni åt av vingårdar och olivlundar som ni inte planterat.

Domarboken (7)

Och mannen gick till hettiternas land och byggde en stad och gav den namnet Loz, som den heter än idag.
Och Gideon byggde ett altare där till Herren (Jahve) och gav det namnet Jahve-Shalom (Herren är frid, fred, hälsa, välgång och allt gott). Till denna dag står det fortfarande i Ofra, fädernas Ezri.
och bygg ett altare till Herren din Gud (Jahve Elohim) ovanpå detta fäste (avgudaaltaret), på stridsplatsen, och ta den andra oxen och offra ett brännoffer med aseran, som du ska hugga ner, som ved."
[På platsen där baalsaltaret stått ska Gideon bygga Herrens altare. Platsen är en stridsplats. Dessa principer återkommer i hela Bibeln. Jesus tar lärjungarna till en av de mest mörka platserna och undervisar om församlingen som ska byggas "på denna klippa", se Matt 16:18. I andlig krigföring behöver det ockulta bytas ut mot Guds alternativ, se Matt 12:45.]
Och när stadens män steg upp tidigt på morgonen, se då var baalsaltaret nedbrutet och aseran som stått vid det var nerhuggen och den andra oxen var offrad ovanpå altaret som var byggt.
Och det fanns ingen räddning eftersom de var långt bort från Sidon och de talade inte med någon människa, och det var i dalen som är vid Beit-Rachov.
Och de byggde staden och bodde i den.
Och det skedde nästa morgon att folket steg upp tidigt och byggde ett altare där och offrade brännoffer [3 Mos 1:1–17] och shalomoffer [3 Mos 3:1].
Och Benjamins söner gjorde så och tog sig hustrur efter deras antal av dem som dansade som de tog med sig. [Totalt var det 200 unga kvinnor som rövades bort, se Dom 20:47; 20:12.] Och de gick och återvände till sin arvedel och byggde städer och bodde i dem.

Rut (1)

Allt folket vid porten och de äldste sa:
"Vi är vittnen! [Eftersom biblisk hebreiska inte har ett ord för ja, svarar folket med att återupprepa Boaz sista ord edim, vi är vittnen!]
Må Herren (Jahve) göra den kvinna som nu går in i ditt hus [hem här i Betlehem] lik Rakel och Leah, de två kvinnor som byggt upp Israels hus. [Jakob, som Gud senare gav namnet Israel, födde tolv söner genom dem och deras bihustrur, se 1 Mos 29:31–30:24.]
Må du bli mäktig (ärbar, stark, segerrik, framgångsrik) [jfr Rut 2:1; 3:11]
i området Efratah [området kring Betlehem]
och ditt namn bli vida känt (ordagrant 'namnge en person')
i Betlehem. [Mika 5:2; Matt 2:1, 5]

1 Samuelsboken (4)

Och jag ska resa upp åt mig en trogen präst, som gör det som är i mitt hjärta och i min själ, och jag ska bygga hans hus stadigt (stabilt) och han ska vandra framför min smorde alla dagar. [Detta är en profetia som också syftar på den Smorde – Messias!]
Och han återvände till Rama för där hade han sitt hus, och där dömde han Israel. Och där byggde han ett altare till Herren (Jahve).
Sedan byggde Saul ett altare till Herren (Jahve). Detta var det första altaret som han byggde till Herren (Jahve).

2 Samuelsboken (8)

Och David bodde i borgen [som syftar på den välbefästa staden som i sin helhet var en fästning] och kallade den för Davids stad. Och David byggde runtom [utanför den befintliga staden] utgående från Millo (förstärkningsvallen; ordagrant "fyllning"), samt dess hus.
[Millo används alltid i bestämd form (hebr. ha-millo). Det som avses är antagligen trappstegskonstruktionen strax norr om den ursprungliga staden. Flera utgrävningar sedan 1920-talet har synliggjort delar av den imponerande konstruktion som byggdes för att bredda bergsryggen på dess smalaste ställe strax norr om den ursprungliga jevusitiska staden som David intog. Integrerad i och delvis byggd på denna konstgjorda konstruktion har arkeologen Eilat Mazar (1956-2021) grävt fram grunden till den byggnad som hon menade var Davids palats. Byggnaden är större än det palats man funnit i t.ex. Megiddo. Vid utgrävningar vid Millo 1963 hittades ett aeoliskt kapitäl. Sådana användes som utsmyckning vid ingångar eller fönster vid palats, t.ex. vid palatset i Megiddo. Detta är det mest skickligt utförda av alla kapitäl som hittills hittats i hela Mellanöstern. Den östra ytterväggen vid Millo är hela 7 meter bred, så byggnaden utgjorde även en förbättrad del av stadens försvar. Om det är Davids palats som avses så började David byggandet, senare (vers 11) rapporteras att han får hjälp av Hirams skickliga hantverkare för att slutföra bygget och utsmycka det.
Den imponerande byggnaden fungerade också som ett administrativt center. Man har funnit tiotals sigill vid Millo vilket är ett tecken på att det fanns officiella arkiv i byggnaden. Sigill, även kallad bulla, är en tillplattad lerklump med namn eller bild, ca 1 cm i diameter, som användes för att försegla viktiga dokument. Byggnaden förblev i bruk ända till Jerusalems förstörelse. Det vet man på grund av namn man hittat på tre av sigillen. Det är namnen på skrivare som nämns i Jeremia, nämligen Gemarjahu (Shafans son, se Jer 36:10), Jehuchal (Shelemjas son, se Jer 37:3) samt Gedaljahu (Pashurs son, se Jer 38:1). I den sistnämnda versen nämns till och med Jehuchal och Gedaljahu tillsammans! Även andra kända namn som kung Hiskia och profeten Jesaja har hittats här 2015 och 2018.]
Och Chiram, Tyros kung, sände budbärare till David, och cederträ och timmermän och stenhuggare. Och de byggde på [förfärdigade] Davids hus [palatset eller den administrativa byggnaden vid Millo].
[Ett spår av deras skickliga hantverk är antagligen det aeoliska kapitäl man funnit vid Millo.]
"Gå och säg till min tjänare David: Så säger Herren:
Skulle du bygga mig ett hus att bo i?
Har jag någonsin där jag flyttat omkring med alla Israels barn talat och sagt så till någon enda av Israels stammar, någon som jag satt till herde för mitt folk Israel: Varför har ni inte byggt mig ett hus av cederträ?
Han ska bygga ett hus åt mitt namn, och jag ska befästa hans kungatron för evigt.

För du, Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), Israels Gud (Elohim), har uppenbarat (avslöjat) för din tjänare och sagt:
'Jag ska bygga dig ett hus,' därför har din tjänare tagit till hjärtat att be denna bön till dig.
Och Aravnah sa: "Varför har min herre kungen kommit till sin tjänare?" Och David sa: "För att köpa tröskplatsen av dig till att bygga ett altare till Herren (Jahve) så att plågan håller sig borta från folket."
Och David byggde där ett altare till Herren (Jahve) och offrade brännoffer och shalomoffer. [1 Krön 22:1] Och Herren (Jahve) rördes av enträgen bön för landet och plågan var borta från Israel.

1 Kungaboken (67)

Och kungen sände och kallade på Shimi och sa till honom: "Bygg dig ett hus i Jerusalem och bo där och gå inte vidare någon annanstans.
Och Salomo gick i allians med farao, Egyptens kung, genom äktenskap och tog faraos dotter och förde henne till Davids stad, till dess han avslutat byggandet av sitt hus och Herrens (Jahves) hus och Jerusalems mur runtomkring.
Bara folket offrade på de höga platserna, eftersom det inte hade byggts något hus åt Herrens (Jahves) namn fram till dessa dagar.

"Du vet hur David, min far, inte kunde bygga ett hus till Herrens (Jahves), sin Guds (Jahve Elohims) namn [för att ära Herren], på grund av krigen [han var tvungen att föra] på alla sidor kring honom, till dess Herren (Jahve) lade dem under hans fotsulor.
Och se, jag har för avsikt att bygga ett hus till Herrens (Jahves), min Guds (Elohims), namn, så som Herren min Gud (Jahve Elohim) talade till min far David och sa: 'Din son, som jag ska sätta på din tron i ditt ställe, han ska bygga huset till mitt namn.'
Och Salomos byggare och Chirams byggare och gevaliterna formade dem och gjorde i ordning timret och stenarna till husbygget.
Och det skedde i det 480:e året efter att Israels söner kommit ut från Egyptens land, i det fjärde året som Salomo regerade över Israel, i månaden Ziv [motsvarar april/maj], som är den andra månaden att han började bygga Herrens (Jahves) hus.
[Denna vers tillsammans med de 300 åren i Dom 11:26 pekar på att uttåget skedde på 1400-talet f.Kr. Vanligt är att datera invigningen av templet till 966 f.Kr., vilket då ger året för uttåget till 1446 f.Kr. De som hävdar ett senare datum för uttåget (ca 1260 f.Kr.) ser talet 480 symboliskt för 12 generationer av de tolv domarna (40 x 12 = 480). Den grekiska översättningen Septuaginta skriver numret 440.
Här och i vers 37 används det ovanliga namnet Ziv för den andra månaden. Ordet kommer från ordet för ljus (hebr. ohr) och anspelar på att det blir vår och ljusare. Uttrycket "andra månaden" är det som annars används, se 1 Mos 7:11; 2 Mos 16:1; 4 Mos 9:10–11; 1 Krön 27:4. I den moderna judiska kalendern används namnet Iiar.]
Huset som Salomo byggde till Herren (Jahve) var
60 alnar [27 meter] långt
20 alnar [9 meter] brett och
30 alnar [13,5 meter] högt.
[Måtten är enligt den kungliga alnen som är 54 cm lång, se 2 Krön 3:3]
Och mot husets mur byggde han små kammare runtomkring, mot husets mur runtom, både templet och det allra heligaste, och han gjorde sidokamrarna runtom.
Och huset när det byggdes, var byggt av stenar som gjorts färdiga i stenbrottet, och varken hammare eller yxa eller något annat verktyg av järn hördes i huset när det byggdes.
Så byggde han huset och avslutade det och han täckte huset med plankor av cederträ över bjälkarna.
Och han byggde förråd i sidokamrarna mot hela huset, vart och ett 5 alnar [2,3 meter] högt, och de vilade på huset med timmer av cederträ.

"Detta gäller det hus som du bygger:
Om du vandrar i (lever efter)
mina förordningar (ordagrant "saker inristat")
och gör mina påbud (bindande juridiska beslut)
och håller (vaktar, skyddar, bevarar) alla mina budord (tydliga befallningar)
och vandra efter dem (lever efter allt detta),
då ska jag stadfästa (etablera) mitt ord hos dig, som jag talat till David, din far,
Och Salomo byggde huset och fullbordade det.
Och han byggde husets väggar invändigt med plankor av cederträ, från husets golv till takets bjälklag täckte han dem med trä och han täckte husets golv med plankor av cypress.
Och han byggde 20 alnar [9 meter] i den bakre delen av huset med ceder från golvet till bjälklaget, och han byggde åt sig från huset till helgedomen, till det allra heligaste.
Och han byggde den inre gården med tre rader av huggna stenar och en rad med cederbjälkar.
Och i det 11:e året i månaden (hebr. jerach) Bol [i den fenisiska kalendern; betyder "regnig"], som är den 8:e månaden (hebr. chodesh) [även kallad Cheshvan, infaller okt/nov], var huset fullbordat i alla sina delar enligt alla dess ritningar. Och huset blev byggt på 7 år. [Templet blev klart i okt/nov 959 f.Kr. Här används både det äldre jerach (från jerah måne) och mer vanliga chodesh för månad, men också nymånad, se även 1 Kung 8:2.]
Och Salomo byggde sitt eget hus 13 år och han fullbordade hela sitt hus.
Och han byggde huset av Libanons skog, dess längd var 100 alnar [45 meter] och dess bredd var 50 alnar [22,5 meter] och dess höjd var 30 alnar [13,5 meter], på fyra rader av cederpelare med cederbjälkar på pelarna.
Jag har verkligen byggt dig ett hus att vistas i, en plats där du kan bo för evigt."
[Här står ordet evigt i plural, vilket gör att man också kan översätta det som i evigheters evigheter. Vissa grekiska översättningar har även med en rad till: "Är inte detta skrivet i Jashars bok?", samma fras finns i Jos 10:13; 2 Sam 1:18.]
Från den dag jag förde fram mitt folk Israel ut från Egypten, valde jag ingen stad från alla Israels stammar till att bygga ett hus, så att mitt namn ska vara där, men jag valde David att vara över mitt folk Israel.
Och det var i Davids hjärta, min far, att bygga ett hus till Herrens (Jahves) namn, Israels Gud (Elohim).
Men Herren (Jahve) sa till David min far: 'Emedan det var i ditt hjärta att bygga ett hus till mitt namn, gjorde du väl i att det var i ditt hjärta,
men likväl ska du inte bygga huset, utan din son som ska komma från din länd, han ska bygga huset till mitt namn.'
Och Herren (Jahve) har bekräftat sitt ord som han talade, och jag har rests upp i min far Davids ställe och sitter på Israels tron, som Herren (Jahve) talade (lovade), och har byggt huset till Herrens (Jahves) namn, Israels Gud (Elohim).
Kan då verkligen Gud bo på jorden? [Nej, självklart inte] Se, himlarna och himlarnas himlar [hela universum till sin yttersta gräns], de kan inte rymma dig, hur mycket mindre detta hus som jag har byggt!
[Herre] Hör (lyssna) då från himlarna, din boning, och svara på alla böner från främlingarna. Då ska alla folk på jorden lära känna (bli intimt förtrogna med) ditt namn och i vördnadsfull tillbedjan frukta dig som ditt folk Israel gör, och förstå att detta tempel jag byggt är helgat åt ditt namn (tillhör dig). [Detta är en profetisk bön som visar att evangeliet ska förkunnas för hela världen, så som det blev när lärjungarna fullföljde missionsbefallningen.]
Om ditt folk går ut i strid mot sina fiender, vilken väg du än sänder dem, och de ber till Herren (Jahve) mot staden som du har valt och mot huset som jag har byggt till ditt namn,
Om de kommer tillbaka till dig med hela sitt hjärta och med hela sin själ i sina fienders land som förde dem i fångenskap, och ber till dig mot sitt land som du gav till deras fäder, staden som du har valt [Jerusalem] och huset [templet] som jag har byggt till ditt namn,
[Denna episod avslutar bokens redogörelse för Salomos första 20 år som regent, se 1 Kung 9:10. Han hade tidigare fått ett ord från Herren att bygga templet i Givon, se 1 Kung 6:11–13. Detta ord från Herren sker troligtvis natten efter templets invigning som beskrevs i förra kapitlet, se 2 Krön 7:12.]
Och det skedde när Salomo hade avslutat bygget av Herrens (Jahves) hus och kungens hus och allt som Salomo längtat efter (villigt förbundit sig vid att göra, hebr. chesheq), det som behagade honom (han själv hade glädje i – hebr. chafets) att göra,
Och Herren (Jahve) sa till honom:
"Jag har hört dina förböner och dina innerliga böner som du har bett inför mitt ansikte. Jag har helgat (avskilt) detta hus som du har byggt för att placera mitt namn där för evigt, och mina ögon och mitt hjärta ska vara där alla dagar (oavbrutet så länge tiden varar, till dagarnas slut).
Och det skedde i slutet av det tjugonde året, när Salomo hade byggt de två husen: Herrens (Jahves) hus [templet, som tog 7,5 år] och kungens hus [sitt palats som tog 13 år, se 1 Kung 7:1],
Och detta är orsaken till den arbetsstyrka (skatt, arbetsplikt, tvångsarbetare – hebr. mas) som kung Salomo samlade för att bygga
Herrens (Jahves) hus
och sitt eget hus
och Millo [försvarsmuren och förstärkningsvallen för palatset]
och Jerusalems mur
och [städerna] Chatsor [norr om Galileiska sjön]
och Megiddo [i Jezereldalen]
och Gezer [handelsstaden halvvägs mellan Joppe och Jerusalem].
[Arkeologiska fynd från dessa städer visar hur konstruktionen av dessa portar är speciell och särskiljer sig från andra städer. Detta talar för en byggmästare som satte sin prägel med mått, proportioner och design.]
Och Salomo byggde Gezer och Beit-Choron, det nedre,
och alla förrådsstäder som Salomo hade, och städerna till hans vagnar och städerna till hans ryttare, och det som Salomo längtat efter (villigt förbundit sig vid att göra – hebr. chesheq) att bygga för sin tillfredsställelse (hebr. chashaq) i Jerusalem och i Libanon och i hela landet som han rådde över. [30000 rekryterades för dessa projekt, se 1 Kung 5:13; 12:4.]
Men faraos dotter [i Egypten] kom ut från Davids stad [Jerusalem] till sitt hus som byggdes till henne, sedan byggde han Millo [försvarsmuren och förstärkningsvallen för palatset, se vers 15].
Och tre gånger om året offrade Salomo brännoffer och shalomoffer på altaret som han byggt till Herren (Jahve) och offrade där på altaret [1 Kung 8:22] inför Herrens (Jahves) ansikte [3 Mos 3:1]. Så fullbordade han huset. [Tre gånger om året är vid de tre vallfartshögtiderna pesach, shavuot och sukkot, se 2 Mos 23:14–17; 5 Mos 16:1–17.]
När drottningen av Saba själv såg all Salomos vishet, såg huset som han byggt [hans eget palats eller templet],
Vid den tiden byggde Salomo en hög plats till Kemos, Moabs vidrighet [4 Mos 21:29], på berget som är framför Jerusalem, och till Molok, Ammons söners vidrighet.
Och detta var anledningen till att han lyfte upp sin hand mot kungen: Salomo byggde Millo och reparerade sprickorna i sin far Davids stad.
Och det ska ske om du lyssnar till allt jag befaller (hebr. tsavah) dig och vandrar på mina vägar och gör allt som är rätt i mina ögon till att hålla (vakta, skydda, bevara) mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och mina befallningar (de tydliga budorden – hebr. mitzvot), som David, min tjänare, gjorde, att jag ska vara med dig och ska bygga till dig ett stadigt hus, som jag byggde för David, och ska ge Israel till dig.
Och Jarovam byggde Shechem i Efraims bergsbygd och bodde där och han gick därifrån och byggde Penoel.
[Shechem var en strategisk knutpunkt där flera vägar möttes mellan bergen Gerizim och Eval. Peniel var den plats vid floden Jabbok, på östra sidan av Jordanfloden, där Jakob brottades med Gud. Staden fanns på Gideons tid (Dom 8:8–9, 17), men nu bygger Jevoram upp den på nytt. Staden identifieras med Tel ed-Dhahab.]
För de byggde även höga platser och aseror [pålar för avgudadyrkan] på varje hög kulle och under varje lummigt träd.
Och Baasha, Israels kung, gick upp mot Juda och byggde Rama för att hindra någon från att komma och gå till Asa, Juda kung.
Och det skedde när Baasha hörde om det, att han lämnade byggandet av Rama och bodde i Tirtsah [nordost om Shechem; nuvarande Tell el-Farah]. [Tirtsah blir snart Nordrikets huvudstad, se vers 33.]
Och kung Asa gjorde ett påbud (tillkännagivande) i hela Juda, ingen var undantagen, och de bar bort Ramas stenar och timret som Baasha hade byggt med, och kung Asa byggde Geva i Benjamin av det (materialet) och Mitspa.
Vad mer finns om Asas gärningar, och all hans styrka, och vad han gjorde och alla städer som han byggde det är skrivet i Juda kungars krönika. Men när han var gammal blev han sjuk i sina ben.
Och han köpte Samariens kulle av Shemer (hebr. shemer) för två talenter silver och han byggde på kullen och gav staden som han hade byggt namnet Samarien (hebr. Shomron) efter ägaren till kullen som hette Shemer. [Båda namnen stavas med samma konsonanter smr på hebreiska Shin-Mem-Resh.]
Och han reste upp ett altare till Baal i baalstemplet (Baals hus) som han hade byggt i Samarien.
I hans dagar byggde beteliten Chiel upp Jeriko, med Aviram, sin förstfödde, lade han dess grund och med sin yngste son Segov satte han upp dess portar, i enlighet med Herrens (Jahves) ord [Jos 6:26] som han hade talat genom Josuas hand, Nuns son.
Och med stenarna byggde han ett altare i Herrens (Jahves) namn och han gjorde ett dike runt altaret, så stort att det kunde rymma två sea-mått [totalt 15-20 liter] säd.
Och vad mer Ahab sa och allt som han gjorde och elfenbenshuset som han byggde och alla städer som han byggde är nedskrivet i Israels kungars krönika.

2 Kungaboken (12)

Och de gav silvret som var uppvägt i händerna på dem som utförde arbetet, som hade översyn över Herrens (Jahves) hus, och de betalade det till snickarna och till byggmästarna som utförde arbetet på Herrens (Jahves) hus,
Han byggde Eilat och återställde det till Juda efter att kungen sov hos sina fäder.
Likväl togs inte de höga platserna bort. Folket offrade fortfarande på de höga platserna. Han byggde den övre porten till Herrens (Jahves) hus.
Och Orija, prästen byggde altaret [i Jerusalem i Guds tempel] efter allt det som kung Achaz hade sänt från Damaskus, så gjorde Orija, prästen, och tillverkade det innan kung Achaz kom från Damaskus.
Och han täckte över (stängde) sabbatsporten som de hade byggt i huset och kungens yttre ingång vände han mot Herrens (Jahves) hus från Assyriens kungs ansikte.
och Israels söner hade hemliga ting som inte var rätt mot Herren (Jahve), deras Gud (Elohim), och de byggde höga platser i alla sina städer, från väktarnas torn till de befästa städerna.
Och han byggde upp de höga platserna som hans far Hiskia hade rivit ner [2 Kung 12:3] och han reste upp altaren till Baal och gjorde en asera [påle för avgudadyrkan, se 2 Kung 13:6] som Israels kung Ahab hade gjort och tillbad alla himlens härskaror (demoniska makter) och tjänade dem.
Och han byggde altaren i Herrens (Jahves) hus om vilket Herren (Jahve) hade sagt: "I Jerusalem ska jag placera mitt namn för evigt."
Men han byggde altaren till alla himlens härskaror (demoniska makter) på de två gårdarna i Herrens (Jahves) hus.
till snickarna och till byggmästarna och till stenhuggarna och till att köpa timmer och huggna stenar till att stärka (reparera) huset."
Och de höga platserna som var framför (öster om) Jerusalem, till höger [den södra höjden] på förödelsens berg [ordlek för "Smörjelsens berg", dvs. Olivberget], som Salomo. Israels kung, hade byggt till
Ashtoret [Ishtar – kärlekens och krigets gudinna; himmelens drottning och Baals hustru], sidoniernas avskyvärdhet
och till Kemosh, Moabs avskyvärdhet
och till Milkom [även kallad Molok], Ammons söners avskyvärdhet,
orenade kungen.
Och det skedde i hans 9:e regeringsår, i den tionde månaden på den 10:e dagen i månaden att Nebukadnessar, Babels kung, kom, han och hela hans armé, mot Jerusalem och slog läger mot henne och de byggde belägringsvallar mot henne runtom.

1 Krönikeboken (29)

Jochanan blev far till Asarja, som var präst i det tempel Salomo byggde i Jerusalem.
Tills Salomo hade byggt Herrens (Jahves) hus i Jerusalem fullgjorde de denna tjänst framför tabernakels mötestält (uppenbarelsetältet, boningen – hebr. miskhan ohel moed), och de utförde sina uppgifter enligt den ordning som gällde för dem.
Hans dotter var Sheera. Hon byggde Nedre och Övre Bet-Choron, likaså Ussen-Sheera.
Elpaals söner var Ever, Misham och Shemed [Shemer]. Han var den som byggde Ono och Lod med underlydande orter.
Han byggde staden runt om den, från Millo och vidare runt omkring, och Joav återställde resten av staden.
Hiram, kungen i Tyros, skickade sändebud till David med cederträ, murare och timmermän för att bygga ett hus åt honom.
"Gå och säg till min tjänare David: Så säger Herren: Det är inte du som ska bygga det hus där jag ska bo.
Har jag någonsin, medan jag flyttat omkring med hela Israel, talat och sagt så till någon av Israels domare som jag satt till herde för mitt folk: Varför har ni inte byggt mig ett hus av cederträ?
och under den tid (de dagar) då jag satte domare över mitt folk Israel. Jag ska kuva alla dina fiender.
Och jag förkunnar för dig att Herren (Jahve) ska bygga ett hus åt dig.
Han ska bygga ett hus åt mig, och jag ska befästa hans tron för evigt.
För du, min Gud, har uppenbarat för din tjänare att du ska bygga honom ett hus. Därför har din tjänare fått frimodighet att be inför dig.
David sa till Ornan: "Ge mig den plats där du tröskar din säd, så att jag kan bygga ett altare åt Herren där. Ge mig den mot full betalning så att plågan upphör bland folket."
Där byggde David ett altare åt Herren och offrade brännoffer och gemenskapsoffer. Han ropade till Herren (Jahve), och han svarade honom med eld från himlen på brännofferaltaret.
Och David befallde att man skulle samla de främlingar som fanns i Israels land. Han tillsatte stenhuggare som skulle hugga ut stenar för att bygga Guds hus.
Han tänkte (sade) nämligen: "Min son Salomo är ung och vek, och huset som ska byggas åt Herren måste göras mycket stort så att det blir berömt och prisat i alla länder. Därför ska jag göra förberedelser för det." Så gjorde David en stor mängd förberedelser före sin död.
Han kallade till sig sin son Salomo och befallde honom att bygga ett hus åt Herren (Jahve), Israels Gud.
David sa till sin son Salomo: "Jag hade själv tänkt att bygga ett hus åt Herrens (Jahves), min Guds (Elohims), namn.
Men Herrens ord kom till mig. Han sa: Du har spillt mycket blod och fört många krig. [Flera av krigen beskrivs i 1 Krön 14:8; 18–20; Ps 18.] Du ska inte bygga ett hus åt mitt namn, för du har spillt mycket blod på jorden inför mina ögon.
Han ska bygga ett hus åt mitt namn. Han ska vara min son och jag ska vara hans far. Och jag ska befästa hans kungatron över Israel för evig tid.
Må nu Herren vara med dig, min son. Må du ha framgång och bygga Herrens (Jahves), din Guds (Elohims), hus som han har talat över (lovat) dig.
Så vänd nu ert hjärta och er själ till att söka Herren (Jahve), er Gud (Elohim). Sätt igång och bygg Herren Guds helgedom, så att man kan föra in Herrens förbundsark och de föremål som helgats åt Gud i det hus som ska byggas åt Herrens (Jahves) namn."
Kung David steg upp från sin plats och sa: "Hör mig, mina bröder och mitt folk! Jag hade själv tänkt att bygga ett hus som viloplats för Herrens förbundsark och fotpall för vår Gud (Elohim), och jag gjorde förberedelser för byggnadsverket.
Men Gud (Elohim) sa till mig: Du ska inte bygga ett hus åt mitt namn, för du är en stridsman och har spillt blod.
Han sa till mig: Din son Salomo är den som ska bygga mitt hus och mina förgårdar, för jag har utvalt honom till min son, och jag ska vara hans far.
Var nu uppmärksam, för Herren har utvalt dig att bygga ett hus till helgedom. Var stark och gå till verket."
Herre vår Gud, alla dessa gåvor som vi skaffat för att bygga dig ett hus åt ditt heliga namn – från din hand har de kommit, och ditt är alltsammans.
Ge min son Salomo ett hängivet hjärta så att han håller dina bud, dina vittnesbörd och dina stadgar och utför allt detta och bygger templet som jag förberett."

2 Krönikeboken (60)

Och Salomo planerade nu att bygga
ett hus åt Herrens (Jahves) namn [för att tillbe]
och ett hus åt sig själv till kunglig bostad.
[Hela kapitel 2 är format som en kiasm. Uppdelningen av arbetare (vers 2 och 17–18) följt av Salomos brev (vers 3–10) och Chirams brev (vers 11–16).]
Och Salomo sände bud till Churam [alternativ stavning till Chiram (2 Kung 5), som regerade 980-947 f.Kr.], kungen i Tyros, och lät säga:
"Gör mot mig som mot min far David, när du sände honom cederträ för att han skulle bygga sig ett hus att bo i.
Se, nu vill jag bygga ett hus åt Herrens (Jahves), min Guds (Elohims), namn och helga det åt honom. Där ska man tända väldoftande rökelse inför hans ansikte och alltid ha skådebröden upplagda och offra brännoffer morgon och kväll, på sabbaterna, vid nymåne och vid Herrens (Jahves), vår Guds (Elohims), högtider [1 Mos 1:14; 3 Mos 23]. Detta är för all framtid stadgat för Israel.
Och huset som jag bygger ska vara stort, för vår Gud (Elohim) är större än alla gudar (elohim).
Men vem kan bygga ett hus åt honom? Himlarna och himlarnas himmel rymmer honom inte. Vem är jag att bygga ett hus åt honom? Nej, det ska bli en plats där man tänder rökelse inför hans ansikte.
för att skaffa mig en stor mängd virke, eftersom huset jag tänker bygga ska vara stort och underbart.
Och Huram tillade:
"Lovad är Herren (Jahve), Israels Gud, himlens och jordens Skapare, som har gett kung David en vis son, som är så utrustad med klokhet och förstånd att han kan bygga ett hus åt Herren och ett hus åt sig själv till kunglig bostad.
Salomo började bygga Herrens (Jahves) hus i Jerusalem på Moria berg, där Herren hade uppenbarat sig för hans far David, på den plats som David hade ställt i ordning, jevusiten Ornans tröskplats.
Han började bygga [templet] andra dagen i andra månaden i sitt 4:e regeringsår [april 966 f.Kr.].
När Salomo byggde Guds (Elohims) hus, lade han grunden så att det blev 60 alnar [27 meter] långt och 20 alnar [9 meter] brett efter det gamla alnmåttet. [Den äldre kungliga alnen var längre än den nya. Denna notering finns inte i 1 Kung 6:2.]
Jag har nu byggt ett hus till boning åt dig,
en plats där du kan bo till evig tid.
Från den dag då jag förde mitt folk ut ur Egyptens land har jag inte i någon av Israels stammar utvalt en stad för att i den bygga ett hus där mitt namn skulle vara, och jag har inte heller utvalt någon man till att vara furste över mitt folk Israel.
Min far David hade i sinnet att bygga ett hus åt Herrens (Jahves) namn, Israels Gud (Elohim).
Men Herren sa till min far David: Då du nu har i sinnet att bygga ett hus åt mitt namn, så gör du rätt i att ha detta i sinnet.
Men det är inte du som ska bygga detta hus, utan din son som ska utgå från dig, han ska bygga huset åt mitt namn.
Och Herren har hållit sitt ord som han talade, för jag har kommit i min far Davids ställe och sitter nu på Israels tron, så som Herren talade (lovade), och jag har byggt huset åt Herrens (Jahves) namn, Israels Gud (Elohim).
Men kan Gud verkligen bo bland människorna på jorden? Se, himlarna och himlarnas himmel rymmer dig inte. Hur mycket mindre då detta hus som jag har byggt!
hör det då från himlen där du bor och gör allt som främlingen ropar till dig om. Så ska alla folk på jorden lära känna ditt namn och frukta dig, som ditt folk Israel gör, och förstå att detta hus som jag har byggt är uppkallat efter ditt namn.
Om ditt folk drar ut till strid mot sina fiender på den väg du sänder dem och de ber till dig, vända i riktning mot denna stad som du utvalt och det hus som jag byggt åt ditt namn,
om de då vänder om till dig av hela sitt hjärta och av hela sin själ i det land dit man fört dem som fångar, och de ber vända mot sitt land som du gett deras fäder, mot den stad som du utvalt och det hus som jag byggt åt ditt namn,
När Salomo hade byggt på Herrens (Jahves) hus och sitt eget hus i 20 år,
byggde han upp de städer som Huram hade gett honom och lät Israels barn bosätta sig i dem.
Och han byggde upp Tadmor i öknen och alla de förrådsstäder som han byggde i Chamat.
Han byggde upp Övre Bet-Choron och Nedre Bet-Choron och gjorde dem till befästa städer med murar, portar och bommar,
dessutom Baalat och alla de städer där han hade sina förråd, vagnar och hästar, och allt det andra som han önskade bygga i Jerusalem, på Libanon och i övrigt i hela det land som lydde under hans välde.
Och Salomo förde faraos dotter från Davids stad till det hus han hade byggt åt henne, för han sa: "Min hustru ska inte bo i Davids, Israels kungs, hus. Det är en helig plats, eftersom Herrens ark har kommit dit."
Sedan offrade Salomo brännoffer åt Herren på Herrens altare, som han hade byggt framför förhuset.
När drottningen av Saba såg Salomos vishet och såg huset han hade byggt,
Rechavam bodde i Jerusalem, och han byggde om städer i Juda till befästa platser.
Han byggde om Betlehem, Etam, Tekoa,
Han byggde befästa städer i Juda eftersom landet hade ro. Och han förde inte något krig under dessa år, för Herren hade gett honom ro.
Han sa därför till Juda: "Låt oss bygga dessa städer och runt omkring förse dem med murar och torn, med portar och bommar. Landet är ännu vårt, därför att vi har sökt Herren (Jahve), vår Gud (Elohim). Vi har sökt honom, och han har gett oss ro på alla sidor."
Så byggde de och hade framgång.
I Asas 36:e regeringsår drog Israels kung Basha upp mot Juda och började befästa Rama för att hindra att någon kom vare sig från eller till Asa, Juda kung.
När Basha hörde det, avstod han från att befästa Rama och avbröt sitt arbete där.
Men kung Asa tog med sig hela Juda, och de förde bort ifrån Rama stenar och trävirke som Basha hade använt till att befästa Rama. Med detta befäste Asa Geba och Mispa.
Joshafat blev mäktigare och mäktigare och byggde borgar och förrådsstäder i Juda.
De bodde där, och de byggde där en helgedom åt ditt namn och sa:
Det var han som byggde upp Elot och han lade det åter under Juda, sedan kungen hade gått till vila hos sina fäder.
Han drog ut i strid mot filistéerna och bröt ner Gats, Jabnes och Ashdods murar, och han byggde städer i Ashdods område, i filistéernas land.
Ussia byggde torn i Jerusalem över Hörnporten, över Dalporten och över Vinkeln och befäste dem.
Han byggde också torn i öknen och högg ut många brunnar, eftersom han hade en mängd boskap både i låglandet och på slätten. I bergsbygden och på de bördiga fälten hade han jordbruksarbetare och vingårdsarbetare, eftersom han älskade jordbruk.
Jotam byggde Övre porten till Herrens (Jahves) hus, och på Ofelmuren utförde han stora byggnadsarbeten.
Dessutom byggde han städer i Juda bergsbygd och uppförde borgar och torn i skogarna.
Han tog också mod till sig och byggde upp muren överallt där den hade raserats, byggde tornen högre och uppförde en annan mur längre ut, befäste Millo i Davids stad och tillverkade vapen (hebr. shelach) och sköldar i stor mängd.
Han byggde på nytt upp de offerhöjder som hans far Hiskia hade brutit ner. Och han reste altaren åt baalerna och gjorde asherapålar, och han tillbad och tjänade himlens hela härskara.
Han byggde altaren i Herrens (Jahves) hus. Det var om detta hus som Herren (Jahve) hade sagt: "I Jerusalem ska mitt namn vara för evig tid."
Han byggde altaren åt himlens hela härskara på de båda förgårdarna till Herrens (Jahves) hus.
Han byggde en yttermur till Davids stad väster om Gichon i dalen, fram till ingången till Fiskporten och runt omkring Ofel och gjorde den mycket hög. Sedan tillsatte han befälhavare i alla befästa städer i Juda.
Han avlägsnade de främmande gudarna och avgudabilden från Herrens (Jahves) hus, liksom alla de altaren som han hade byggt på det berg där Herrens (Jahves) hus stod, och i Jerusalem, och han kastade ut dem utanför staden.
Om hans bön och hur han blev bönhörd, om all hans synd och trolöshet och om de platser där han byggde offerhöjder och ställde upp asherapålar och gjutna bilder, innan han ödmjukade sig, är skrivet i siarnas (hebr. Chozajs) krönika. [Hebr. Chozaj används bara här. Det är troligen inte ett egennamn, utan anspelar på chozeh, se vers 18, som är siare.]
Timmermännen och byggnadsarbetarna fick pengarna för att köpa in huggen sten samt trävirke till stockar, som skulle användas för att timra upp de hus som Juda kungar hade förstört.
Han sa till leviterna som undervisade hela Israel och som var helgade åt Herren (Jahve): "Sätt den heliga arken i det hus som Salomo, Davids son, Israels kung, har byggt. Den ska inte mer vara en börda på era axlar. Tjäna nu Herren (Jahve), er Gud (Elohim), och hans folk Israel.
"Så säger Kyros (Koresh), kung av Persien: Herren (Jahve), himlens Gud, har gett mig alla riken på jorden, och han har befallt mig att bygga ett hus åt honom i Jerusalem i Juda. Den bland er som tillhör hans folk ska bege sig dit upp, och hans Gud ska vara med honom."

Esra (10)


Så säger Kyros, Persiens kung:
Alla kungariken på jorden har Herren (Jahve), himmelens Gud (Elohim), gett till mig, och han har befallt mig att bygga ett hus åt honom i Jerusalem, som ligger i Juda.
Vem som helst ibland er som tillhör hans folk, må hans Gud (Elohim) vara med honom. Låt honom gå upp till Jerusalem som ligger i Juda och bygga Herrens (Jahves), Israels Guds (Elohims), hus. Han är den Gud (Elohim) som bor i Jerusalem.
Ledarna för Juda och Benjamin tillsammans med prästerna och leviterna, alla vars ande Gud (Elohim) hade uppväckt, steg upp och gick för att bygga Herrens (Jahves) hus som finns i Jerusalem.
Då stod Jotsadaks son Jeshoa upp och hans bröder, prästerna, och Serubbabel (Zerubbavel), Shealtiels son, och hans bröder, och de byggde altaret för att offra brännoffer till Israels Gud (Elohim) som det står skrivet i gudsmannen Moses undervisning.
När hantverkarna hade lagt grunden till Herrens (Jahves) tempel, ställde de upp prästerna i sina skrudar och med trumpeter och leviterna, Asafs söner, med cymbaler, för att prisa Herren (Jahve) i enlighet med Israels kung Davids föreskrifter.
När Judas och Benjamins fiender hörde att de fördrivna kommit tillbaka och byggde ett tempel till Herren (Jahve), Israels Gud (Elohim),
närmade de sig Serubbabel (Zerubbavel) och ledarna (de ledande fäderna, patriarkerna, överhuvudena för de återvändande) och sa till dem: Låt oss bygga tillsammans med er, för vi liksom ni söker er Gud (Elohim) och har offrat till honom sedan Esarchaddons dagar [681-669 f.Kr.], Assyriens kung, som förde oss hit.
[Redan den assyriska kungen Sargon hade gjort folkförflyttningar när Samarien föll (722 f.Kr.). Detta fortsatte efterföljande kungar som Esarchaddon (681-669 f.Kr.) och Ashurbanipal (668-627 f.Kr.). Utombibliska källor bekräftar hur Esarchaddon förflyttar folkgrupper till Sidon sedan han intagit de områdena.]
Men Serubbabel (Zerubbavel), Jeshoa och Israels andra prominenta ledare sa till dem: "Det är inte för er och oss (tillsammans) att bygga ett hus till Herren (Jahve), vår Gud (Elohim), vi själva ska bygga det till Herren (Jahve), Israels Gud (Elohim), precis som Kyros, Persiens kung, har befallt oss."
Då började landets invånare att hindra Juda folk och gjorde dem rädda för att bygga.

Nehemja (24)

och jag svarade kungen: "Om det synes gott för kungen och om din tjänare har funnit favör inför dig, sänd mig till staden i Juda där mina förfäder är begravda så att jag kan återuppbygga den."
Men nu sa jag till dem: "Ni ser vilken svår situation vi är i, hur Jerusalem ligger i ruiner och dess portar är nedbrända. Kom! Låt oss bygga upp Jerusalems mur igen och göra slut på vår vanära!"
Sedan berättade jag hur min Gud hade hållit sin skyddande hand över mig och vad kungen hade lovat mig.
Då sa de: "Stå upp, låt oss börja bygga!" De gjorde sig redo (fick nytt mod) för detta goda verk.
Jag svarade dem genom att säga: "Himlarnas Gud ska låta det gå väl för oss (han hjälper oss att lyckas). Vi, hans tjänare, står upp och börjar återuppbyggnaden. Ni har ingen laglig rätt eller historisk anknytning till Jerusalem."
[I detta kapitel beskrivs 4 torn och 11 portar. Av dessa portar reparerades 6 st, se vers 1, 2, 6, 13–15. Nehemjas redogörelse startar vid Fårporten i den nordöstra delen av muren, och fortsätter motsols västerut. Fårporten är den port som ligger nära Betesdadammen, se Joh 5:2. Frasen "bredvid dem" (hebr. v´al jado), ordagrant "vid deras hand" används 16 ggr i detta kapitel och visar på den gemensamma ansträngningen i återuppbyggandet.]
Då steg Eliashiv, översteprästen, och hans bröder prästerna upp och byggde Fårporten. De helgade den och satte in dess dörrar. Vidare [byggde de muren] till "De hundras torn" (hebr. migdal ha-meah) och helgade den till Chananels torn ("Guds-favör-torn" – hebr. migdal chananel). [Neh 12:39; Jer 31:38; Sak 14:10]
Bredvid dem byggde Jerikos män och bredvid dem byggde Zackor, Imris son.
Hasenas söner byggde Fiskporten [i norr där fisk från bl.a. Tyros importerades, se 2 Krön 33:14; Neh 12:39; Sef 1:10]. De satte in dess bjälkar, dess dörrar, dess dörrfoder och dess bommar.
Chanons och Zanoachs invånare reparerade Dalporten [i sydväst]. De byggde den och satte in dess dörrar, dess dörrfoder och dess bommar. De reparerade också 1000 alnar [450 meter] av muren upp till Dyngporten [i södra delen av Davids stad]. [Den moderna Dyngporten ligger nära sydvästra hörnet av tempelberget och är från Ottomanska riket på 1500-talet e.Kr.]
Malkijah, son till Rechav, fursten över Bet-Karems område, reparerade Dyngporten och satte in dess dörrar, dess dörrfoder och dess bommar.
Shallon, son till Kolchoze, furste över Mitspes område, reparerade Källporten. Han byggde den, täckte den och satte in dess dörrar, dess dörrfoder och dess bommar. Han reparerade också muren till Shelachdammen och kungens trädgård, så långt som trapporna går ner från Davids stad.
Men det hände när Sanvallat hörde att vi byggde muren att han blev arg och tog mycket illa vid sig och han hånade judarna.
Nu var ammoniten Tovija (Tobia) med honom och han sa: "Det som de bygger ska en räv bryta ner, om den hoppar på deras stenmur."
Överskyl inte deras överträdelser och låt inte deras synd raderas ut inför dig, för de har utmanat dig (Gud) inför byggnadsmännen.
[Lägg märke till att denna bön handlar om Guds ära och heder, inte att de själva är drabbade av föraktet.]
Vi byggde (vidare på) muren och hela muren fogades samman till sin halva höjd, för folket hade satt sitt sinne till arbetet. [De var överlåtna till arbetet.]
Och Jehoda sa: "Styrkan hos arbetarna sviktar, det är så mycket skräp (stenskärvor att få bort) att vi inte klarar att renovera muren."
De som byggde på muren och de som bar bördor (förflyttade byggmaterial) höll en hand på arbetet och med en hand höll de sina vapen.
Byggarbetarna hade likaså var och en sitt svärd i bältet (hängande vid sidan) medan de byggde. Den som blåste i hornet [den som var ansvarig för att blåsa larmsignalen] var vid min sida.
Det hände sig när det rapporterades till Sanvallat och Tovija (Tobia) och till Geshem, araben, och till resten av våra fiender, att jag hade byggt upp muren och att det inte längre fanns några skador därinne, även om jag vid denna tidpunkt inte hade satt in dörrarna i portarna,
där det stod skrivet:
"Det rapporteras bland länderna, och Geshem säger det, att du och judarna tänker göra uppror. Därför bygger du muren, och du ska bli deras kung, enligt dessa ord.
[Prästerna och leviterna utgjorde nästan hälften av befolkningen i Jerusalem, se Neh 11:6–19 jämfört med 1 Krön 9:9–22. Uppgiften att vakta portarna till templet har alltid varit ett av leviternas uppdrag, se 1 Krön 9:17–22; 26:12–19. Nu utvidgas detta uppdrag till att gälla Jerusalems portar.]
När nu muren var byggd och jag hade satt in dörrarna, och portvakterna och sångarna och leviterna var utsedda (tjänsterna var tillsatta),
Staden var stor (till ytan) men invånarna var få därinne och husen var inte renoverade.
från Bet-Haggilgal och från markerna kring Geva och Asmavet, för sångarna hade byggt sig byar runt omkring Jerusalem.

Job (5)

[i dödens sällskap] med kungar och jordens rådgivare,
som byggde upp [begravningsmonument, som nu är] öde platser åt sig,
Se, det [hus, den mur, stad eller slott] han bryter ner – kan inte byggas upp,
den man han stänger in [fängslar, se Job 11:10; Klag 3:53; Jer 38:6] – kan ingen öppna för.
eftersom han slog och övergav de ringa,
han rövade åt sig hus som han inte hade byggt.
Om du omvänder dig till den Allsmäktige (Shaddaj) blir du upprättad,
om du avlägsnar orätten från ditt tält,
Han bygger sitt hus som en mal,
likt ett solskydd (temporärt skydd – hebr. sukkah) som väktaren gör åt sig. [Jes 1:8; 4:6; Jona 4:5]

Psaltaren (12)

Eftersom de inte förstår
vad Herren (Jahve) har gjort,
inte hans händers verk (vad han skapat);
därför ska han bryta ner dem och inte bygga upp dem.
[Vers 1–5 hör ihop som en sektion. Herren "bryter ned" här i vers 5, hebr. haras, ramar in stycket med det ljudmässigt snarlika ordet harash "stum" i vers 1.]
Gör gott i din nåd (villkorad nåd – hebr. ratson) över Sion [tempelberget i Jerusalem],
bygg upp Jerusalems murar.
För Gud (Elohim) ska frälsa Sion [tempelberget i Jerusalem]
och åter bygga upp Juda städer.
Sedan ska de bo där och besitta det [Sion – Jerusalem, se Ps 48:13; 102:14].
Han byggde sin helgedom som höjderna,
som jorden som han grundat för evigt.
Jag har sagt: "För evigt är nåden (den omsorgsfulla kärleken) skapad,
i själva himlarna har du etablerat din trofasthet.
För evigt ska jag låta din säd (dina avkomlingar, ättlingar) bestå,
och bygga upp din tron i alla släktled (generationer).
[Ps 89:2; 72; 78:70–72; 2 Sam 7:11–16; 1 Krön 17:10–14]
Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
När Herren (Jahve) har byggt upp Sion [tempelberget i Jerusalem],
när han har visat sig i sin härlighet,
Den sten som arbetarna förkastade (föraktade, inte ville veta av),
har blivit hörnstenen (den mest betydelsefulla och ärofyllda delen i byggnaden).
[Jes 8:4; 28:16; Luk 20:17; Apg 4:11; Ef 2:20; 1 Pet 2:7]
Jerusalem, byggd som en stad
där husen står tillsammans (sluter sig tätt intill varandra, hus vid hus utan mellanrum).
En pilgrimssång (en vallfartsång; "en sång från/för dem som vandrar upp"). [Oavsett varifrån man kommer så går man alltid upp till Jerusalem.]
Av (för) Salomo. Om inte Herren (Jahve) bygger huset (familjen; templet – hebr. bajit) [Salomo byggde templet, se 2 Kung 22:3]
arbetar (sliter) de som bygger på det fåfängt (i tomhet; förgäves).
Om inte Herren (Jahve) bevarar (beskyddar; vakar över) staden,
vaktar (vakar) väktarna fåfängt.
[Deras insats blir misslyckad och är inte till någon nytta om inte Gud är med.]
Herren (Jahve) bygger upp Jerusalem igen,
han samlar det skingrade (deporterade) Israel.

Ordspråksboken (4)

Visheten har byggt sig ett hus,
hon har huggit ut sju pelare. [Sju är fullkomlighetens tal, och är det som bär upp byggnaden.]
En vis kvinna bygger ständigt upp sitt hem,
men den dåraktiga river ner (slår sönder) det med sina egna händer.
Det krävs skicklighet och vishet för att bygga ett hus (hem, en familj),
och det krävs förstånd (insikt, förmåga att förstå) att bygga det på en god grund.
Ordna först allt där ute, förbered marken [plöj och så],
sedan kan du bygga ditt hus (hem) [bokstavligt bygga hus eller bilda familj].

Predikaren (3)

Jag gjorde mig stora planer, jag byggde hus, jag planterade mig vingårdar,

en tid att döda (slakta) – och en tid att läka,
en tid att bryta ner – och en tid att bygga upp,
Där var en liten stad och några få män i den, och där kom en stor kung emot den och belägrade den och byggde stora belägringsvallar mot den.

Höga Visan (2)

Din hals är som Davids torn byggt i rader (terasser; elegant ordnade i rader; vapen/försvar – hebr. talpijavot) [ovanligt ord; kan anspela på "halsband"],
tusen sköldar hänger på den, alla krigarnas sköldar.
Är hon en mur
så bygger vi ett krön av silver [som förstärker muren].
Är hon en dörr
så stänger vi till den med plankor av cederträ.

Jesaja (12)

Han har grävt den
och gjort fritt från stenar
och byggt ett torn i dess mitt
och även huggit ut ett kar (vinpress) där.
Och han förväntade sig att den skulle bära goda druvor,
men den bar vilddruvor [värdelösa druvor].
"Tegelstenarna har ramlat ner
men vi ska bygga med huggen sten,
sykomorerna är nedhuggna
men vi ska plantera cedrar på deras plats (i deras ställe)."
För du har gjort stad till stenhög [representerar världshärskare och deras stolta städer],
befäst (avklippt – otillgänglig) ort (samlingsplats – hebr. qirja) till ruin.
Främlingarnas palats (högresta fäste) utgör inte [längre] någon stad,
aldrig någonsin ska den byggas upp igen.
[Stad står i obestämd form, men associationerna går till Babylon och Nineve som ligger i ruiner idag, se Jer 51:37; Upp 18:1–24; 19:1–3. Två ord för stad används, hebr. ir som betecknar en befäst stad med ringmur och portar, medan hebr. qirja betecknar en stad utan ringmur (översätts här till ort). Ordet har sitt ursprung i att samlas och att vara en mötesplats. Ordet för befäst är batsir som ofta beskriver en befäst stad, men kommer från ordet att avgränsa, men kan även betyda avklippt eller avlägsen. Parallellismen här skulle kunna vara att den stora befästa staden (hebr. ir) har inte bättre skydd än den obefästa orten (hebr. qirja) på landsbygden – Herren har gjort båda till en stenhög och ruin.]
Det bekräftar hans tjänares ord
och uppfyller hans budbärares råd,
som säger till Jerusalem: "Hon ska bli bebodd"
och till Juda städer: "De ska bli uppbyggda
och jag ska resa upp dess ödelagda platser."
Som säger om Kyros: "Han är min herde och ska utföra alla mina önskningar"
och säger till Jerusalem: "Hon ska bli uppbyggd"
och till templet: "Min grund ska bli lagd."
Jag har rest upp honom i rättfärdighet
och jag gör hans vägar höga,
han ska bygga min stad
och han ska frige mina fördrivna,
inte mot betalning
eller belöning,"
säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
[Detta skedde ungefär 200 år senare när judarna fick återvända från fångenskapen i Babylon och bygga upp Jerusalem och dess tempel under Esra och Nehemja.]
Du ska åter bygga upp gamla ruiner.
Du ska återställa gamla (från många generationer bakåt) grundvalar
och du ska kallas den som murar igen sprickor,
den som återställer stigar så att man kan bo där.
[Detta stycke är den centrala delen i kiasmen i kapitel 60.]
Främlingar ska bygga upp dina murar
och deras kungar ska betjäna dig.
I min vrede slog jag dig
men i min nåd (den villkorade nåden – hebr. ratson)
har jag gett dig nåd (obegränsad barmhärtighet, evigt förbarmande – hebr. rachamim).
De ska bygga upp de gamla ödetrakterna,
de ska bygga upp de tidigare ödemarkerna
och de ska förnya de ödelagda städerna,
det som varit förött generation efter generation.
De ska bygga hus och bo i dem
och de ska plantera vingårdar och äta dess frukt.
De ska inte bygga
för att någon annan ska bo,
de ska inte plantera
och någon annan äta,
för som ett träds dagar
ska mitt folks dagar vara
och mina utvalda
ska fröjdas länge över sina händers arbete.
[Människorna ska leva lika länge som ett träds livslängd, alltså flera hundra år. Fikonträd blir som regel 400 år och olivträd kan bli mer än 1000 år. Flertalet träd i området blir många hundra år.]
Så säger Herren (Jahve):
"Himlarna är min tron
och jorden min fotpall.
Var är huset som ni vill bygga till mig?
Och var är platsen som är min viloplats?

Jeremia (23)

Jag sätter dig i dag över folk och riken [som en profet som ska varna för framtida händelser och tala Guds ord], för att:
rycka upp [nationer och riken]
och bryta ner,
förgöra
och fördärva,
bygga upp
och plantera."
Och de har byggt Tofets höga platser som är i Hinnoms sons dal, till att bränna sina söner och sina döttrar i eld, vilket jag inte har befallt och det har inte funnits i mitt sinne.
Och det ska ske att om de verkligen vill lära sig mitt folks vägar och avlägga ed i mitt namn, Herren (Jahve) lever, som de tidigare lärde mitt folk att avlägga ed vid baal, då ska de bli upprättade (uppbyggda) i mitten av mitt folk.
Ett ögonblick talar jag över ett folk och över ett kungarike till att bygga upp och plantera det,
och har byggt Baals höga platser till att bränna sina söner i eld som brännoffer till [avguden] Baal, vilket jag inte har befallt, inte har talat och aldrig haft i mitt sinne.
Ve över honom som bygger sitt hus i orättfärdighet och sina kammare genom orättvisa, som använder sin grannes tjänster utan ersättning och inte ger honom hans lön.
Som säger: "Jag ska bygga mig ett stort hus och rymliga rum" och hugger ut åt sig fönster och gör dess tak med cederträ och målar med cinnober (en röd färg).
Och jag ska hålla mina ögon över dem till godo och jag ska föra dem tillbaka till detta land och jag ska bygga upp dem och inte riva ner dem och jag ska plantera dem och inte dra upp dem. [ Se Jer 1:10.]
"Bygg er hus
och bo i dem;
plantera trädgårdar
och ät frukten från dem.
Eftersom han har sänt till oss i Babel och sagt: Fångenskapen blir lång, bygg hus åt er och bo i dem och plantera trädgårdar och ät dess frukt?
Så säger Herren (Jahve): Se, jag ska vända Jakobs tälts fångenskap och ha nåd (förbarmande - hebr. rachamim) över hans boplatser, och staden [Jerusalem, och varje stad i landet] ska bli uppbyggd över hennes egna stenhög (höjd som uppstått genom upprepad bosättning – hebr. tel) och palatset ska stå på sin rätta plats [enligt plan].
Jag ska upprätta dig (bygga upp dig),
och du ska bli återupprättad, du jungfru Israel.
Än en gång ska du ta upp din tamburin,
och dra ut i dans bland dem som är glada.
Och det ska ske att som jag har vakat över dem [Israel och Juda, se Jer 1:12] för att rycka upp och bryta ner och omstörta och fördärva och hemsöka, så ska jag vaka över dem för att bygga upp och plantera [Jer 1:10], förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Se, dagar ska komma, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), då staden [Jerusalem] åter ska byggas upp till Herren (Jahve), från Chananels torn ("Guds-favör-torn" – hebr. migdal chananel) [Neh 3:1; 12:39; Sak 14:10] till Hörnporten [2 Kung 14:13; 2 Krön 25:23; 26:9; Sak 14:10].
eftersom denna stad har varit för mig en provokation till min vrede och till mitt raseri från dagen den byggdes och till denna dag, därför ska jag ta bort den från mitt ansikte,
Och de byggde Baals höga platser som är i Hinnoms sons dal för att avskilja sina söner och sina döttrar till Molok, som jag inte befallt dem, det har aldrig funnits i mitt sinne att de skulle göra denna styggelse för att få Juda att synda.
Och jag ska låta Juda fångar och Israels fångar komma tillbaka och ska bygga upp dem som det var i begynnelsen.
Och hus ska ni inte bygga och säd ska ni inte så och vin ska ni inte plantera och inte äga något, utan alla era dagar ska ni bo i tält så att ni får leva många dagar i landet där ni vistas.
och till att inte bygga hus att bo i, inte ha någon vingård eller fält eller säd.
Om ni fortsätter att vistas i detta land, då ska jag bygga upp er och inte riva ner er, och jag ska plantera er och inte rycka upp er, för jag ska ändra mig om det onda som jag har gjort mot er.
Så ska du säga till honom:
Så säger Herren (Jahve):
Se, det som jag har byggt upp
ska jag bryta ner
och det som jag har planterat
ska jag rycka upp,
och detta i hela landet.
Och det skedde i hans 9:e regeringsår, i den 10:e månaden [Tevet] på den 10:e dagen i månaden [15:e januari, 588 f.Kr.] att Nebukadnessar, Babels kung kom, han och hela hans armé, mot Jerusalem och slog läger mot henne och de byggde belägringsvallar mot henne runtom.

Klagovisorna (1)

Han har byggt mot mig (som belägringsvallar) och omringat mig
med galla, vånda och bitterhet.

Hesekiel (16)

Och belägra mot den och bygg fästningar mot den och kasta upp en belägringsvall mot den, slå upp läger mot den och sätt murbräckor runt om.
som säger:
'Tiden är inte nära att bygga hus [starta en familj]. [Jer 29:5]
Hon [denna stad – Jerusalem] är grytan och vi är köttet.'
[En liknande bild om gryta används i Hes 24:3, 6, se även Jer 1:13]
Därför och därför att de har lett mitt folk vilse och sagt: Frid (shalom) men där är ingen frid (shalom). Och när jag byggde en obetydlig mur, se då kletade de ner den med vit kalk.
Och du har byggt åt dig ett valv [välvd tempelbyggnad – hebr. gav] och gjort åt dig en upphöjd plats på varje torg (öppen plats).
Du har byggt dina upphöjda platser på varje huvudgata och har gjort dig vacker, en styggelse, och du har öppnat (delat på) dina ben till var och en som går förbi och mångdubblat din prostitution.
i det att du har byggt dina valv [välvda tempelbyggnader – hebr. gav] på framstående (huvudet; början; den viktigaste platsen) på varje gata och gjort höga (hebr. rama) platser på varje torg (öppen plats), och inte varit som en prostituerad som föraktade sin lön. [Kultiska och prostituerade på gatan krävde betalning för sina tjänster. Jerusalems utomäktenskapliga förbindelser gav ingen lön och hon ger bort sig själv.]
Men farao ska inte med sin mäktiga armé och stora skaror undsätta honom i striden när de kastar upp belägringsvallar och bygger fästningar för att hugga av många själar.
I hans högra hand är Jerusalems lott för att sätta murbräckorna till att öppna munnen för slakten, till att höja rösten med härskri, till att sätta murbräckorna mot portarna, och kasta upp belägringsvallar.
Och jag ska göra dig till en kal klippa, du ska bli en plats där man sprider ut nät, du ska inte byggas upp igen, för jag Herren (Jahve) har talat förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).
Dina gränser är i havets hjärta,
dina byggmästare har fulländat din skönhet.
Av cypressträ från Senir [amoreiska namnet för berget Hermon i norra Israel, se 5 Mos 3:9]
har de gjort alla dina bordläggningar,
de har tagit cedrar från Libanon
för att göra båtmaster åt dig.
Och de ska bo i trygghet där och ska bygga hus och plantera vingårdar, ja de ska bo i trygghet när jag har verkställt domarna över alla dem som har föraktat dem runtomkring dem, och de ska veta att jag är Herren (Jahve) deras Gud (Elohim).
och jag ska föröka människor över er, hela Israels hus, ja hela. Och städerna ska bli bebodda och de förspillda platserna ska bli uppbyggda,
Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Den dagen då jag renar er från alla era synder ska jag låta städerna bli bebodda och de öde platserna ska bli uppbyggda.
Och länderna som är kvar runt omkring dig ska veta att jag Herren (Jahve) har byggt upp ruinerna och planterat det som var öde. Jag Herren (Jahve) har talat det och jag ska göra det.
Och när de som vandrar genom landet ser människoben ska de sätta upp en markering så att de som begraver kan begrava dem i Hamon Gogs dal.

Daniel (2)

[Nu delas de 70 sjuperioderna in i tre grupper: 7, 62 och 1. Den sista delen har två halvor.]
Det ska du veta och förstå att från det att ett ord (en order) om att
återställa och bygga upp Jerusalem igen,
till en smord (messias), en furste [kommer],
ska det vara 7 sjuperioder [49 år].
Under 62 sjuperioder [434 år]
ska den [staden Jerusalem] på nytt bli uppbyggd,
med torg (marknadsplats och gator) och försvarsmurar (eller vattensystem),
även under svåra tider. [Neh 4:1; 9:36–37]

Hosea (1)

För Israel har glömt sin Skapare
och byggt palats
och Juda har förökat befästa städer,
men jag ska sända en eld över hans städer
och den ska uppsluka dess fästningar.

Amos (4)

Därför, eftersom ni trampar på den fattige
och tar ifrån honom vetet (med utpressning).
Ni har byggt hus av huggen sten
men ni ska inte bo i dem,
ni har planterat vackra vingårdar
men ni ska inte dricka dess vin.
Det är han som bygger sin övre kammare i himlarna
och har grundlagt sitt valv på jorden,
han som kallar fram havets vatten
och utgjuter det över jordens ansikte.
Herren (Jahve) är hans namn.

"På den dagen ska jag resa upp
Davids fallna hydda,
mura igen dess sprickor
och resa upp det som är raserat,
och bygga upp den som i forna dagar,
Jag ska föra tillbaka mitt folk,
och de ska bygga upp sina städer som legat i ruiner och bo i dem igen.
De ska plantera vingårdar och trädgårdar
och njuta av frukten och vinet därifrån.

Mika (2)

som bygger upp Sion med blod
och Jerusalem med överträdelse.
En dag till att bygga upp dina murar,
den dagen är förordnad att vara långt borta.

Habackuk (1)

Ve över honom som bygger en stad med blod
och etablerar en stadsdel med missgärningar!

Sefanja (1)

Deras tillgångar ska lämnas för plundring
och deras hus till ödeläggelse.
De ska bygga hus
men inte få bo i dem [5 Mos 28:30].
De ska plantera vingårdar
men inte få dricka dess vin [5 Mos 28:39].
[Under kung Josias artonde regeringsår (621 f.Kr.) hittas Moseböckerna i templet, se 2 Krön 34:8–18. Det är troligen från dessa nyfunna skriftrullar som Sefanja citerar dessa verser. Dessa tre grupper motsvarar de tre kategorierna i vers 8–12. De kungliga ska förlora sina palats och rikedom, de förmögna handelsmännen ska förlora sina hus och de som är fast i sin apati (som den hårda bottensatsen i vinet), ska inte få dricka vinet.]

Haggai (2)

Så talar Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) och säger: "Detta folk säger att tiden inte har kommit då Herrens (Jahves) hus ska bli uppbyggt."
Gå upp till bergsbygden och hämta virke och bygg huset (templet).
Jag ska ha min glädje i det och jag ska bli ärad,"
säger Herren (Jahve).

Sakarja (7)

Därför säger Herren (Jahve): Jag ska återvända till Jerusalem med nåd och barmhärtighet (hebr. rachamim). Mitt hus ska byggas upp i henne (i Jerusalem), förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) och en linje (en mätlinje som en lantmätare drar upp) ska sträckas ut över Jerusalem.
Han svarade mig: "Till att bygga hennes hus i Shinars land [Babylon] och när det är färdigt ska hon bo där på sin egen plats."
Tala sedan till honom och säg: "Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot); Se, en man vars namn är Rotskottet ska skjuta upp från hans plats och bygga Herrens (Jahves) tempel. [Jes 53:2]
Han ska bygga Herrens (Jahves) tempel och han ska bära härligheten och ska sitta och regera på sin tron. [Refererar till Serubbabel och slutligen på Messias.] Där ska finnas en präst inför hans tron och en överenskommelse om frid (shalom, all slags välgång) ska finnas mellan dem båda.
De som är långt borta ska komma och bygga på Herrens (Jahves) tempel och ni ska veta att Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) har sänt mig till er. Och det ska ske att ni verkligen ska höra och lyda Herren er Guds (Jahve Elohims) röst."
[Upprepningen av frasen, se vers 13, betonar att det är Messias verk.]
Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot):
Låt era händer bli starka,
ni som hör dessa ord talade av profeterna som var där den dag då grunden till Härskarornas Herres (Jahve Sebaots) hus blev lagd så att templet kunde återuppbyggas.
Tyros byggde sig själv ett starkt fäste (befästning för försvar);
hon samlade ihop silver som stoftet
och fint guld som smutsen på gatorna.
[Staden blev omätligt rik – som stoft (allt löst material som jord, sand, grus) och ytskiktet (smutsen, dyn) på gatorna, se även Job 27:16. Jesaja och Hesekiel profeterade till den gamla staden som låg på fastlandet (Hes 27:1–36). Dessa profetior uppfylldes av Nebukadnessar. Sakarjas profetia är mot det nya Tyros byggd på en ö utanför kusten med dubbla murar.]

Malaki (3)

Eftersom Edom [ättlingar till Esau; land i sydöst som ofta var fientliga mot Israel] säger:
"Vi har blivit nedslagna
men vi ska återvända och bygga upp ruinerna."
Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot):
De må bygga upp
men jag river ner. De ska kallas för ett ont och ogudaktigt område, folket som Herren (Jahve) fördömer för alltid (evigt).
Nu kallar vi de stolta för välsignade. De som praktiserar det onda blir stärkta. Sannerligen, de har prövat Gud (Elohim) och har kommit undan."



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.