1 וְהָיָה
och vara
ve'hajah
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
לִשְׁמֹר
till hålla
li'shemór
לַעֲשׂוֹת
till göra
la'asvót
מִצְוֹתָיו
budord hans
mitóevótaj'v
מְצַוְּךָ
befalla dig
metóaoe'kha
וּנְתָנְךָ
och ge dig
o'netane'kha
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
Och det ska ske, om du lyssnar uppmärksamt på Herrens din Guds röst, så att du håller alla hans befallningar som jag befaller dig denna dag, för att Herren din Gud ska sätta dig högt över alla folk på jorden.
2 הַבְּרָכוֹת
välsignelse
ha'berakhvót
וְהִשִּׂיגֻךָ
och hinna upp dig
ve'hisigu'kha
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
Och alla dessa välsignelser ska komma över dig och multipliceras över dig, om du lyssnar till Herrens din Guds röst:
3 בָּרוּךְ
välsigna
barokhe
וּבָרוּךְ
och välsigna
o'varokhe
בַּשָּׂדֶה
i betesmark
ba'sade
Välsignad ska du vara i staden och välsignad ska du vara på fältet.
4 בָּרוּךְ
välsigna
barokhe
בִטְנְךָ
mage din
vitene'kha
אַדְמָתְךָ
mark din
ademate'kha
בְהֶמְתֶּךָ
boskapsdjur din
vehemete'kha
אֲלָפֶיךָ
oxe din
alafe'kha
וְעַשְׁתְּרוֹת
och lamm
ve'ashetervót
צֹאנֶךָ
småboskap din
tóóne'kha
Välsignad ska din livmoders frukt vara, och din marks frukt och din boskaps frukt, nötboskapens mångfald och de unga i din flock.
5 בָּרוּךְ
välsigna
barokhe
טַנְאֲךָ
korg din
tanea'kha
וּמִשְׁאַרְתֶּךָ
och baktråg din
o'mishearete'kha
Välsignad ska din korg vara och ditt baktråg.
6 בָּרוּךְ
välsigna
barokhe
בְּבֹאֶךָ
i komma du
be'vóe'kha
וּבָרוּךְ
och välsigna
o'varokhe
בְּצֵאתֶךָ
i frambringa du
be'tóete'kha
Välsignad ska du vara när du kommer in och välsignad ska du vara när du går ut.
7 אֹיְבֶיךָ
fiende din
ójeve'kha
הַקָּמִים
stå upp
ha'qamim
לְפָנֶיךָ
till ansikte din
le'fane'kha
בְּדֶרֶךְ
i väg
be'derekhe
יֵצְאוּ
frambringa
jetóeo
וּבְשִׁבְעָה
och i sju
o've'shiveah
לְפָנֶיךָ
till ansikte din
le'fane'kha
Herren ska slå dina fiender som reser sig upp mot dig inför dig, de ska dra ut mot dig på en väg och ska fly på sju vägar inför dig.
8 הַבְּרָכָה
välsignelse
ha'berakhah
בַּאֲסָמֶיךָ
i förråd din
ba'asame'kha
וּבְכֹל
och i allt
o've'khól
מִשְׁלַח
sändning
mishelach
וּבֵרַכְךָ
och välsigna dig
o'verakhe'kha
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
Herren ska befalla välsignelsen att vara med dig i dina lador och i allt som du sätter din hand till, och han ska välsigna dig i landet som Herren din Gud gett dig.
9 יְקִימְךָ
stå upp dig
jeqime'kha
כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
נִשְׁבַּע
svära -
nisheba-
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
וְהָלַכְתָּ
och gå
ve'halakheta
בִּדְרָכָיו
i väg hans
bi'derakhaj'v
Herren ska etablera dig som ett heligt folk till sig själv, såsom han har gett sin ed till dig, om du håller alla Herrens din Guds budord, och vandrar på hans vägar.
10 וְיָרְאוּ
och frukta
ve'jareo
מִמֶּךָּ
från dig
mime'kha
Och alla jordens folk ska se att Herrens namn är utropat över dig, och de ska respektera dig.
11 וְהוֹתִרְךָ
och bli kvar dig
ve'hvótire'kha
לְטוֹבָה
till ljuvlig
le'tvóvah
בִטְנְךָ
mage din
vitene'kha
וּבִפְרִי
och i frukt
o'vi'feri
בְהַמְתְּךָ
boskapsdjur din
vehamete'kha
וּבִפְרִי
och i frukt
o'vi'feri
אַדְמָתֶךָ
mark din
ademate'kha
לַאֲבֹתֶיךָ
till fader din
la'avóte'kha
Och Herren ska göra dig överflödande i allt gott, i din livmoders frukt, och i din boskaps frukt, och i din marks frukt, i landet som Herren din Gud gett sin ed till dina fäder att ge dig.
12 אוֹצָרוֹ
skatt hans
vótóar'vó
הַשָּׁמַיִם
himlar
ha'shamajim
אַרְצְךָ
land din
aretóe'kha
בְּעִתּוֹ
i tid hans
be'it'vó
וּלְבָרֵךְ
och till välsigna
o'le'varekhe
וְהִלְוִיתָ
och låna
ve'hilevita
Herren ska öppna för dig sin goda skattkammare – himlarna, till att ge dig landets regn i sin tid och till att välsigna alla dina händers verk, och du ska låna ut till många folk, men du ska inte låna av någon.
13 וּנְתָנְךָ
och ge dig
o'netane'kha
לְרֹאשׁ
till huvud
le'rósh
לְזָנָב
till svans
le'óanav
וְהָיִיתָ
och vara
ve'hajita
לְמַעְלָה
till ovan
le'maela'h
לְמָטָּה
till nertill
le'matah
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
מְצַוְּךָ
befalla dig
metóaoe'kha
לִשְׁמֹר
till hålla
li'shemór
וְלַעֲשׂוֹת
och till göra
ve'la'asvót
Och Herren ska göra dig till huvud och inte till svans, och du ska vara över och inte under, om du lyssnar till Herrens din Guds befallningar, som jag befaller dig idag så att du håller och gör efter dem.
14 מִכָּל
från allt -
mi'kal-
הַדְּבָרִים
ord
ha'devarim
וּשְׂמֹאול
och vänster
o'semóvl
לָלֶכֶת
till gå
la'lekhet
אֲחֵרִים
en annan
acherim
לְעָבְדָם
till tjäna dem
le'aveda'm's
Och du ska inte vika av från något av de ord som jag befaller dig denna dag, varken till höger eller till vänster, och gå efter andra gudar och följa dem.
15 וְהָיָה
och vara
ve'hajah
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
לִשְׁמֹר
till hålla
li'shemór
לַעֲשׂוֹת
till göra
la'asvót
מִצְוֹתָיו
budord hans
mitóevótaj'v
וְחֻקֹּתָיו
och förordning hans
ve'chuqótaj'v
מְצַוְּךָ
befalla dig
metóaoe'kha
הַקְּלָלוֹת
ringaktning
ha'qelalvót
וְהִשִּׂיגוּךָ
och hinna upp dig
ve'hisigo'kha
Det kommer att ske om du inte vill lyssna till Herren din Guds röst och hålla alla befallningar och förordningar som jag befallt dig denna dag, då ska dessa förbannelser drabba dig:
16 וְאָרוּר
och förbanna
ve'aror
בַּשָּׂדֶה
i betesmark
ba'sade
Förbannad ska du vara i staden och förbannad ska du vara på fältet.
17 טַנְאֲךָ
korg din
tanea'kha
וּמִשְׁאַרְתֶּךָ
och baktråg din
o'mishearete'kha
Förbannad ska din korg vara och ditt baktråg.
18 בִטְנְךָ
mage din
vitene'kha
אַדְמָתֶךָ
mark din
ademate'kha
אֲלָפֶיךָ
oxe din
alafe'kha
וְעַשְׁתְּרוֹת
och lamm
ve'ashetervót
צֹאנֶךָ
småboskap din
tóóne'kha
Förbannad ska din livmoders frukt vara, och din marks frukt, nötboskapens mångfald och de unga i din flock.
19 בְּבֹאֶךָ
i komma du
be'vóe'kha
וְאָרוּר
och förbanna
ve'aror
בְּצֵאתֶךָ
i frambringa du
be'tóete'kha
Förbannad ska du vara när du kommer in och förbannad ska du vara när du går ut.
20 יְשַׁלַּח
sända
jeshalach
הַמְּאֵרָה
förbannelse
ha'meerah
הַמְּהוּמָה
förvirring
ha'mehomah
הַמִּגְעֶרֶת
straff
ha'migeeret
מִשְׁלַח
sändning
mishelach
הִשָּׁמֶדְךָ
förstöra du
hishamede'kha
אֲבָדְךָ
förgöra du
avade'kha
מִפְּנֵי
från ansikte
mi'penei
מַעֲלָלֶיךָ
handling din
maalale'kha
עֲזַבְתָּנִי
lämna mig
aóaveta'ni
Herren ska sända dessa förbannelser över dig, nederlag och bestraffning i allt som du sätter din hand till att göra, till dess du blir fördärvad, och till dess du med hast går under, på grund av de onda gärningar du gör när du överger mig.
21 יַדְבֵּק
hinna upp
jadebeq
כַּלֹּתוֹ
fullborda han
kalót'vó
לְרִשְׁתָּהּ
till ärva henne
le'risheta'h
Herren ska låta pesten klänga sig fast vid dig, till dess den har förtärt dig från landet, som du går för att inta.
22 יַכְּכָה
slå ner dig
jake'khah
בַּשַּׁחֶפֶת
i tärande sjukdom
ba'shachefet
וּבַקַּדַּחַת
och i feber
o'va'qadachat
וּבַדַּלֶּקֶת
och i hetta
o'va'daleqet
וּבַחַרְחֻר
och i hetta
o'va'charechur
וּבַחֶרֶב
och i svärd
o'va'cherev
וּבַשִּׁדָּפוֹן
och i fördärv
o'va'shidafvón
וּבַיֵּרָקוֹן
och i rost
o'va'jeraqvón
וּרְדָפוּךָ
och förfölja dig
o'redafo'kha
אָבְדֶךָ
förgöra du
avede'kha
Herren ska slå dig med lungsot och med feber, och med infektioner, och med glödande hetta, och med torka, och med svärd, och med mögel, och de ska jaga dig till dess du tynar bort.
23 שָׁמֶיךָ
himlar din
shame'kha
רֹאשְׁךָ
huvud din
róshe'kha
וְהָאָרֶץ
och land
ve'ha'aretó
תַּחְתֶּיךָ
undertill dig
tachete'kha
Och din himmel, som är över ditt huvud, ska bli koppar och jorden som är under dig ska bli järn.
24 אַרְצְךָ
land din
aretóe'kha
וְעָפָר
och stoft
ve'afar
הַשָּׁמַיִם
himlar
ha'shamajim
הִשָּׁמְדָךְ
förstöra du
hishameda'khe
Herren ska göra ditt lands regn till pulver och stoft, från himlarna ska det komma ner över dig, till dess du tynar bort.
25 יִתֶּנְךָ
ge dig
jitene'kha
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
אֹיְבֶיךָ
fiende din
ójeve'kha
בְּדֶרֶךְ
i väg
be'derekhe
וּבְשִׁבְעָה
och i sju
o've'shiveah
לְפָנָיו
till ansikte hans
le'fanaj'v
וְהָיִיתָ
och vara
ve'hajita
לְזַעֲוָה
till avskräckande exempel
le'óaavah
מַמְלְכוֹת
rike
mamelekhvót
Herren ska låta dig bli slagen inför dina fiender, du ska dra ut mot dem på en väg och ska fly på sju vägar inför dem och du ska bli ett skräckexempel för alla jordens kungadömen.
26 וְהָיְתָה
och vara
ve'hajetah
נִבְלָתְךָ
kadaver din
nivelate'kha
לְמַאֲכָל
till mat
le'maakhal
לְכָל
till allt -
le'khal-
עוֹף
flygande varelse
vóf
הַשָּׁמַיִם
himlar
ha'shamajim
וּלְבֶהֱמַת
och till boskapsdjur
o'le'veemat
מַחֲרִיד
darra av skräck
macharid
Dina kroppar ska bli mat till luftens alla fåglar och till markens alla djur, och ingen ska fösa bort dem.
27 יַכְּכָה
slå ner dig
jake'khah
בִּשְׁחִין
i sår
bi'shechin
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
וּבָעֳפָלִים
och i hemorrojd
o'va'ófalim
וּבַגָּרָב
och i sår
o'va'garav
וּבֶחָרֶס
och i skorv
o've'chares
לְהֵרָפֵא
till bota
le'herafe
Herren ska slå dig med Egyptens öppna sår och med hemorrojder och med skabb och med klåda, som du inte kan bli botad ifrån.
28 יַכְּכָה
slå ner dig
jake'khah
בְּשִׁגָּעוֹן
i dårskap
be'shigavón
וּבְעִוָּרוֹן
och i blindhet
o've'ioarvón
וּבְתִמְהוֹן
och i förvirring
o've'timehvón
Herren ska slå dig med dårskap och blindhet och med hjärtats förvirring.
29 וְהָיִיתָ
och vara
ve'hajita
מְמַשֵּׁשׁ
röra vid
memashesh
בַּצָּהֳרַיִם
i middag
ba'tóahórajim
כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
יְמַשֵּׁשׁ
röra vid
jemashesh
בָּאֲפֵלָה
i tjockt mörker
ba'afelah
תַצְלִיחַ
ha framgång
tatóelicha
דְּרָכֶיךָ
väg din
derakhe'kha
וְהָיִיתָ
och vara
ve'hajita
וְגָזוּל
och råna
ve'gaóol
Och du ska famla mitt på dagen som en blind famlar i mörkret, och du ska inte kunna göra dina vägar framgångsrika. Du ska enbart vara förtryckt och rånad alla dagar, och ingen ska finnas som räddar dig.
30 יִשְׁגָּלֶנָּה
våldta henne
jishegale'nah
תְחַלְּלֶּנּוּ
börja honom
techalele'no
Du ska trolova dig med en kvinna, men en annan man ska våldta henne. Du ska bygga ett hus, men du ska inte bo i det. Du ska plantera en vingård, men inte äta dess frukt.
31 שׁוֹרְךָ
nötboskap din
shvóre'kha
לְעֵינֶיךָ
till öga din
le'eine'kha
מִמֶּנּוּ
från honom
mime'no
חֲמֹרְךָ
åsna din
chamóre'kha
מִלְּפָנֶיךָ
från till ansikte din
mi'le'fane'kha
צֹאנְךָ
småboskap din
tóóne'kha
לְאֹיְבֶיךָ
till fiende din
le'ójeve'kha
Din oxe ska slaktas inför dina ögon, men du ska inte äta av den, din åsna ska tas ifrån dig med våld framför ditt ansikte, och ska inte återlämnas till dig, dina får ska ges till dina fiender och du ska inte ha någon som räddar dig.
32 בָּנֶיךָ
son din
bane'kha
וּבְנֹתֶיךָ
och döttrar din
o'venóte'kha
וְעֵינֶיךָ
och öga din
ve'eine'kha
וְכָלוֹת
och längta
ve'khalvót
אֲלֵיהֶם
till dem
alei'hem
Dina söner och dina döttrar ska ges till andra folk, och dina ögon ser på och du längtar efter dem hela dagen, men dina händer ska vara utan makt.
33 אַדְמָתְךָ
mark din
ademate'kha
וְכָל
och allt -
ve'khal-
יְגִיעֲךָ
möda din
jegia'kha
וְהָיִיתָ
och vara
ve'hajita
וְרָצוּץ
och förtrycka
ve'ratóotó
Din marks frukt och allt ditt arbete ska en nation som du inte känner äta upp, och du ska enbart bli förtryckt och åsidosatt,
34 וְהָיִיתָ
och vara
ve'hajita
מְשֻׁגָּע
bli galen
meshuga
מִמַּרְאֵה
från utseende
mi'maree
עֵינֶיךָ
öga din
eine'kha
så att du blir galen, av de syner som dina ögon ser.
35 יַכְּכָה
slå ner dig
jake'khah
בִּשְׁחִין
i sår
bi'shechin
הַבִּרְכַּיִם
knä
ha'birekajim
הַשֹּׁקַיִם
lår
ha'shóqajim
לְהֵרָפֵא
till bota
le'herafe
מִכַּף
från handflata
mi'kaf
רַגְלְךָ
fot din
ragele'kha
קָדְקֳדֶךָ
krona din
qadeqóde'kha
Herren ska slå dig på knäna och på benen med smärtande sår, som du inte kan bli botad från, från fotsulan till toppen av ditt huvud.
36 מַלְכְּךָ
kung din
maleke'kha
וַאֲבֹתֶיךָ
och fader din
va'avóte'kha
וְעָבַדְתָּ
och tjäna
ve'avadeta
אֲחֵרִים
en annan
acherim
Herren ska föra bort dig och den kung som du kommer sätta över dig till ett folk som du inte känner, varken du eller dina fäder, och där ska du tjäna andra gudar av trä och sten.
37 וְהָיִיתָ
och vara
ve'hajita
לְשַׁמָּה
till ödeläggelse
le'shamah
לְמָשָׁל
till ordspråk
le'mashal
וְלִשְׁנִינָה
och till hån
ve'li'sheninah
יְנַהֶגְךָ
leda dig
jenahege'kha
Du ska bli till häpnad, ett ordspråk och en nidvisa bland alla de folk dit Herren ska leda dig bort.
38 תּוֹצִיא
frambringa
tvótói
הַשָּׂדֶה
betesmark
ha'sade
יַחְסְלֶנּוּ
förtära honom
jachesele'no
הָאַרְבֶּה
svärm av gräshoppor
ha'arebe
Du ska bära ut mycket utsäde till fältet men du ska bärga in lite, för gräshoppor ska äta upp det.
39 כְּרָמִים
vingård
keramim
וְעָבָדְתָּ
och tjäna
ve'avadeta
תֹאכְלֶנּוּ
äta honom
tókhele'no
הַתֹּלָעַת
mask
ha'tólaat
Du ska plantera vingårdar och beskära dem, men du ska inte dricka av vinet och inte heller samla druvorna, för larver ska äta dem.
40 גְּבוּלֶךָ
område din
gevole'kha
וְשֶׁמֶן
och olja
ve'shemen
זֵיתֶךָ
oliv din
óeite'kha
Du ska ha olivträd mot alla dina gränser, men du ska inte smörja dig själv med oljan, för dina oliver ska falla av.
41 וּבָנוֹת
och dotter
o'vanvót
בַּשֶּׁבִי
i fångenskap
ba'shevi
Du ska föda söner och döttrar, men de ska inte vara dina, för de ska gå i fångenskap.
42 אַדְמָתֶךָ
mark din
ademate'kha
הַצְּלָצַל
surrande skadedjur
ha'tóelatóal
Alla dina träd och markens frukt ska läggas beslag på av surrande skadedjur.
43 בְּקִרְבְּךָ
i inom sig din
be'qirebe'kha
Främlingen som är i din mitt ska sätta sig upp över dig, högre och högre, och du ska komma ner och bli lägre och lägre.
44 יַלְוְךָ
låna dig
jaleve'kha
תַלְוֶנּוּ
låna honom
taleve'no
לְרֹאשׁ
till huvud
le'rósh
לְזָנָב
till svans
le'óanav
Han ska låna ut till dig, men du ska inte låna ut till honom, han ska bli huvudet och du ska bli svansen.
45 הַקְּלָלוֹת
ringaktning
ha'qelalvót
וּרְדָפוּךָ
och förfölja dig
o'redafo'kha
וְהִשִּׂיגוּךָ
och hinna upp dig
ve'hisigo'kha
הִשָּׁמְדָךְ
förstöra du
hishameda'khe
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
לִשְׁמֹר
till hålla
li'shemór
מִצְוֹתָיו
budord hans
mitóevótaj'v
וְחֻקֹּתָיו
och förordning hans
ve'chuqótaj'v
צִוָּךְ
befalla dig
tóioa'khe
Alla dessa förbannelser ska komma över dig, och ska jaga dig och ta över dig, till dess du tynar bort, eftersom du inte lyssnar på Herrens din Guds röst, så att du håller alla hans befallningar och förordningar som jag befallt dig.
46 לְאוֹת
till tecken
le'vót
וּלְמוֹפֵת
och till under
o'le'mvófet
וּבְזַרְעֲךָ
och i säd din
o've'óarea'kha
De ska vara för dig till ett tecken och till en tankeställare, över din säd för evigt,
47 אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
בְּשִׂמְחָה
i glädje
be'simechah
וּבְטוּב
och i dyrbarheter
o've'tov
eftersom du inte tjänade Herren din Gud med glädje och hjärtats fröjd, på grund av överflödet av allt.
48 וְעָבַדְתָּ
och tjäna
ve'avadeta
אֹיְבֶיךָ
fiende din
ójeve'kha
יְשַׁלְּחֶנּוּ
sända honom
jeshaleche'no
בְּרָעָב
i hungersnöd
be'raav
וּבְצָמָא
och i törst
o've'tóama
וּבְעֵירֹם
och i naken
o've'eiróm
וּבְחֹסֶר
och i brist
o've'chóser
צַוָּארֶךָ
nacke din
tóaoare'kha
הִשְׁמִידוֹ
förstöra han
hishemid'vó
Därför ska du tjäna dina fiender, som Herren din Gud ska sända emot dig, i hunger och i törst, och i nakenhet, och i längtan efter alla ting, och han ska lägga ett ok av järn på din nacke till dess han har fördärvat dig.
49 מֵרָחוֹק
från avlägsen
me'rachvóq
מִקְצֵה
från ände
mi'qetóe
כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
לְשֹׁנוֹ
tunga hans
leshón'vó
Herren ska föra fram ett folk mot dig långt bortifrån, från jordens ände, som gamen sveper ner, ett land vars språk du inte ska förstå,
50 לְזָקֵן
till gammal
le'óaqen
וְנַעַר
och yngling
ve'naar
en nation med våldsam uppsyn, som inte ska ha anseende till gamla människor och inte ge nåd till de unga.
51 בְהֶמְתְּךָ
boskapsdjur din
vehemete'kha
וּפְרִי
och frukt -
o'feri-
אַדְמָתְךָ
mark din
ademate'kha
הִשָּׁמְדָךְ
förstöra du
hishameda'khe
יַשְׁאִיר
bli kvar
jasheir
וְיִצְהָר
och olivolja
ve'jitóehar
אֲלָפֶיךָ
oxe din
alafe'kha
וְעַשְׁתְּרֹת
och lamm
ve'asheterót
צֹאנֶךָ
småboskap din
tóóne'kha
הַאֲבִידוֹ
förgöra han
haavid'vó
Och han ska äta frukten från din boskapshjord, och din marks frukt, till dess du tynar bort, de ska inte heller lämna säd, vin eller olja, nötboskapens mångfald eller de unga i din flock, förrän de har fått dig att tyna bort.
52 וְהֵצַר
och tränga
ve'hetóar
שְׁעָרֶיךָ
port din
sheare'kha
חֹמֹתֶיךָ
mur din
chómóte'kha
הַגְּבֹהוֹת
hög
ha'gevóhvót
וְהַבְּצֻרוֹת
och befästa
ve'ha'betóurvót
אַרְצֶךָ
land din
aretóe'kha
וְהֵצַר
och tränga
ve'hetóar
שְׁעָרֶיךָ
port din
sheare'kha
אַרְצְךָ
land din
aretóe'kha
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
Och han ska belägra dig i alla dina portar till dess dina höga och befästa murar, som du litar på, kommer ner i hela ditt land, och han ska belägra dig i alla dina portar i hela landet, som Herren din Gud har gett dig.
53 וְאָכַלְתָּ
och äta
ve'akhaleta
בִטְנְךָ
mage din
vitene'kha
בָּנֶיךָ
son din
bane'kha
וּבְנֹתֶיךָ
och döttrar din
o'venóte'kha
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
בְּמָצוֹר
i belägring
be'matóvór
וּבְמָצוֹק
och i trångmål
o've'matóvóq
אֹיְבֶךָ
fiende din
ójeve'kha
Och du ska äta din livmoders frukt, köttet av dina söner och av dina döttrar som Herren din Gud har gett dig, i belägringen och i den nöd som dina fiender ska försätta dig i.
54 וְהֶעָנֹג
och ömsint
ve'he'anóg
תֵּרַע
vara ond i handling
tera
בְאָחִיו
i bror hans
ve'achi'v
וּבְאֵשֶׁת
och i kvinna
o've'eshet
חֵיקוֹ
famn hans
cheiq'vó
וּבְיֶתֶר
och i resten
o've'jeter
Den man som är ömsint ibland er och mycket barmhärtig, hans ögon ska vara onda mot sin bror och mot hustrun vid hans barm och mot kvarlevan av barnen som han har kvar,
55 מִבְּשַׂר
från kött
mi'besar
מִבְּלִי
från utan
mi'beli
הִשְׁאִיר
bli kvar -
hisheir-
בְּמָצוֹר
i belägring
be'matóvór
וּבְמָצוֹק
och i trångmål
o've'matóvóq
אֹיִבְךָ
fiende din
ójive'kha
שְׁעָרֶיךָ
port din
sheare'kha
så att han inte ska ge någon av dem av hans barns kött som han ska äta, eftersom han inte har något över, i belägringen och i den nöd som din fiende ska försätta dig i, i alla dina portar.
56 וְהָעֲנֻגָּה
och ömsint
ve'ha'anugah
רַגְלָהּ
fot henne
ragela'h
מֵהִתְעַנֵּג
från njuta
me'hiteaneg
וּמֵרֹךְ
och från ömsinthet
o'me'rókhe
תֵּרַע
vara ond i handling
tera
חֵיקָהּ
famn henne
cheiqa'h
וּבִבְנָהּ
och i sons henne
o'vi'vena'h
וּבְבִתָּהּ
och i dotter henne
o've'vita'h
Den ömsinta och barmhärtiga kvinnan ibland er, som inte skulle riskera att sätta sin fotsula på marken för ömsinthet och barmhärtighet, hennes ögon ska bli onda mot hennes man vid hennes barm och mot hennes son och mot hennes dotter,
57 וּבְשִׁלְיָתָהּ
och i efterbörd henne
o've'shilejata'h
הַיּוֹצֵת
frambringa
ha'jvótóet
מִבֵּין
från mellan
mi'bein
רַגְלֶיהָ
fot henne
ragele'ha
וּבְבָנֶיהָ
och i son henne
o've'vane'ha
תֹאכְלֵם
äta dem
tókhele'm
בְּחֹסֶר
i brist -
be'chóser-
בַּסָּתֶר
i hemlighet
ba'sater
בְּמָצוֹר
i belägring
be'matóvór
וּבְמָצוֹק
och i trångmål
o've'matóvóq
אֹיִבְךָ
fiende din
ójive'kha
בִּשְׁעָרֶיךָ
i port din
bi'sheare'kha
och mot hennes efterbörd som kommer ut mellan hennes ben, och mot hennes barn som hon ska föda, för hon ska äta dem i hemlighet i brist på allt, i belägringen och i den nöd som din fiende ska försätta dig i, i alla dina portar.
58 לַעֲשׂוֹת
till göra
la'asvót
הַתּוֹרָה
Torah
ha'tvórah
הַכְּתוּבִים
skriva
ha'ketovim
בַּסֵּפֶר
i skriftrulle
ba'sefer
לְיִרְאָה
till frukta
le'jireah
הַנִּכְבָּד
ära
ha'nikhebad
וְהַנּוֹרָא
och frukta
ve'ha'nvóra
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
Om du inte är noga med att göra undervisningens alla ord som är nedskrivna i denna bok, så att du vördar detta ärevördiga och strålande namn, Herren din Gud,
59 וְהִפְלָא
och göra under
ve'hifela
מַכֹּתְךָ
sår din
makóte'kha
זַרְעֶךָ
säd din
óaree'kha
וְנֶאֱמָנוֹת
och tro
ve'neemanvót
וָחֳלָיִם
och sjukdom
va'chólajim
וְנֶאֱמָנִים
och tro
ve'neemanim
då ska Herren göra dina plågor svåra, och din säds plågor, stora plågor, och de ska vara länge, och svår sjukdom och den ska vara länge.
60 וְהֵשִׁיב
och återvända
ve'heshiv
מִצְרַיִם
Egypten
mitóerajim
יָגֹרְתָּ
frukta
jagóreta
מִפְּנֵיהֶם
från ansikte deras
mi'penei'hem
וְדָבְקוּ
och hinna upp
ve'daveqo
Och han ska föra tillbaka över dig alla Egyptens sjukdomar, som du har fruktat, och de ska klänga sig fast vid dig.
61 וְכָל
och allt -
ve'khal-
בְּסֵפֶר
i skriftrulle
be'sefer
הַתּוֹרָה
Torah
ha'tvórah