En dag när Jesus undervisade folket i templet och förkunnade de glada nyheterna, kom översteprästerna och de skriftlärda fram tillsammans med de äldste

och frågade honom: "Säg oss, vad har du för fullmakt att göra detta? Vem är det som gett dig den fullmakten?"

Jesus svarade dem: "Jag har också en fråga till er. Säg mig:

Var Johannes dop från himlen eller från människor?"

De överlade med varandra och sa: "Om vi svarar: Från himlen, säger han: Varför trodde ni då inte på honom?

Men om vi svarar: Från människor, så kommer allt folket att stena oss, för alla anser ju att Johannes var en profet."

Så de svarade att de inte visste varifrån det kom.

Då sa Jesus till dem: "Då talar inte heller jag om vad jag har för fullmakt att göra detta."

Sedan började han berätta denna liknelse för folket: "En man planterade en vingård. Mannen arrenderade ut den till vinodlare och reste till ett annat land under en lång tid.

När den rätta tiden var inne sände han en tjänare till vinodlarna för att hämta sin del av skörden. Men vinodlarna misshandlade honom svårt och skickade i väg honom tomhänt.

Då skickade han en annan tjänare till dem. Även denne slog de och förnedrade och skickade i väg tomhänt.

Sedan skickade han en tredje tjänare. Men även honom slog de blodig och kastade ut.

Då sa vingårdens herre: 'Vad ska jag göra? Jo, jag ska skicka min son – min älskade.. Honom ska de väl ha respekt för.'

Men när vinodlarna fick se honom diskuterade de med varandra och sa: 'Här har vi arvtagaren, låt oss döda honom så blir arvet vårt.'

Så de körde ut honom från vingården och dödade honom." "Vad ska nu vingårdens herre göra med dem?

Han ska komma och avsätta dem och arrendera ut vingården åt andra." När de hörde detta sa de: "Låt aldrig detta hända!"

Men han såg på dem och frågade: "Vad betyder då det som står skrivet : 'Den sten som byggnadsarbetarna förkastade har blivit en hörnsten?'

Den som faller på den stenen blir krossad, men den som stenen faller på blir söndersmulad."

De skriftlärda och översteprästerna hade gärna gripit honom i den stunden, men de fruktade folket. De förstod att det var dem som han hade talat om i liknelsen.

De vaktade på Jesus. De skickade ut spioner. De skulle låtsas vara ärliga för att få fast honom för något ord från honom, så att de kunde utlämna honom åt ståthållarens makt och myndighet.

De frågade honom: "Lärare, vi vet att du talar och undervisar rätt och inte tar någons parti utan lär ut sanningen om Guds väg.

Är det tillåtet för oss att betala skatt till Caesar eller inte?"

Men han genomskådade deras list och sa till dem:

"Låt mig se ett mynt. Vems bild och överskrift har den?" De svarade: "Caesars."

Då sa han till dem: "Ge då Caesar vad som tillhör Caesar, och Gud vad som tillhör Gud."