Avancerad sök

Sökresultat: 54

Kärnbibeln: (1)

1 Mos 1:27
Ja, Gud skapade människan som sin avbild, som Guds avbild skapade han henne.
Man och kvinna skapade han dem. [Denna vers utgör höjdpunkten i Guds skapelseverk. Vackert strukturerad i två bekräftande kiasmer slår den fast att människan (hebr. adam) skapas som Guds (hebr. Elohim) avbild och att människan, Guds avbild, utgörs av mannen och kvinnan tillsammans. Detta är helt unikt bland alla kända skapelseberättelser. Även den trefaldiga repetitionen av skapa (hebr. bara) gör denna vers till berättelsens höjdpunkt. I den första kiasmen ramar Gud in att han skapade människan som sin avbild. I den andra kiasmen är istället verbet skapar centralt, och det som utgör människan ramar in meningen:
Gud skapade människan
som sin avbild,
som Guds avbild
skapade han henne.

Man och kvinna
skapade han
dem.]

Interlinjär versionBETA: (1)

1 Mos 1:27
וַיִּבְרָא
skapa
אֱלֹהִים
Gud
אֶת
-
הָאָדָם
människa
בְּצַלְמוֹ
avbild
בְּצֶלֶם
avbild
אֱלֹהִים
Gud
בָּרָא
skapa
אֹתוֹ
-
זָכָר
man/hane
וּנְקֵבָה
kvinna
בָּרָא
skapa
אֹתָם
-

Hebreiska ord: (14)

H2145
man, pojke, hane, handjur, hankön - זָכָר (zachar)
Ordet används om en person eller djur av manligt kön oavsett ålder. Det används första gången i 1 Mos 1:27 där Gud skapar människan i (till) sin avbild till man (hebr. zachar) och kvinna (hebr. neqevah). I 1 Mos 6:19 används samma ord om djuren som hona och hane.
H5347
kvinna, flicka, hona, hondjur, honkön - נְקֵבָה (neqevah)
Ordet används om en person eller djur av kvinnligt kön oavsett ålder. Det används första gången i 1 Mos 1:27 där Gud skapar människan i (till) sin avbild till man (hebr. zachar) och kvinna (hebr. neqevah). I 1 Mos 6:19 används samma ord om djuren som hona och hane. Ordet kommer från verbet naqav som betyder genomborra, troligtvis som beskrivande av den kvinnliga anatomin.
H0120
människa, mänskligheten - אָדָם (adam)
Ordet härstammar från ett verb att färga något rött. Används genrellt för människan och även den första människan Adam (som har ett eget Strongsnr, H121). Ordet används om mänskligheten och ofta just i den aspekten att människan är skapad till Guds avbild (1 Mos 1:26).
Synonymbeskrivning: Det finns flera olika ord för människa. Hebr. ish och adam är vanligast och kan både syfta på en människa (man eller kvinna), mänskligheten eller en man. Hebr. enosh används ofta poetiskt och då i betydelsen en bräcklig människa. Hebr. gever används för en man i sin bästa ålder, en stridsman. Det minsta vanliga ordet (22 ggr) är mat som i plural ofta används om en liten grupp människor, och då betoning på svaghet. Orden man/kvinna och hona/hane används ofta tillsammans, se 1 Mos 1:27; 1 Mos 6:19.
H0376
man, hankön, hane - אִישׁ (ish)
Ordet beskriver en människa. I sin maskulina form en individ av mankön. I pluralformen är det ofta för människor (män och kvinnor), eller en grupp av män. Det kan användas om en gift man. Ordet är ett av de tio vanligaste substantiven i GT.
Synonymbeskrivning: Det finns flera olika ord för människa. Hebr. ish och adam är vanligast och kan både syfta på en människa (man eller kvinna), mänskligheten eller en man. Hebr. enosh används ofta poetiskt och då i betydelsen en bräcklig människa. Hebr. gever används för en man i sin bästa ålder, en stridsman. Det minsta vanliga ordet (22 ggr) är mat som i plural ofta används om en liten grupp människor, och då betoning på svaghet. Orden man/kvinna och hona/hane används ofta tillsammans, se 1 Mos 1:27; 1 Mos 6:19.
H0380
liten man, pupill, ögonsten - אִישׁוֹן (ishon)
Det hebreiska ordet ishon är en diminutiv form av ordet för man (hebr. ish). Betydelsen är både "en liten man" och "pupill". Anledningen till den dubbla betydelsen är att man kan se sin egen spegelbild i miniatyr i pupillen när man tittar någon i ögat. I Ps 17:8 finns en intressant konstruktion där även ordet för dotter (hebr. bat) skjuts in så det blir ishon bat ajin och hela frasen blir: lilla-mannens/pupillens dotterns öga!
Synonymbeskrivning: Det finns flera olika ord för människa. Hebr. ish och adam är vanligast och kan både syfta på en människa (man eller kvinna), mänskligheten eller en man. Hebr. enosh används ofta poetiskt och då i betydelsen en bräcklig människa. Hebr. gever används för en man i sin bästa ålder, en stridsman. Det minsta vanliga ordet (22 ggr) är mat som i plural ofta används om en liten grupp människor, och då betoning på svaghet. Orden man/kvinna och hona/hane används ofta tillsammans, se 1 Mos 1:27; 1 Mos 6:19.
H0582
bräcklig människa, man, människa, människosläktet - אֱנוֹשׁ (enósh)
Används ofta poetiskt om människan.

Notera, det är ett potentiellt fel i lexikonet där pluralformen av ish som både kan vara det ovanliga ishim, men också det vanligaste anashim är kopplat till enosh istället för ish H376.
Synonymbeskrivning: Det finns flera olika ord för människa. Hebr. ish och adam är vanligast och kan både syfta på en människa (man eller kvinna), mänskligheten eller en man. Hebr. enosh används ofta poetiskt och då i betydelsen en bräcklig människa. Hebr. gever används för en man i sin bästa ålder, en stridsman. Det minsta vanliga ordet (22 ggr) är mat som i plural ofta används om en liten grupp människor, och då betoning på svaghet. Orden man/kvinna och hona/hane används ofta tillsammans, se 1 Mos 1:27; 1 Mos 6:19.
H1397
stridsman, man - גֶּ֫בֶר (gever)
Beskriver en stridsman – en man i sina bästa år – full av egen styrka och kraft.
Synonymbeskrivning: Det finns flera olika ord för människa. Hebr. ish och adam är vanligast och kan både syfta på en människa (man eller kvinna), mänskligheten eller en man. Hebr. enosh används ofta poetiskt och då i betydelsen en bräcklig människa. Hebr. gever används för en man i sin bästa ålder, en stridsman. Det minsta vanliga ordet (22 ggr) är mat som i plural ofta används om en liten grupp människor, och då betoning på svaghet. Orden man/kvinna och hona/hane används ofta tillsammans, se 1 Mos 1:27; 1 Mos 6:19.
H4962
man, en mindre grupp, få i antal (plural) - מַת (mat)
Ordet verkar ha betydelsen med antal/längd. I plural så beskriver det ofta en mindre grupp människor.
Synonymbeskrivning: Det finns flera olika ord för människa. Hebr. ish och adam är vanligast och kan både syfta på en människa (man eller kvinna), mänskligheten eller en man. Hebr. enosh används ofta poetiskt och då i betydelsen en bräcklig människa. Hebr. gever används för en man i sin bästa ålder, en stridsman. Det minsta vanliga ordet (22 ggr) är mat som i plural ofta används om en liten grupp människor, och då betoning på svaghet. Orden man/kvinna och hona/hane används ofta tillsammans, se 1 Mos 1:27; 1 Mos 6:19.
H1129
bygga, skickligt modellera - בָּנָה (banah)
Verbet banah används i hebreiskan på ett brett sätt om att bygga. Det är allt från att bygga ett hus eller fästning till att etablera en stad. Det används om att bygga altare och att bygga tabernaklet. Det kan även användas mer abstrakt som att bygga relationer och en familj. Första gången ordet används är i 1 Mos 2:22 där Gud byggde (skickligt modellerade) kvinnan från sidan han tagit från mannen.

Särskilt i byggandet av ett altare blir den djupare betydelsen tydlig. Den sträcker sig längre än att enbart bygga det fysiska föremålet. I dessa sammanhang finns lika mycket betydelsen av att vara hängiven Herren som tillägnas altaret eller Tabernaklet. I 1 Mos 12:8 bygger Abram ett altare till Herren i denna dubbla betydelse. I 1 Kung 18:32 bygger Elia ett altare till Herren för att återupprätta överlåtelsen till Israels Gud. Här handlar ordet både om förbundet och tillbedjan.

Ordet används på ett liknande dubbelt sätt när det används om att bygga en familj. I 2 Sam 7:27 får David ett löfte om att Herren ska bygga ett hus åt David som ska vara för evigt, här är det i slutändan löftet om kung Messias som avses, men det är just verbet banah som används även här med en djupare förståelse än bara det fysiska byggandet. Också här är det Guds förbund som visar sig i byggandet. Genom hela GT används banah från byggandet av bokstavliga murar till andliga hushåll och från dom till upprättelse.

Oavsett om det handlar om att resa altaren, hem eller förhoppningar så uppmanar detta verb till att bygga i enlighet med Guds förbundslöften och vara viss om att Gud fullbordar det han har påbörjat. Det finns också en röd tråd som löper vidare in i NT där det beskrivs hur Gud bygger sitt tempel med levande stenar (1 Pet 2.5). Det är samma dubbla innebörd i ordet bygga och pekar både på det konkreta och den djupare förståelsen av relationen som inte är materiell.
Synonymbeskrivning: Fyra olika hebreiska ord används kring skapandet av människan: asa (1 Mos 1:26), bara (1 Mos 1:27), jatsar (1 Mos 2:7, 19) ochbana (1 Mos 2:22). Hebr. paal används om att arbeta/göra ofta poetiskt, som i att "göra ondska" (Job 31:3).
H1254a
skapa - בָּרָא (bara)

Synonymbeskrivning: Fyra olika hebreiska ord används kring skapandet av människan: asa (1 Mos 1:26), bara (1 Mos 1:27), jatsar (1 Mos 2:7, 19) ochbana (1 Mos 2:22). Hebr. paal används om att arbeta/göra ofta poetiskt, som i att "göra ondska" (Job 31:3).
H3335
forma, skulptera, designa, krukmakare - יָצַר (jatsar)
Huvudbetydelsen är att forma något. Det används första gången i 1 Mos 2:7 för att beskriva hur Gud formade människan av stoft från jorden. Det används ofta om hur en krukmakare formar ett kärl. I Jes 44:9–10, 12 när en avgud tillverkas (skärs till, formges och hamras). Ordet används även om krukmakare, se 1 Krön 4:23
Synonymbeskrivning: Fyra olika hebreiska ord används kring skapandet av människan: asa (1 Mos 1:26), bara (1 Mos 1:27), jatsar (1 Mos 2:7, 19) ochbana (1 Mos 2:22). Hebr. paal används om att arbeta/göra ofta poetiskt, som i att "göra ondska" (Job 31:3).
H6087b
forma - עָצַב (atsav)

Synonymbeskrivning: Fyra olika hebreiska ord används kring skapandet av människan: asa (1 Mos 1:26), bara (1 Mos 1:27), jatsar (1 Mos 2:7, 19) ochbana (1 Mos 2:22). Hebr. paal används om att arbeta/göra ofta poetiskt, som i att "göra ondska" (Job 31:3).
H6213a
göra, insätta, tillförordna, ordna, forma, tillverka, skapa, handla enligt - עָשָׂה (asah)
Ordet asa har huvudbetydelsen att göra något. Detta rotord har en rik variation av betydelser (forma, skapa, insätta, leva efter, handla efter), men anknyter alltid på något sätt till det som i någon mening går att göra. Ordet är vanligt förekommande i GT och kontexten avgör vilken översättning som ger mest rättvisa åt ordet i varje sammanhang. När det används tillsammans med shamar (lyda, vakta, hålla) handlar görandet främst om hur någon ska agera och uppföra sig, se t.ex. 3 Mos 18:4.

  1. Göra, placera, sätta något på ett speciellt sätt, göra något av ett visst material osv. (1 Mos 3:21; 2 Mos 36:11, 13, 14, 17–20, 23, 31, 35–37; 37:1, 4, 6–7, 10–12, 15–17, 23, 25–26, 28–29; 38:1–4, 6, 8–9, 30; 39:2, 8, 22; 4 Mos 21:9)
  2. Ordna och arrangera en fest eller bjudning av något slag. (1 Mos 19:3; 21:8; 26:30; 27:31; 29:22; 40:20: 50:10
  3. Göra tecken och under. (1 Mos 21:1; 2 Mos 4:30; 8:9, 20, 27; 9:6)
  4. Göra, ordna eller arrangera enligt instruktion. (1 Mos 6:22; 7:5; 29:28; 42:25; 43:17; 44:2; 2 Mos 7:6; 8:13, 31; 9:6; 17:6, 10; 18:24; 40:16; 3 Mos 8:4, 36; 16:34; 4 Mos 8:3, 20; 17:11; 20:27; 23:2, 30; 27:22; 31:31)
  5. Utöver dessa betydelser används asa även för många andra betydelser i GT:

Synonymbeskrivning: Fyra olika hebreiska ord används kring skapandet av människan: asa (1 Mos 1:26), bara (1 Mos 1:27), jatsar (1 Mos 2:7, 19) ochbana (1 Mos 2:22). Hebr. paal används om att arbeta/göra ofta poetiskt, som i att "göra ondska" (Job 31:3).
H6466
göra, arbeta, handla - פָּעַל (paal)
Verbet används om människors handlande och görande. Vanligast i förekommande i de poetiska böckerna Job och Psaltaren. Ordet beskriver ofta människors moraliska handlande. Det kan vara det som är gott (Ps 15:2; Sef 2:3), men oftare onda handlingar (Ords 30:20; Job 34:32; Jes 44:15).
Synonymbeskrivning: Fyra olika hebreiska ord används kring skapandet av människan: asa (1 Mos 1:26), bara (1 Mos 1:27), jatsar (1 Mos 2:7, 19) ochbana (1 Mos 2:22). Hebr. paal används om att arbeta/göra ofta poetiskt, som i att "göra ondska" (Job 31:3).

Korsreferenser: (38)

1 Mos 1:16
Och Gud (Elohim) satte (tillförordnade – hebr. asah) de två ljusen,
det större [solen] för att råda över dagen,
och det mindre [månen] för att råda över natten – liksom stjärnorna [gör].
[Himlakropparna som tidigare skapats (vers 1) tillskrivs nu sina uppgifter. Två olika hebreiska ord för att skapa/göra används i skapelseberättelsen:
Bara används vid nya dramatiska skeden som när hela universum skapas (vers 1), när djurlivet börjar skapas (vers 21), när människan skapas (tre ggr i vers 26) och sist i berättelsens sista sammanfattande vers (1 Mos 2:3).
Asah är vanligt i GT och används om att göra, tillverka eller placera/sätta något på ett visst sätt eller till en viss funktion. Men även för att färdigställa, ordna eller arrangera något, att insätta eller tillförordna någon/något i en uppgift eller funktion, vilket är betydelsen här, se vers 7, 11, 12, 16, 25, 26, 31 och 1 Mos 2:2.]
1 Mos 1:16
Och Gud (Elohim) satte (tillförordnade – hebr. asah) de två ljusen,
det större [solen] för att råda över dagen,
och det mindre [månen] för att råda över natten – liksom stjärnorna [gör].
[Himlakropparna som tidigare skapats (vers 1) tillskrivs nu sina uppgifter. Två olika hebreiska ord för att skapa/göra används i skapelseberättelsen:
Bara används vid nya dramatiska skeden som när hela universum skapas (vers 1), när djurlivet börjar skapas (vers 21), när människan skapas (tre ggr i vers 26) och sist i berättelsens sista sammanfattande vers (1 Mos 2:3).
Asah är vanligt i GT och används om att göra, tillverka eller placera/sätta något på ett visst sätt eller till en viss funktion. Men även för att färdigställa, ordna eller arrangera något, att insätta eller tillförordna någon/något i en uppgift eller funktion, vilket är betydelsen här, se vers 7, 11, 12, 16, 25, 26, 31 och 1 Mos 2:2.]
1 Mos 2:7
Herren Gud (Jahveh Elohim) formade (designade, skulpterade – hebr. jatsar) människan (hebr. adam) av stoft (material) från jorden (hebr. adamah) och andades in livsande i hennes näsa, och människan blev en levande varelse (själ – hebr. nefesh).
[Det hebreiska ordet för människa, adam, är snarlikt ordet för jordens mylla, adamah. Människans kropp formades från redan skapat material och får också del av Guds livsande. Det hebreiska ordet nefesh, här översatt "levande varelse", beskriver helheten med betoning på det inre livet och människans själ. Samma hebreiska ord används även om djur, se 1 Mos 1:20, 21, 24, 30. Den hebreiska betydelsen av själ skiljer sig från den grekiska filosofiska tanken om en odödlig själ skild från kroppen, som beskrivs i Platons och Aristoteles antika skrifter. Ordet för liv är chajim. Det är plural men böjs som singular, precis som orden för vatten, himmel och ansikte. Exakt varför dessa ord skrivs så är inte fastlagt. En teori är att det är ett sätt i hebreiskan att visa att allt som finns i ordet inte kan rymmas i singular. Vattnet kan vara stilla eller storma, varje solnedgång är unik och ansiktet är inte statiskt med bara en form. På samma sätt är det med livet, det har olika skiften och skeenden.]
1 Mos 2:7
Herren Gud (Jahveh Elohim) formade (designade, skulpterade – hebr. jatsar) människan (hebr. adam) av stoft (material) från jorden (hebr. adamah) och andades in livsande i hennes näsa, och människan blev en levande varelse (själ – hebr. nefesh).
[Det hebreiska ordet för människa, adam, är snarlikt ordet för jordens mylla, adamah. Människans kropp formades från redan skapat material och får också del av Guds livsande. Det hebreiska ordet nefesh, här översatt "levande varelse", beskriver helheten med betoning på det inre livet och människans själ. Samma hebreiska ord används även om djur, se 1 Mos 1:20, 21, 24, 30. Den hebreiska betydelsen av själ skiljer sig från den grekiska filosofiska tanken om en odödlig själ skild från kroppen, som beskrivs i Platons och Aristoteles antika skrifter. Ordet för liv är chajim. Det är plural men böjs som singular, precis som orden för vatten, himmel och ansikte. Exakt varför dessa ord skrivs så är inte fastlagt. En teori är att det är ett sätt i hebreiskan att visa att allt som finns i ordet inte kan rymmas i singular. Vattnet kan vara stilla eller storma, varje solnedgång är unik och ansiktet är inte statiskt med bara en form. På samma sätt är det med livet, det har olika skiften och skeenden.]
1 Mos 2:22
Och Herren Gud (Jahveh Elohim) byggde upp (modellerade skickligt – hebr. banah) sidan som han tagit från mannen till en kvinna, och han förde henne till mannen.
[Fyra olika hebreiska ord används kring skapandet av människan: asah (1 Mos 1:26), bara (1 Mos 1:27), jatsar (1 Mos 2:7, 19) och banah här. Både man och kvinna är Guds avbild, se 1 Mos 1:27.]
1 Mos 2:22
Och Herren Gud (Jahveh Elohim) byggde upp (modellerade skickligt – hebr. banah) sidan som han tagit från mannen till en kvinna, och han förde henne till mannen.
[Fyra olika hebreiska ord används kring skapandet av människan: asah (1 Mos 1:26), bara (1 Mos 1:27), jatsar (1 Mos 2:7, 19) och banah här. Både man och kvinna är Guds avbild, se 1 Mos 1:27.]
1 Mos 5:2
[till] man och kvinna skapade han dem. Och han välsignade dem och gav dem namnet "människa" (hebr. adam) den dag de skapades.
[När hebr. adam står i obestämd form är det ofta personen Adam som åsyftas, här i vers 1–2 är betydelsen människan och mänsklighetens fortsatta historia, se även 1 Mos 1:27–28; 1 Mos 2:7.]
1 Mos 5:2
[till] man och kvinna skapade han dem. Och han välsignade dem och gav dem namnet "människa" (hebr. adam) den dag de skapades.
[När hebr. adam står i obestämd form är det ofta personen Adam som åsyftas, här i vers 1–2 är betydelsen människan och mänsklighetens fortsatta historia, se även 1 Mos 1:27–28; 1 Mos 2:7.]
1 Mos 20:18
För Herren (Jahveh) hade stängt alla livmödrar i Avimelechs hus på grund av Abrahams hustru Sarah.
[Här beskrivs det första helandet i Bibeln. Här finns flera lärdomar:
• Abraham får be för någon annan som lider av samma problem som han själv har innan han själv blir helad. Det är först efter denna händelse, i nästa kapitel (1 Mos 21:2), som Sarah blir gravid!
• Abraham var inte syndfri när han bad, det var hans halvlögn (1 Mos 20:2) som orsakat situationen med Avimelech. Gud kan använda oss att be för andra trots våra egna brister.
• Resultatet av helandet syntes inte på en gång. Helandet skedde när Abraham bad, men det var först senare när kvinnorna började föda barn som man kunde se det synliga beviset på helandet!]

[Principen "första förekomst"
Första gången någonting nämns i Bibeln presenteras ofta viktiga lärdomar och grundläggande sanningar på det ämnet. Inom bibeltolkningen kallas denna princip "första förekomst". Ett exempel är blod (hebr. damm), som när det nämns i 1 Mos 4:10 också likställs med mänskligt liv. Jesus använder principen om första förekomst när han undervisar om äktenskapet i Matt 19:4–5 och säger att "från början" gjorde Skaparen människan till man och kvinna, se 1 Mos 1:27; 2:24. Rent generellt lägger också undervisningen i Moseböckerna en grund för resten av Bibeln, se Matt 5:17–48.
Notera! Som med alla principer för bibeltolkning är det viktigt med balans och att alltid läsa texten i sitt sammanhang. Ett ord behöver inte betyda samma sak varje gång det nämns. Första gången ormen (hebr. nachash) nämns förknippas den med Satan, men kopparormen (4 Mos 21:9) är också en tydlig referens till Jesus (Joh 3:14). När Jesus uppmanar de troende att vara som ormar blir betydelsen, just från första förekomsten, att en troende ska ifrågasätta ideologier och tänkesätt som inte är från Gud och skapa tvivel kring falska föreställningar. Dock balanseras den negativa betydelsen, men det ska ske på ett oskyldigt och rent sätt (som en duva), se Matt 10:16. Ibland kan det också vara svårt att veta om något nämns först kronologiskt eller tematiskt. Ordningen på böckerna i GT är också annorlunda i den hebreiska Bibeln än i våra västerländska biblar.]
1 Mos 20:18
För Herren (Jahveh) hade stängt alla livmödrar i Avimelechs hus på grund av Abrahams hustru Sarah.
[Här beskrivs det första helandet i Bibeln. Här finns flera lärdomar:
• Abraham får be för någon annan som lider av samma problem som han själv har innan han själv blir helad. Det är först efter denna händelse, i nästa kapitel (1 Mos 21:2), som Sarah blir gravid!
• Abraham var inte syndfri när han bad, det var hans halvlögn (1 Mos 20:2) som orsakat situationen med Avimelech. Gud kan använda oss att be för andra trots våra egna brister.
• Resultatet av helandet syntes inte på en gång. Helandet skedde när Abraham bad, men det var först senare när kvinnorna började föda barn som man kunde se det synliga beviset på helandet!]

[Principen "första förekomst"
Första gången någonting nämns i Bibeln presenteras ofta viktiga lärdomar och grundläggande sanningar på det ämnet. Inom bibeltolkningen kallas denna princip "första förekomst". Ett exempel är blod (hebr. damm), som när det nämns i 1 Mos 4:10 också likställs med mänskligt liv. Jesus använder principen om första förekomst när han undervisar om äktenskapet i Matt 19:4–5 och säger att "från början" gjorde Skaparen människan till man och kvinna, se 1 Mos 1:27; 2:24. Rent generellt lägger också undervisningen i Moseböckerna en grund för resten av Bibeln, se Matt 5:17–48.
Notera! Som med alla principer för bibeltolkning är det viktigt med balans och att alltid läsa texten i sitt sammanhang. Ett ord behöver inte betyda samma sak varje gång det nämns. Första gången ormen (hebr. nachash) nämns förknippas den med Satan, men kopparormen (4 Mos 21:9) är också en tydlig referens till Jesus (Joh 3:14). När Jesus uppmanar de troende att vara som ormar blir betydelsen, just från första förekomsten, att en troende ska ifrågasätta ideologier och tänkesätt som inte är från Gud och skapa tvivel kring falska föreställningar. Dock balanseras den negativa betydelsen, men det ska ske på ett oskyldigt och rent sätt (som en duva), se Matt 10:16. Ibland kan det också vara svårt att veta om något nämns först kronologiskt eller tematiskt. Ordningen på böckerna i GT är också annorlunda i den hebreiska Bibeln än i våra västerländska biblar.]
5 Mos 19:13
Dina ögon ska inte beklaga honom [ingen nåd ska visas mot den skyldige mördaren, anledningen är att människan är Guds avbild, se 1 Mos 1:27; 9:6], istället ska du rena Israel från skulden för oskyldigt blod för att det ska gå väl för dig.
5 Mos 19:13
Dina ögon ska inte beklaga honom [ingen nåd ska visas mot den skyldige mördaren, anledningen är att människan är Guds avbild, se 1 Mos 1:27; 9:6], istället ska du rena Israel från skulden för oskyldigt blod för att det ska gå väl för dig.
Pred 3:11
Han har gjort allt vackert (lämpligt, passande) för sin (hans) tid [alla mänskliga bestyr (vers 10) och livets kontraster (vers 1–8) har sin fulländning i Gud], han har även gett evigheten (det dolda – hebr. ha olam) i deras hjärtan så att människan inte kan utforska (hitta, förstå) det arbete som Gud (Elohim) har gjort från första början (ordagrant från huvudet) ända till slutet.
[Här är enda gången i GT olam står i bestämd form. Detta är den fjärde (och centrala) av sju förekomster i Predikaren. Ordet olam härstammar från alam som betyder dold. En betydelse är något som är dolt och inte kan ses. Ordet har också betydelsen av tidsåldrar som har varit (Pred 1:10) och framtiden och evigheten (Pred 1:4). Senare judisk tolkning översätter ordet med "världen". Människan är skapad i Guds avbild (1 Mos 1:27), och i varje människa finns en nedlagd gudslängtan (Rom 1:19).]
Pred 3:11
Han har gjort allt vackert (lämpligt, passande) för sin (hans) tid [alla mänskliga bestyr (vers 10) och livets kontraster (vers 1–8) har sin fulländning i Gud], han har även gett evigheten (det dolda – hebr. ha olam) i deras hjärtan så att människan inte kan utforska (hitta, förstå) det arbete som Gud (Elohim) har gjort från första början (ordagrant från huvudet) ända till slutet.
[Här är enda gången i GT olam står i bestämd form. Detta är den fjärde (och centrala) av sju förekomster i Predikaren. Ordet olam härstammar från alam som betyder dold. En betydelse är något som är dolt och inte kan ses. Ordet har också betydelsen av tidsåldrar som har varit (Pred 1:10) och framtiden och evigheten (Pred 1:4). Senare judisk tolkning översätter ordet med "världen". Människan är skapad i Guds avbild (1 Mos 1:27), och i varje människa finns en nedlagd gudslängtan (Rom 1:19).]
Sef 1:3
Jag ska svepa bort människor och djur,
jag ska svepa bort himmelens fåglar och havens fiskar
och stötestenar [avgudabilder av fåglar och fiskar] tillsammans med de onda.
Jag ska utrota (hugga av) mänskligheten
från jordens yta (ordagrant ansikte), förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
[Gud hade skapat fiskarna, fåglarna, djuren och människorna, se 1 Mos 1:20–28. Uppräkningen här är motsatt – vilket förstärker allvaret i Sefanjas profetiska ord. Talet fyra står för hela jorden (de fyra väderstrecken). Fyra gånger används ordet "svepa bort" och totalt fyra gånger mänskligheten/jorden (hebr. adam 2x och hebr. adama 2x). Hebreiska adama är ett generellt ord som kan syfta på hela världen men också landet Israel. I dessa tre första verser är det oklart om det är en världsvid katastrof som väntar – Sefanja har läsarens fulla uppmärksamhet; nu följer tre rader som visar att orden i första hand riktar sig mot Juda och Jerusalem.]
Sef 1:3
Jag ska svepa bort människor och djur,
jag ska svepa bort himmelens fåglar och havens fiskar
och stötestenar [avgudabilder av fåglar och fiskar] tillsammans med de onda.
Jag ska utrota (hugga av) mänskligheten
från jordens yta (ordagrant ansikte), förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
[Gud hade skapat fiskarna, fåglarna, djuren och människorna, se 1 Mos 1:20–28. Uppräkningen här är motsatt – vilket förstärker allvaret i Sefanjas profetiska ord. Talet fyra står för hela jorden (de fyra väderstrecken). Fyra gånger används ordet "svepa bort" och totalt fyra gånger mänskligheten/jorden (hebr. adam 2x och hebr. adama 2x). Hebreiska adama är ett generellt ord som kan syfta på hela världen men också landet Israel. I dessa tre första verser är det oklart om det är en världsvid katastrof som väntar – Sefanja har läsarens fulla uppmärksamhet; nu följer tre rader som visar att orden i första hand riktar sig mot Juda och Jerusalem.]
Matt 19:4
Han svarade:
"Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna?" [1 Mos 1:27]
Matt 19:4
Han svarade:
"Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna?" [1 Mos 1:27]
Matt 22:21
De svarade: "Caesars." [Caesar var både namnet och titeln på den romerska kejsaren.] Då sa han till dem: "Betala (ge tillbaka till) Caesar det som tillhör Caesar, och Gud det som tillhör Gud."
[Människan är skapad till Guds avbild, se 1 Mos 1:26–27. På samma sätt som myntet var präglat av kejsaren och tillhörde honom, bär människan Guds bild i sitt innersta och tillhör honom.]
Matt 22:21
De svarade: "Caesars." [Caesar var både namnet och titeln på den romerska kejsaren.] Då sa han till dem: "Betala (ge tillbaka till) Caesar det som tillhör Caesar, och Gud det som tillhör Gud."
[Människan är skapad till Guds avbild, se 1 Mos 1:26–27. På samma sätt som myntet var präglat av kejsaren och tillhörde honom, bär människan Guds bild i sitt innersta och tillhör honom.]
Mark 10:6
I skapelsens början
'skapade Gud dem till man och kvinna.'
[1 Mos 1:27]
[Jesus för diskussionen till ett högre plan. Äktenskapet inrättades långt innan Mose fick alla bud och instruktioner på Sinai berg. Guds ursprungliga tanke med äktenskapet framgår av skapelsen.]
Mark 10:6
I skapelsens början
'skapade Gud dem till man och kvinna.'
[1 Mos 1:27]
[Jesus för diskussionen till ett högre plan. Äktenskapet inrättades långt innan Mose fick alla bud och instruktioner på Sinai berg. Guds ursprungliga tanke med äktenskapet framgår av skapelsen.]
Mark 12:17
Då sa Jesus till dem: "Ge då Caesar vad som tillhör Caesar, och Gud vad som tillhör Gud!" De var helt svarslösa mot honom (de tappade helt fattningen, stod som förstenade och förundrade sig över honom).
[Människan är skapad till Guds avbild, se 1 Mos 1:26–27. På samma sätt som myntet var präglat av kejsaren och tillhörde honom, bär människan Guds bild i sitt innersta och tillhör honom.]
Mark 12:17
Då sa Jesus till dem: "Ge då Caesar vad som tillhör Caesar, och Gud vad som tillhör Gud!" De var helt svarslösa mot honom (de tappade helt fattningen, stod som förstenade och förundrade sig över honom).
[Människan är skapad till Guds avbild, se 1 Mos 1:26–27. På samma sätt som myntet var präglat av kejsaren och tillhörde honom, bär människan Guds bild i sitt innersta och tillhör honom.]
Luk 20:25
Då sa han till dem: "Ge då Caesar vad som tillhör Caesar, och Gud vad som tillhör Gud."
[Människan är skapad till Guds avbild, se 1 Mos 1:26–27. På samma sätt som myntet var präglat av kejsaren och tillhörde honom, bär människan Guds bild i sitt innersta och tillhör honom.
En denar var det vanligaste romerska myntet, värdet motsvarade en dagslön för en arbetare. På ena sidan fanns en bild på den dåvarande kejsaren Tiberius huvud, och längs med kanten en inskrift på latin: Tiberius Caesar Augustus – den gudomlige Augustus son. De romerska mynten ansågs vara en hädelse bland judarna och fick inte användas i templet. Texten och bilden bröt mot både det första och det andra budet – att inte ha några andra gudar och att inte göra några ingraverade bilder.]
Luk 20:25
Då sa han till dem: "Ge då Caesar vad som tillhör Caesar, och Gud vad som tillhör Gud."
[Människan är skapad till Guds avbild, se 1 Mos 1:26–27. På samma sätt som myntet var präglat av kejsaren och tillhörde honom, bär människan Guds bild i sitt innersta och tillhör honom.
En denar var det vanligaste romerska myntet, värdet motsvarade en dagslön för en arbetare. På ena sidan fanns en bild på den dåvarande kejsaren Tiberius huvud, och längs med kanten en inskrift på latin: Tiberius Caesar Augustus – den gudomlige Augustus son. De romerska mynten ansågs vara en hädelse bland judarna och fick inte användas i templet. Texten och bilden bröt mot både det första och det andra budet – att inte ha några andra gudar och att inte göra några ingraverade bilder.]
1 Kor 11:7

[Paulus går nu till skapelsen, se 1 Mos 1:27. Vers 7–8 hör ihop med vers 12.]
En man bör inte ha något på huvudet,
eftersom han är Guds avbild och ära,
och kvinnan är mannens ära.
1 Kor 11:7

[Paulus går nu till skapelsen, se 1 Mos 1:27. Vers 7–8 hör ihop med vers 12.]
En man bör inte ha något på huvudet,
eftersom han är Guds avbild och ära,
och kvinnan är mannens ära.
Gal 3:28
[I Guds familj råder inte längre åtskillnad mellan nationalitet, samhällsklass och kön.]
Det är inte:
jude eller grek (hedning),
slav eller fri,
man och kvinna,
för ni är alla ett i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus.
[I Talmud (en judisk skrift som sammanfattar och kommenterar Gamla testamentet) finns böner för den judiska synagogans liturgi. I morgonbönen tackar mannen Gud för att han inte är skapad till en hedning, en slav eller en kvinna. Som rättrogen jude hade Paulus säkerligen bett denna bön varje morgon under många år och det gör dessa ord ännu starkare – alla är vi ett i Jesus!
Ordet "och" finns bara mellan den sista gruppen. Det kan anspela på 1 Mos 1:27 där det står att Gud skapade dem till "man och kvinna", och att båda könen finns med i de två första grupperingarna.]
Gal 3:28
[I Guds familj råder inte längre åtskillnad mellan nationalitet, samhällsklass och kön.]
Det är inte:
jude eller grek (hedning),
slav eller fri,
man och kvinna,
för ni är alla ett i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus.
[I Talmud (en judisk skrift som sammanfattar och kommenterar Gamla testamentet) finns böner för den judiska synagogans liturgi. I morgonbönen tackar mannen Gud för att han inte är skapad till en hedning, en slav eller en kvinna. Som rättrogen jude hade Paulus säkerligen bett denna bön varje morgon under många år och det gör dessa ord ännu starkare – alla är vi ett i Jesus!
Ordet "och" finns bara mellan den sista gruppen. Det kan anspela på 1 Mos 1:27 där det står att Gud skapade dem till "man och kvinna", och att båda könen finns med i de två första grupperingarna.]
1 Pet 2:17
Ära (respektera) alla [människor, eftersom de är skapade till Guds ära, se 1 Mos 1:26–27].
Älska (osjälviskt, utgivande) era syskon (bröder och systrar i tron).
Frukta (i vördnadsfull tillbedjan) Gud.
Ära (respektera) konungen (kejsaren).
1 Pet 2:17
Ära (respektera) alla [människor, eftersom de är skapade till Guds ära, se 1 Mos 1:26–27].
Älska (osjälviskt, utgivande) era syskon (bröder och systrar i tron).
Frukta (i vördnadsfull tillbedjan) Gud.
Ära (respektera) konungen (kejsaren).
Upp 4:7
Den första varelsen liknade ett lejon.
Den andra varelsen liknade en ung tjur.
Den tredje varelsen hade ett ansikte som en människa.
Den fjärde varelsen liknade en flygande örn.
[Det är inte helt klart vad dessa fyra varelser är eller symboliserar. Eftersom de tillber vid Guds tron är de skapade. De verkar vara en kombination av keruberna i Hes 10 och seraferna i Jes 6, som också sjöng "helig, helig, helig". Dessa fyra varelser finns också med när de första sigillen i bokrullen öppnas, och säger då "kom", se kapitel 6. De fyra varelserna representerar också de fyra stora grupper som Gud skapade på jorden – fåglar, vilda djur, boskap och människor, se 1 Mos 1:20–28. Örnen är den främsta av fåglarna, lejonet de vilda djurens konung, osv. En tolkning är att allt skapat på jorden är tänkt att tillbe Gud.
Det finns även en koppling till de fyra evangelierna och hur Jesus presenteras, en tolkning som var vanlig bland kyrkofäderna. Matteus presenterar Jesus som kung – lejonet från Juda stam. Markus presenterar Jesus som Herrens tjänare – oxen som drar. Lukas fokuserar på Jesu mänsklighet, vilket då kan representera den tredje varelsen som hade det mänskliga ansiktet. Till sist visar Johannes på Jesu gudomlighet som då representeras av örnen. Det finns även en koppling till fyra av de tolv stammarna (Juda, Ruben, Efraim och Dan) som var placerade närmast intill tabernaklet, se 4 Mos 2.]
Upp 4:7
Den första varelsen liknade ett lejon.
Den andra varelsen liknade en ung tjur.
Den tredje varelsen hade ett ansikte som en människa.
Den fjärde varelsen liknade en flygande örn.
[Det är inte helt klart vad dessa fyra varelser är eller symboliserar. Eftersom de tillber vid Guds tron är de skapade. De verkar vara en kombination av keruberna i Hes 10 och seraferna i Jes 6, som också sjöng "helig, helig, helig". Dessa fyra varelser finns också med när de första sigillen i bokrullen öppnas, och säger då "kom", se kapitel 6. De fyra varelserna representerar också de fyra stora grupper som Gud skapade på jorden – fåglar, vilda djur, boskap och människor, se 1 Mos 1:20–28. Örnen är den främsta av fåglarna, lejonet de vilda djurens konung, osv. En tolkning är att allt skapat på jorden är tänkt att tillbe Gud.
Det finns även en koppling till de fyra evangelierna och hur Jesus presenteras, en tolkning som var vanlig bland kyrkofäderna. Matteus presenterar Jesus som kung – lejonet från Juda stam. Markus presenterar Jesus som Herrens tjänare – oxen som drar. Lukas fokuserar på Jesu mänsklighet, vilket då kan representera den tredje varelsen som hade det mänskliga ansiktet. Till sist visar Johannes på Jesu gudomlighet som då representeras av örnen. Det finns även en koppling till fyra av de tolv stammarna (Juda, Ruben, Efraim och Dan) som var placerade närmast intill tabernaklet, se 4 Mos 2.]
Upp 8:6
De sju änglarna med de sju basunerna gjorde sig redo att blåsa i dem.
[Efter det sjätte sigillet hölls jordens vindar tillbaka, se Upp 7:1. Nu när Guds folk blivit märkta med Guds sigill i pannan fortsätter serien med basunstötarna. De första fyra är "naturliga" i det att de påverkar jorden, haven, sötvattnet och himlakropparna. De tre sista drabbar mänskligheten mer direkt.
Det finns en parallell till skapelsen i Första Moseboken. Då skapades himlar, hav och jord. Nu upplöses skapelsen. Intressant är att det sker i omvänd ordning. Först påverkas en tredjedel av jordens växtlighet, sedan haven och sötvattnen och sist himlarna:
Basun 1 – 1/3 av växtligheten brinner upp, se Upp 8:7; 1 Mos 1:29.
Basun 2 & 3 – 1/3 av haven och floderna påverkas, se Upp 8:8–11; 1 Mos 1:20.
Basun 4 – 1/3 av himlakropparna förmörkas, se Upp 8:12; 1 Mos 1:14–15.
Samma motsatta mönster till skapelsen återfinns även i de sju vredesskålarna:
Vredesskål 1 – bölder på människor, se Upp 16:2; 1 Mos 1:27.
Vredesskål 2 & 3 – hav och sötvatten till blod, se Upp 16:3–4; 1 Mos 1:20.
Vredesskål 4 – solen sveder, se Upp 16:8; 1 Mos 1:14.]
Upp 8:6
De sju änglarna med de sju basunerna gjorde sig redo att blåsa i dem.
[Efter det sjätte sigillet hölls jordens vindar tillbaka, se Upp 7:1. Nu när Guds folk blivit märkta med Guds sigill i pannan fortsätter serien med basunstötarna. De första fyra är "naturliga" i det att de påverkar jorden, haven, sötvattnet och himlakropparna. De tre sista drabbar mänskligheten mer direkt.
Det finns en parallell till skapelsen i Första Moseboken. Då skapades himlar, hav och jord. Nu upplöses skapelsen. Intressant är att det sker i omvänd ordning. Först påverkas en tredjedel av jordens växtlighet, sedan haven och sötvattnen och sist himlarna:
Basun 1 – 1/3 av växtligheten brinner upp, se Upp 8:7; 1 Mos 1:29.
Basun 2 & 3 – 1/3 av haven och floderna påverkas, se Upp 8:8–11; 1 Mos 1:20.
Basun 4 – 1/3 av himlakropparna förmörkas, se Upp 8:12; 1 Mos 1:14–15.
Samma motsatta mönster till skapelsen återfinns även i de sju vredesskålarna:
Vredesskål 1 – bölder på människor, se Upp 16:2; 1 Mos 1:27.
Vredesskål 2 & 3 – hav och sötvatten till blod, se Upp 16:3–4; 1 Mos 1:20.
Vredesskål 4 – solen sveder, se Upp 16:8; 1 Mos 1:14.]
Upp 13:18
Här krävs vishet. Den som har förstånd ska räkna ut vilddjurets tal, för det är en människas tal. [Ett nummer på en människa.] Hans tal är 666 (sexhundra-sextio-sex).
[Ordet för att "räkna ut" är samma ord som i Luk 14:28 där det används för att "beräkna" kostnaden av ett bygge. Räknesättet som används är addition. De hebreiska och grekiska bokstäverna representerar också ett talvärde. De nio första bokstäverna i alfabetet motsvarar talen 1-9. Den tionde bokstaven talet 10, den nittonde talet 100, osv. Genom att summera siffervärdet på ett namn eller ord blir det ett talvärde. Denna form av talmystik var välkänd på den här tiden och kallas gematri. Inför affärsuppgörelser och giftermål jämförde man t.ex. talvärdet på sina namn och var det samma bringade det lycka. I den italienska staden Pompeji, som ödelades vid ett vulkanutbrott 79 e.Kr., hade någon skrivit på muren: "Jag älskar den vars nummer är 545." Talvärdet på namnet Jesus, på grekiska Iesous är: 10 + 8 + 200 + 70 + 400 + 200 = 888.
Många har spekulerat i vad talet 666 står för. Talvärdet för "kejsar Nero", som på hebreiska är Neron Kesar, blir 666. Att detta var en tidig tolkning styrks av att översatt till latin blir talvärdet 616, en sifferkombination som också återfinns som en textvariant i ett tidigt manuskript. Vissa har dragit kopplingen att www skulle motsvaras av 666 (eftersom siffervärdet för den hebreiska bokstaven vav är 6), men detta följer inte den normala gematriska metodiken att summera bokstäverna eftersom talvärdet för www är 18.
Språkbruket "hand och panna" har också en tydlig igenkänning från 5 Mos 6:8 där Mose uppmanar folket att binda de ord han nyss sagt på sin hand och panna. Bönen som Mose ber börjar i vers 4 med orden "Hör, Israel". På hebreiska är ordet för "hör" shema, och därför kallas bönen Shema. Varje morgon och kväll har judar genom alla tider bett denna bön. Shema är den judiska trosbekännelsen:
"Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en. Du ska älska Herren din Gud av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft. Dessa ord som jag i dag ger dig befallning om, ska du lägga på hjärtat. Du ska inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. Du ska binda dem som ett tecken på din hand, och de ska vara som ett band till påminnelse på din panna. Och du ska skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar."
Ortodoxa judar tolkar Moses bud bokstavligt och därför har de två små svartfärgade läderkapslar, s.k. "tefillin", som innehåller pergamentrullar med verser från Torah. De två kapslarna kallas shel rosh och shel jad. Varje vardag före morgonbönen fäster man den ena på armen med hjälp av en läderrem och den andra ovanför pannan. Oavsett om 5 Mos 6:8 tolkas bokstavligt eller metaforiskt handlar det om vem eller vad man låter styra ens medvetande och handlingar, vem eller vad som är ens auktoritet, vem eller vad man tjänar och följer.
Här i Uppenbarelseboken tvingar vilddjuret människorna att ge sin lojalitet till honom i en trosbekännelse som kan sägas vara en "anti-shema".]
Upp 13:18
Här krävs vishet. Den som har förstånd ska räkna ut vilddjurets tal, för det är en människas tal. [Ett nummer på en människa.] Hans tal är 666 (sexhundra-sextio-sex).
[Ordet för att "räkna ut" är samma ord som i Luk 14:28 där det används för att "beräkna" kostnaden av ett bygge. Räknesättet som används är addition. De hebreiska och grekiska bokstäverna representerar också ett talvärde. De nio första bokstäverna i alfabetet motsvarar talen 1-9. Den tionde bokstaven talet 10, den nittonde talet 100, osv. Genom att summera siffervärdet på ett namn eller ord blir det ett talvärde. Denna form av talmystik var välkänd på den här tiden och kallas gematri. Inför affärsuppgörelser och giftermål jämförde man t.ex. talvärdet på sina namn och var det samma bringade det lycka. I den italienska staden Pompeji, som ödelades vid ett vulkanutbrott 79 e.Kr., hade någon skrivit på muren: "Jag älskar den vars nummer är 545." Talvärdet på namnet Jesus, på grekiska Iesous är: 10 + 8 + 200 + 70 + 400 + 200 = 888.
Många har spekulerat i vad talet 666 står för. Talvärdet för "kejsar Nero", som på hebreiska är Neron Kesar, blir 666. Att detta var en tidig tolkning styrks av att översatt till latin blir talvärdet 616, en sifferkombination som också återfinns som en textvariant i ett tidigt manuskript. Vissa har dragit kopplingen att www skulle motsvaras av 666 (eftersom siffervärdet för den hebreiska bokstaven vav är 6), men detta följer inte den normala gematriska metodiken att summera bokstäverna eftersom talvärdet för www är 18.
Språkbruket "hand och panna" har också en tydlig igenkänning från 5 Mos 6:8 där Mose uppmanar folket att binda de ord han nyss sagt på sin hand och panna. Bönen som Mose ber börjar i vers 4 med orden "Hör, Israel". På hebreiska är ordet för "hör" shema, och därför kallas bönen Shema. Varje morgon och kväll har judar genom alla tider bett denna bön. Shema är den judiska trosbekännelsen:
"Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en. Du ska älska Herren din Gud av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft. Dessa ord som jag i dag ger dig befallning om, ska du lägga på hjärtat. Du ska inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. Du ska binda dem som ett tecken på din hand, och de ska vara som ett band till påminnelse på din panna. Och du ska skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar."
Ortodoxa judar tolkar Moses bud bokstavligt och därför har de två små svartfärgade läderkapslar, s.k. "tefillin", som innehåller pergamentrullar med verser från Torah. De två kapslarna kallas shel rosh och shel jad. Varje vardag före morgonbönen fäster man den ena på armen med hjälp av en läderrem och den andra ovanför pannan. Oavsett om 5 Mos 6:8 tolkas bokstavligt eller metaforiskt handlar det om vem eller vad man låter styra ens medvetande och handlingar, vem eller vad som är ens auktoritet, vem eller vad man tjänar och följer.
Här i Uppenbarelseboken tvingar vilddjuret människorna att ge sin lojalitet till honom i en trosbekännelse som kan sägas vara en "anti-shema".]