Referenser (50)
[Innan Ester kan introduceras presenteras Mordochaj. Detta är hans babyloniska namn och det har troligtvis sitt ursprung i den babyloniska skaparguden Marduk, men namnet kan också ha persiskt ursprung med betydelsen ´liten pojke´. Troligtvis hade han även ett hebreiskt namn, se ; .]
Det fanns en viss jude i Susas slott som hette Mordochaj. Han var son till Jair, son till Shimei, son till Kish [vilket visar att han var från Sauls släkt, se ; ]. Han var en benjaminit
Han stöttade Hadassa – dvs. Ester – sin farbrors dotter, för hon hade varken far eller mor. Och den unga kvinnan var vacker med fina former och behaglig att se på. När hennes far och mor dött, hade Mordochaj tagit (adopterat) henne som sin egen dotter.
[Esters judiska namn var Hadassa som betyder "Myrten". Det är en växt som förknippas med bröllop och är ännu en av bokens dolda profetiska budskap – redan i hennes namn anas att hon ska bli brud. Hennes persiska namn Ester, som betyder "stjärna", kommer från samma rot som den babyloniske kärleksgudinnan Ishtars namn. Ester var kusin till Mordochaj.]
Ester hade inte avslöjat vilket folk eller vilken släkt hon kom ifrån, eftersom Mordochaj hade sagt till henne att inte berätta det.
Varje dag vandrade Mordochaj [fram och tillbaka] utanför gården till kvinnornas hus för att få veta om Ester hade det bra och vad som hände (hur man gjorde med) henne.
När det nu blev Esters tur, dotter till Avichajil, Mordochajs farbror, han som hade tagit henne som sin dotter, när hennes tur hade kommit att gå in till kungen, önskade hon ingenting förutom det som Hege, kungens kammarherre och väktaren över kvinnorna, rekommenderade. Och Ester fann nåd (favör – hebr. chen) hos alla som såg på henne.
När jungfrurna samlades en andra gång och Mordochaj satt i kungens port,
hade Ester fortfarande inte berättat om sin släkt eller sitt folk (sin härkomst), såsom Mordochaj hade bett henne, eftersom Ester följde Mordochajs råd precis som när hon växte upp hos honom.
I dessa dagar (vid den tiden) när Mordochaj satt i kungens port, blev Bigtan och Teresh, två av kungens eunucker (kammarherrar) som höll vakt vid tröskeln [till kungens sängkammare], uppretade [på något kungen sagt eller gjort] och sökte ett tillfälle att lägga sina händer på (döda) kung Ahasveros (Xerxes).
[Troligtvis var det kungens skilsmässa med Vashti som var grunden för deras missnöje. De var eunucker och fanns nära drottning Vashti () och kunde lätt ta anstöt av Ahasveros handlande. Bigtan kallas Bigta i , namnet betyder "i vinpressen". Teresh nämns bara här och i , hans namn betyder "strikthet". Sammansvärjningar var vanliga företeelser i Persien. Ahasveros mördades till slut av Artabanus, vaktkaptenen, och Aspamitras, en kammarherre och eunuck.]
När denna sak blev känd för Mordochaj berättade han detta för drottning Ester och Ester talade om det för kungen i Mordochajs namn.
Alla kungens tjänare, som fanns i kungens port, böjde sig och bugade djupt inför Haman, för det hade kungen befallt om honom. Men Mordochaj böjde sig inte, inte heller bugade han inför honom.
[Det finns flera exempel där judar har böjt sig för att visa vördnad för andra människor, se ; ; ; ; ; . Anledningen att Mordochaj inte böjde sig måste därför haft en religiös förklaring. Perserna ansåg att kungen var gudomlig, och det är inte otroligt att Haman också ansåg sig vara gudomlig. Eftersom judarna följer buden att inte tillbe andra gudar () böjde Mordochaj sig inte för Haman, se . Se även .]
Då frågade kungens tjänare som var i kungens port Mordochaj: "Varför överträder du kungens befallning?"
Och de sa detta till honom varje dag, men han lyssnade ändå inte till dem och de berättade detta för Haman, för att se om Mordochajs ord (förklaring) skulle gälla, för han hade berättat att han var en jude [och tillber inte avgudar, se ].
När Haman såg att Mordochaj inte böjde sig för honom, fylldes Haman av vrede.
Men det tycktes honom i hans ögon vara alltför simpelt att bara lägga hand på Mordochaj, för de hade berättat för honom vilket folk Mordochaj tillhörde, därför sökte Haman efter att förgöra alla judar som fanns ut över hela Ahasveros (Xerxes) kungarike, hela Mordochajs folk.
När nu Mordochaj [Esters fosterfar, se ] fick veta allt som hade gjorts (bestämts), rev han sönder sina kläder och satte sig i säck och aska och gick till stadens mitt och ropade med hög, ljudlig och bitter röst. [Att sätta sig i säck och aska är ett vanligt uttryck för sorg, även det bittra ropandet.]
När Esters tjänsteflickor och eunucker kom och berättade det för henne tog drottningen mycket illa vid sig; och hon skickade en skrud för att klä Mordochaj och ta ifrån honom hans säcktyg, men han accepterade inte detta.
Då kallade Ester på Hatach, en av kungens eunucker, som han hade utvalt för att ta hand om henne, och hon begärde att han skulle gå till Mordochaj för att få veta vad det handlade om och varför han gjorde på detta sätt.
Hatach gick ut till Mordochaj på den stora platsen i staden (torget) som fanns utanför kungens port.
Mordochaj berättade för honom [Hatach] vad som hade hänt honom och den exakta summan pengar som Haman hade lovat att betala ut ur kungens skattkammare för att förgöra judarna.
Hatach gick tillbaka till Ester och berättade vad Mordochaj hade sagt.
Sedan talade Ester med Hatach och gav honom ett budskap till Mordochaj:
När han [Hatach, Esters betjänt] berättade för Mordochaj vad Ester hade sagt,
sa Mordochaj att de skulle ge detta svar till Ester: "Tro inte att du skulle vara den enda av alla judar som slipper undan, bara för att du bor i kungens hus.
Då skickade Ester följande svar till Mordochaj:
Då gick Mordochaj iväg och gjorde allt som Ester hade instruerat honom att göra.
Sedan gick Haman ut den dagen, glad och lycklig i hjärtat. Men när Haman såg Mordochaj i kungens port, och att han inte reste sig eller flyttade på sig för honom, fylldes Haman av vrede mot Mordochaj.
Likväl blir jag inte tillfredsställd av allt detta (allt som han skrutit om) så länge jag ser juden Mordochaj sitta i kungens port."
[Här finns Guds namn JHVH kodat i de fyra orden som översatts "blir jag inte tillfredsställd av allt detta." De sista bokstäverna i dessa ord formar baklänges ett akrostiskt mönster för Guds namn Jahveh, se även ; ; .]
Då sa Zeresh, hans hustru, och alla vänner till honom: "Låt göra en 50 alnar [22 meter] hög träpåle (galge) och tala med kungen i morgon bitti så att Mordochaj kan hängas där, sedan kan du gå med kungen på banketten med glädje." Detta behagade Haman och han lät göra och uppföra träpålen (galgen). [Var och en som är upphängd på trä är förbannad, se .]
Då fann man att det stod skrivet att Mordochaj hade berättat om Bigtan och Teresh [avslöjat deras onda anslag], två av kungens eunucker av dem som vaktade tröskeln [ingången till kungens sovkammare], hur de sökte ett tillfälle att lägga sina händer på (döda) kung Ahasveros (Xerxes). []
Då frågade kungen: "Vilken ära och dignitet (storhet) har getts Mordochaj för detta?" Då svarade kungens tjänare som betjänade honom: "Ingenting har gjorts för honom."
Då sa kungen: "Vem befinner sig på gården?"
Nu kom Haman in på den yttre gården till kungens hus, för att tala med kungen om att hänga Mordochaj på pålen (galgen) som han hade gjort i ordning för honom. [Den yttre gården i Susa var 62 x 53 meter.]
Då sa kungen till Haman: "Skynda dig och ta en kunglig klädnad och en häst som du har talat och gör detta för juden Mordochaj som sitter i kungens port. Låt inget av det du talat bli ogjort."
Då tog Haman den kungliga klädnaden och hästen, klädde Mordochaj och paraderade med honom genom stadens gator och ropade ut: "Detta är vad man gör med den man som kungen vill hedra!"
Efteråt återvände Mordochaj till kungens port. Men Haman skyndade sig hem till sitt hus och sörjde och täckte över sitt huvud.
Haman räknade upp (återberättade i detalj) allt som hade drabbat honom för sin hustru Zeresh och alla sina vänner.
Då sa hans visa män och hans hustru Zeresh till honom: "Om Mordochaj, inför vilken du har börjat falla, verkligen är en jude kommer du inte att kunna stå honom emot. Faktum är att du verkligen kommer att falla inför honom." [Detta är ett råd som stämmer överens med Guds löfte till Abraham, se .]
Då sa Charvona, en av kungens eunucker som var inför kungen: "Se, det finns en 50 alnar [22 meter] hög träpåle (galge), som Haman gjort för Mordochaj, som talade gott för kungen. Den står framför Hamans hus."
Då sa kungen: "Häng upp honom på den."
Man hängde Haman på den träpåle (galge) som han hade förberett för Mordochaj. Sedan var kungens vrede stillad.
På den dagen gav kung Ahasveros (Xerxes) Hamans hus till drottning Ester. Mordochaj kom inför kungen, för Ester hade berättat vem han [Mordochaj] var för henne.
Kungen tog av sig sin ring [signetring som har kunglig stämpel och befogenhet], som han tagit ifrån Haman, och gav den till Mordochaj. Och Ester satte Mordochaj över Hamans hus.
Då sa kung Ahasveros (Xerxes) till drottning Ester och juden Mordochaj: "Se, jag har gett Ester Hamans hus och honom har de hängt upp på träpålen (galgen) eftersom han lade sin hand på judarna.
Sedan kallades kungens skrivare vid den tiden, den tredje månaden som är månaden sivan på den 23:e dagen i denna månad [25 juni]. Det skrevs i enlighet med allt som Mordochaj befallde angående judarna till satraperna, guvernörerna och furstarna i samtliga provinser som sträckte sig från Indien till Kush [nuvarande Etiopien/Sudan], 127 provinser, till varje provins på deras eget skriftspråk, och till varje folkslag på deras eget språk och till judarna på deras skrift och deras språk. []
Sedan gick Mordochaj ut från kungens närvaro i kunglig skrud av blått och vitt och med en stor krona av guld och en vit mantel av fint linne och purpur. Susas stad ropade och var glad.
Alla furstar i provinserna, satraperna och guvernörerna och alla som höll på med kungens affärer, hjälpte judarna eftersom fruktan för Mordochaj hade drabbat dem.
Mordochaj var stor i kungens hus, och hans berömmelse (ryktbarhet) hade gått ut i alla provinser, eftersom denne man Mordochaj blev större och större.
Mordochaj skrev ner dessa ting och skickade brev till judarna som befann sig i alla kung Ahasveros (Xerxes) provinser, både nära och fjärran,
Judarna tog på sig att göra som de hade börjat och som Mordochaj hade skrivit till dem,
Sedan skrev drottning Ester, dotter till Avichajil, och juden Mordochaj ner alla kraftgärningar, för att bekräfta detta andra brev om purim.
för att fastställa dessa purimdagar och deras bestämda tid, i enlighet med juden Mordochajs och drottning Esters beslut för dem själva och deras säd (efterkommande), angående tiden för fasta och klagan.
Och allt han gjorde i sin makt och myndighet och den fulla summan av Mordochajs storhet, hur kungen befordrade honom, är nedskrivet i Mediens och Persiens kungars krönikor [; ].
Juden Mordochaj var kung Ahasveros (Xerxes) närmaste man och stor bland judarna och hade funnit nåd (villkorad nåd; blivit accepterad – hebr. ratsah) av skarorna bland sina bröder. Han sökte sitt folks bästa och talade fridsamt (talade shalom, all slags välsignelse) till all hans säd (alla hans efterkommande). [Syftar förmodligen inte bara på Mordochajs egna barn och barnbarn utan på alla judar i generationer efter honom.]
[Guds namn gömt i Ester
Inget av Guds namn (Jahveh, Adonai, Elohim, osv) förekommer i Esters bok och inga andra attribut på Gud heller. Däremot finns Jahveh inkodat i texten fyra gånger som akrostikon, se ; ; ; . Det finns en väldigt fin struktur här. Namnet JHVH består av fyra bokstäver och det finns fyra unika förekomster av detta namn. Alla är olika och formas av en kombination av första eller sista bokstaven och om texten läses framlänges eller baklänges.
1. JHVH formas av första bokstaven i varje ord baklänges – Gud ändrar människans tanke, se .
2. JHVH formas av första bokstaven i varje ord framlänges – Gud styr Esters handlande, se .
3. JHVH formas av sista bokstaven i varje ord baklänges – Gud vänder på Hamans plan (Hamans slut närmar sig), se .
4. JHVH formas av sista bokstaven i varje ord framlänges – Gud styr och Haman straffas (detta är slutet för Haman), se .
Dessa fyra ställen involverar olika talare:
1. Memochan – orden handlar om en drottning, se .
2. Ester – orden talas av en drottning, se .
3. Haman – orden talas av Haman, se .
4. Författaren – orden handlar om Haman, se .
Fyra olika par kan bildas:
1. Första bokstaven | baklänges
2. Första bokstaven | framlänges
3. Sista bokstaven | baklänges
4. Sista bokstaven | framlänges
De fyra paren är: Första bokstaven (1 & 2), sista bokstaven (3 & 4), baklänges (1 & 3) och framlänges (2 & 4).
Paren med baklänges handlar om hedningar och framlänges om israeliterna. I de två fallen där Guds namn formas baklänges (1 & 3) är det Gud som avslår hedningarnas planer för att låta sin vilja ske, se ; . Där namnet stavas framlänges (2 & 4) är det Gud som agerar direkt för sitt folk, se ; .
Första och sista bokstaven beskriver starten och slutet på ett skeende. I de två fallen där namnet formas av första bokstaven (1 & 2) är det Gud som introducerar fakta. I de två sista fallen där namnet är format av de sista bokstäverna (3 & 4) fullbordas händelserna och leder till slutet.
Ytterligare fyra gånger finns fyra av Guds namn inkodat:
1. "Messias" inkodat på ett avstånd av var 8:e bokstav, se .
2. "El Shaddaj" (Gud Allsmäktig) inkodat på ett avstånd av var 7:e bokstav, se
3. "Jag Är" är inkodat på ett avstånd av var 3:e bokstav, se .
4. "Jeshua" inkodat på ett avstånd av var 8:e bokstav, se .
Det finns även ett annat märkligt nästan ironiskt budskap inkodat i där det beskrivs hur Haman får förfogande över silvret och folket. Med ett intervall på sex bokstäver står det Haman v´Satan rajach som betyder: Haman och Satan stinker. Nummer sex är människans tal. Vi kan se att även om Satan verkar i Hamans liv finns ändå Messias där i bakgrunden och vakar över sitt folk, även idag.
Man måste vara lite försiktig med bibelkoder, men de är ändå märkliga sammanträffanden som pekar på att Bibeln är en gudomligt inspirerad bok.]
