1 בְּסֵפֶר
i skriftrulle
be'sefer
בְּאָזְנֵי
i öra
be'aóenei
וְנִמְצָא
och hitta
ve'nimetóa
וּמֹאָבִי
och moabit
o'móavi
בִּקְהַל
i församling
bi'qehal
Den dagen läste man ur Moses bok för folket. Där fann man skrivet att ingen ammonit eller moabit någonsin skulle få komma in i Guds församling,
2 יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
בַּלֶּחֶם
i bröd
ba'lechem
וּבַמָּיִם
och i vatten
o'va'majim
וַיִּשְׂכֹּר
och hyra
va'jisekór
לְקַלְלוֹ
till ta lätt på honom
le'qalel'vó
וַיַּהֲפֹךְ
och omstörta
va'jahafókhe
אֱלֹהֵינוּ
Gud vår
elóhei'no
הַקְּלָלָה
ringaktning
ha'qelalah
לִבְרָכָה
till välsignelse
li'verakhah
för de hade inte mött Israels barn med mat och dryck utan hade lejt Bileam mot dem för att förbanna dem. Men vår Gud vände förbannelsen till välsignelse.
3 כְּשָׁמְעָם
som höra dem
ke'shamea'm
הַתּוֹרָה
Torah
ha'tvórah
וַיַּבְדִּילוּ
och avskilja
va'javedilo
מִיִּשְׂרָאֵל
från Israel
mi'jiserael
När de hade hört undervisningen, avskilde de alla blandfolk från Israel.
4 וְלִפְנֵי
och till ansikte
ve'li'fenei
אֶלְיָשִׁיב
Eljashiv
elejashiv
בְּלִשְׁכַּת
i kammare
be'lishekat
אֱלֹהֵינוּ
Gud vår
elóhei'no
לְטוֹבִיָּה
till Tobia
le'tvóviah
En tid dessförinnan hade prästen Eljashib, en som var nära till Tobia, blivit utsedd att förestå kamrarna i vår Guds hus.
5 וַיַּעַשׂ
och göra
va'jaas
לִשְׁכָּה
kammare
lishekah
לְפָנִים
till ansikte
le'fanim
הַמִּנְחָה
gåva
ha'minechah
הַלְּבוֹנָה
rökelseharts
ha'levvónah
וְהַכֵּלִים
och redskap
ve'ha'kelim
וּמַעְשַׂר
och tionde
o'maesar
הַתִּירוֹשׁ
vin
ha'tirvósh
וְהַיִּצְהָר
och olivolja
ve'ha'jitóehar
הַלְוִיִּם
levit
ha'leviim
וְהַמְשֹׁרְרִים
och sjunga
ve'ha'meshórerim
וְהַשֹּׁעֲרִים
och portvakt
ve'ha'shóarim
וּתְרוּמַת
och offergåva
o'teromat
הַכֹּהֲנִים
präst
ha'kóhanim
Han hade inrett ett stort rum åt Tobia, där man tidigare brukade lägga matoffret, rökelsen och kärlen och det tionde av säd, vin och olja som var bestämt åt leviterna, sångarna och dörrvakterna, likaså offergåvan till prästerna.
6 וּבְכָל
och i allt -
o've'khal-
בִּירוּשָׁלִָם
i Jerusalem
bi'jroshalaim
שְׁלֹשִׁים
trettio
shelóshim
וּשְׁתַּיִם
och två
o'shetajim
לְאַרְתַּחְשַׁסְתְּא
till Artachshasta
le'aretacheshasete
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וּלְקֵץ
och till slut
o'le'qetó
נִשְׁאַלְתִּי
fråga
nishealeti
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
Medan allt detta hände befann jag mig inte i Jerusalem, för i Babels kung Artachshastas 32:a regeringsår hade jag återvänt till kungen. Men efter en tid bad jag kungen om tillstånd
7 וָאָבוֹא
och komma
va'avvó
לִירוּשָׁלִָם
till Jerusalem
li'jroshalaim
וָאָבִינָה
och åtskilja
va'avina'h
אֶלְיָשִׁיב
Eljashiv
elejashiv
לְטוֹבִיָּה
till Tobia
le'tvóviah
לַעֲשׂוֹת
till göra
la'asvót
נִשְׁכָּה
kammare
nishekah
בְּחַצְרֵי
i gård
be'chatóerei
och reste tillbaka till Jerusalem. Där fick jag veta allt det onda som Eljashib hade gjort för Tobias skull, då han hade inrett ett rum åt honom i förgårdarna till Guds hus.
8 וַיֵּרַע
och vara ond i handling
va'jera
וָאַשְׁלִיכָה
och kasta
va'ashelikha'h
הַלִּשְׁכָּה
kammare
ha'lishekah
Jag tog mycket illa vid mig och lät kasta ut allt Tobias bohag ur rummet.
9 וָאֹמְרָה
och säga
va'ómera'h
וַיְטַהֲרוּ
och rena
va'jetaharo
הַלְּשָׁכוֹת
kammare
ha'leshakhvót
וָאָשִׁיבָה
och återvända
va'ashiva'h
הַמִּנְחָה
gåva
ha'minechah
וְהַלְּבוֹנָה
och rökelseharts
ve'ha'levvónah'f
Därefter befallde jag att rummen skulle renas, och ställde sedan åter in kärlen där i Guds hus, och matoffret och rökelsen.
10 וָאֵדְעָה
och veta
va'edea'h
הַלְוִיִּם
levit
ha'leviim
וַיִּבְרְחוּ
och fly
va'jiverecho
לְשָׂדֵהוּ
till betesmark hans
le'sade'ho
הַלְוִיִּם
levit
ha'leviim
וְהַמְשֹׁרְרִים
och sjunga
ve'ha'meshórerim
הַמְּלָאכָה
arbete
ha'melakhah
Jag fick också veta att man inte hade gett leviterna deras andel. Leviterna och sångarna hade därför återvänt var och en till sina åkrar i stället för att sköta sin tjänst.
11 וָאָרִיבָה
och kämpa
va'ariva'h
הַסְּגָנִים
föreståndare
ha'seganim
וָאֹמְרָה
och säga
va'ómera'h
וָאֶקְבְּצֵם
och samla ihop dem
va'eqebetóe'm
וָאַעֲמִדֵם
och stå upprätt dem
va'aamide'm
עָמְדָם
plats deras
ameda'm
Jag förebrådde föreståndarna och sa: "Varför har Guds hus blivit försummat?" Jag hämtade tillbaka dem och lät dem inställa sig på sina platser.
12 וְכָל
och allt -
ve'khal-
וְהַתִּירוֹשׁ
och vin
ve'ha'tirvósh
וְהַיִּצְהָר
och olivolja
ve'ha'jitóehar
לָאוֹצָרוֹת
till skatt
la'vótóarvót
Hela Juda förde fram sitt tionde av säd, vin och olja till förrådshusen.
13 וָאוֹצְרָה
och samla
va'vótóera'h
אוֹצָרוֹת
skatt
vótóarvót
שֶׁלֶמְיָה
Shelemjaho
shelemejah
וְצָדוֹק
och Tsadoq
ve'tóadvóq
הַסּוֹפֵר
sekreterare
ha'svófer
וּפְדָיָה
och Pedajaho
o'fedajah
הַלְוִיִּם
levit
ha'leviim
מַתַּנְיָה
Mattanjaho
matanejah
נֶחְשָׁבוּ
tänka
necheshavo
וַעֲלֵיהֶם
och på dem
va'alei'hem
לַחֲלֹק
till dela upp
la'chalóq
לַאֲחֵיהֶם
till bror deras
la'achei'hem'f
Jag satte prästen Shelemja och Tsadoq, den skriftlärde, och Pedaja, en av leviterna, till förvaltare över förrådshusen och gav dem som hjälp Hanan, son till Sackur, son till Mattanja. För dessa betraktades som pålitliga, och de skulle nu ha hand om utdelningen åt sina bröder.
14 זָכְרָה
komma ihåg -
óakhera'h-
חֲסָדַי
nåd min
chasada'j
וּבְמִשְׁמָרָיו
och i förvar hans
o've'mishemaraj'v
Tänk därför på mig, min Gud, och utplåna inte vad jag av kärlek har gjort för min Guds hus och för tjänstgöringen där.
15 בַּיָּמִים
i dagar
ba'jamim
בִיהוּדָה
i Juda
vi'jhodah
דֹּרְכִים
beträda -
dórekhim-
בַּשַּׁבָּת
i sabbat
ba'shabat
וּמְבִיאִים
och komma
o'meviim
הָעֲרֵמוֹת
hög
ha'aremvót
וְעֹמְסִים
och lasta
ve'ómesim
הַחֲמֹרִים
åsnor
ha'chamórim
וּתְאֵנִים
och fikon
o'teenim
וְכָל
och allt -
ve'khal-
וּמְבִיאִים
och komma
o'meviim
יְרוּשָׁלִַם
Jerusalem
jeroshalaim
הַשַּׁבָּת
sabbat
ha'shabat
וָאָעִיד
och vittna
va'aid
מִכְרָם
sälja dem
mikhera'm
Vid samma tid såg jag i Juda hur man trampade vinpressarna på sabbaten och tog hem säd som man lastade på åsnor, likaså vin, druvor och fikon och allt möjligt som kunde bäras och förde det till Jerusalem på sabbatsdagen. Jag varnade dem när de sålde sina varor.
16 וְהַצֹּרִים
och tyrisk
ve'ha'tóórim
וְכָל
och allt -
ve'khal-
מֶכֶר
handelsvaror
mekher
וּמֹכְרִים
och sälja
o'mókherim
בַּשַּׁבָּת
i sabbat
ba'shabat
לִבְנֵי
till söner
li'venei
וּבִירוּשָׁלִָם
och i Jerusalem
o'vi'jroshalaim
Tyrierna som vistades där förde in fisk och alla slags varor och sålde dem på sabbaten till judarna och i Jerusalem.
17 וָאָרִיבָה
och kämpa
va'ariva'h
וָאֹמְרָה
och säga
va'ómera'h
וּמְחַלְּלִים
och börja
o'mechalelim
הַשַּׁבָּת
sabbat
ha'shabat
Då förebrådde jag stormännen i Juda och sa till dem: "Hur kan ni handla så illa och vanhelga sabbatsdagen?
18 אֲבֹתֵיכֶם
fader din
avótei'khem
וַיָּבֵא
och komma
va'jave
אֱלֹהֵינוּ
Gud vår
elóhei'no
מוֹסִיפִים
lägga till
mvósifim
חָרוֹן
glödande vrede
charvón
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
לְחַלֵּל
till börja
le'chalel
הַשַּׁבָּת
sabbat
ha'shabat'f
Var det inte för att era fäder gjorde sådant som vår Gud lät alla dessa olyckor komma över oss och denna stad? Och nu drar ni ännu mer vrede över Israel genom att vanhelga sabbaten!"
19 כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
יְרוּשָׁלִַם
Jerusalem
jeroshalaim
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
הַשַּׁבָּת
sabbat
ha'shabat
וָאֹמְרָה
och säga
va'ómera'h
וַיִּסָּגְרוּ
och stänga
va'jisagero
הַדְּלָתוֹת
dörr
ha'delatvót
וָאֹמְרָה
och säga
va'ómera'h
יִפְתָּחוּם
öppna dem
jifetacho'm
הַשַּׁבָּת
sabbat
ha'shabat
וּמִנְּעָרַי
och från yngling min
o'mi'neara'j
הֶעֱמַדְתִּי
stå upprätt
heemadeti
הַשְּׁעָרִים
port
ha'shearim
הַשַּׁבָּת
sabbat
ha'shabat
Så snart det började bli mörkt i Jerusalems portar före sabbaten, befallde jag att man skulle stänga portarna och att de inte skulle öppnas förrän efter sabbaten. Jag ställde några av mina tjänare på vakt vid portarna för att inga varor skulle kunna föras in på sabbatsdagen.
20 וַיָּלִינוּ
och bo
va'jalino
הָרֹכְלִים
bedriva handel
ha'rókhelim
וּמֹכְרֵי
och sälja
o'mókherei
מִמְכָּר
försäljning
mimekar
מִחוּץ
från utanför
mi'chotó
לִירוּשָׁלִָם
till Jerusalem
li'jroshalaim
וּשְׁתָּיִם
och två
o'shetajim
Då stannade köpmän och försäljare av alla slags varor utanför Jerusalem över natten, och det både en och två gånger.
21 וָאָעִידָה
och vittna
va'aida'h
וָאֹמְרָה
och säga
va'ómera'h
אֲלֵיהֶם
till dem
alei'hem
תִּשְׁנוּ
upprepa
tisheno
בַּשַּׁבָּת
i sabbat
ba'shabat's
Men jag varnade dem och sa till dem: "Varför övernattar ni framför muren? Om ni gör så en gång till, ska jag låta min hand straffa er." Från den dagen kom de inte mer på sabbaten.
22 וָאֹמְרָה
och säga
va'ómera'h
לַלְוִיִּם
till levit
la'leviim
מִטַּהֲרִים
rena
mitaharim
וּבָאִים
och komma
o'vaim
הַשְּׁעָרִים
port
ha'shearim
לְקַדֵּשׁ
till helga
le'qadesh
הַשַּׁבָּת
sabbat
ha'shabat
זָכְרָה
komma ihåg -
óakhera'h-
וְחוּסָה
och visa skonsamhet
ve'chosa'h
חַסְדֶּךָ
nåd din
chasede'kha'f
Jag befallde leviterna att de skulle rena sig och komma för att hålla vakt vid portarna, så att sabbaten kunde hållas helig. Tänk också därför på mig, min Gud, och förbarma dig över mig efter din stora godhet.
23 בַּיָּמִים
i dagar
ba'jamim
הַיְּהוּדִים
judisk
ha'jehodim
אַשְׁדּוֹדִיּוֹת
ashdodit
ashedvódivót
עַמּוֹנִיּוֹת
ammonit
amvónivót
מוֹאֲבִיּוֹת
moabit
mvóavivót
På den tiden såg jag också judiska män som hade tagit till sig ashdoditiska, ammonitiska och moabitiska kvinnor.
24 וּבְנֵיהֶם
och söner deras
o'venei'hem
אַשְׁדּוֹדִית
ashdoditiska
ashedvódit
וְאֵינָם
och ingen dem
ve'eina'm
מַכִּירִים
känna igen
makirim
לְדַבֵּר
till tala
le'daber
יְהוּדִית
judiskt språk
jehodit
וְכִלְשׁוֹן
och som tunga
ve'khi'leshvón
Hälften av deras barn talade ashdoditiska eller de andra folkens språk, och de kunde inte tala judarnas språk.
25 וָאָרִיב
och kämpa
va'ariv
וָאֲקַלְלֵם
och ta lätt på dem
va'aqalele'm
וָאַכֶּה
och slå ner
va'ake
אֲנָשִׁים
bräcklig människa
anashim
וָאֶמְרְטֵם
och polera dem
va'emerete'm
וָאַשְׁבִּיעֵם
och svära dem
va'ashebie'm
בֵּאלֹהִים
i Gud
be'lóhim
בְנֹתֵיכֶם
döttrar din
venótei'khem
לִבְנֵיהֶם
till söner deras
li'venei'hem
מִבְּנֹתֵיהֶם
från döttrar deras
mi'benótei'hem
לִבְנֵיכֶם
till söner din
li'venei'khem
וְלָכֶם
och till er
ve'la'khem
Då förebrådde jag dem detta och förbannade dem, och några slog jag och drog i håret. Jag lät dem lova med ed vid Gud och sa: "Ni ska inte ge era döttrar åt deras söner, och inte ta deras döttrar till hustrur åt era söner eller åt er själva.
26 יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וּבַגּוֹיִם
och i folkslag
o'va'gvójim
כָּמֹהוּ
som honom
kamó'ho
וְאָהוּב
och älska
ve'ahov
לֵאלֹהָיו
till Gud hans
le'lóhaj'v
וַיִּתְּנֵהוּ
och ge honom
va'jitene'ho
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
הֶחֱטִיאוּ
synda
hechetio
הַנָּשִׁים
kvinna
ha'nashim
הַנָּכְרִיּוֹת
främmande
ha'nakherivót
Var det inte just så som Israels kung Salomo syndade? Bland de många hednafolken fanns ingen kung som han, och han var älskad av sin Gud, och Gud satte honom till kung över hela Israel. Men också honom förförde de främmande kvinnorna till synd.
27 וְלָכֶם
och till er
ve'la'khem
הֲנִשְׁמַע
höra
ha'nishema
לַעֲשֹׂת
till göra
la'asót
הַגְּדוֹלָה
stor
ha'gedvólah
לִמְעֹל
till vara trolös
li'meól
בֵּאלֹהֵינוּ
i Gud vår
be'lóhei'no
לְהֹשִׁיב
till sitta
le'hóshiv
נָכְרִיּוֹת
främmande
nakherivót
Och nu hör vi om er att ni har gjort detta stora onda och varit otrogna mot vår Gud genom att gifta er med främmande kvinnor!"
28 וּמִבְּנֵי
och från söner
o'mi'benei
אֶלְיָשִׁיב
Eljashiv
elejashiv
לְסַנְבַלַּט
till Sanvallat
le'sanevalat
הַחֹרֹנִי
choronit
ha'chóróni
וָאַבְרִיחֵהוּ
och fly honom
va'averiche'ho
מֵעָלָי
från på mig
me'ala'j
En son till Jojada, översteprästen Eljashibs son, var svärson till horoniten Sanballat. Honom drev jag bort från mig.
29 זָכְרָה
komma ihåg
óakhera'h
גָּאֳלֵי
befläckat
gaólei
הַכְּהֻנָּה
prästerskap
ha'kehunah
וּבְרִית
och förbund
o'verit
הַכְּהֻנָּה
prästerskap
ha'kehunah
וְהַלְוִיִּם
och levit
ve'ha'leviim
Tänk på dem, min Gud, för de har fläckat ner prästämbetet och prästämbetets och leviternas förbund!
30 וְטִהַרְתִּים
och rena dem
ve'tihareti'm
מִכָּל
från allt -
mi'kal-
וָאַעֲמִידָה
och stå upprätt
va'aamida'h
מִשְׁמָרוֹת
vakt
mishemarvót
לַכֹּהֲנִים
till präst
la'kóhanim
וְלַלְוִיִּם
och till levit
ve'la'leviim
בִּמְלַאכְתּוֹ
i arbete hans
bi'melakhet'vó
Så renade jag folket från allt främmande och fastställde vad prästerna och leviterna skulle iaktta, var och en i sin uppgift,
31 וּלְקֻרְבַּן
och till offer
o'le'qureban
מְזֻמָּנוֹת
bestämma
meóumanvót
וְלַבִּכּוּרִים
och till förstlingsfrukt
ve'la'bikorim
זָכְרָה
komma ihåg -
óakhera'h-
לְטוֹבָה
till ljuvlig
le'tvóvah
hur vedoffret och förstlingsgåvorna skulle avlämnas på bestämda tider och angående förstlingsgåvorna. Tänk på detta, min Gud, mig till godo!
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+