Dessa var de präster och leviter som drog upp med Serubbabel, Shealtiels son, och Jeshua. Seraja, Jeremia, Esra,

Amarja, Malluk, Hattush,

Shekanja, Rehum, Meremot,

Iddo, Ginnetoj, Avijah,

Mijamin, Maadja, Bilgah,

Shemaja, Jojarib, Jedaja,

Sallu, Amok, Hilkia och Jedaja. Dessa var huvudmän för prästerna och för sina bröder i Jeshuas tid.

Leviterna var: Jeshua, Binnoj, Kadmiel, Sherebja, Juda och Mattanja, som med sina bröder ledde tacksägelsen,

vidare Bakbukja och Unni, deras bröder, som hade sina platser mitt emot dem under tjänstgöringen.

Jeshua blev far till Jojakim, Jojakim blev far till Eljashib, Eljashib blev far till Jojada,

Jojada blev far till Jonatan och Jonatan blev far till Jaddua.

I Jojakims tid var huvudmännen för prästernas familjer följande: för Seraja: Meraja, för Jeremia: Hananja,

för Esra: Meshullam, för Amarja: Johanan,

för Meliku: Jonatan, för Shebanja: Josef,

för Harim: Adna, för Merajot: Helkaj,

för Iddo: Sakarja, för Ginneton: Meshullam,

för Avijah : Sikri, för Minjamin och för Moadja: Piltaj,

för Bilgah: Shammua, för Shemaja: Jonatan,

för Jojarib: Mattenaj, för Jedaja: Ussi,

för Sallaj: Kallaj, för Amok: Ever,

för Hilkia : Hashabja, för Jedaja: Netanel.

I Eljashibs, Jojadas, Jochanans och Jadduas tid blev huvudmännen för leviternas familjer upptecknade, likaså prästerna, under persern Darejaveshs regering.

Huvudmännen för Levi barns familjer är upptecknade i Krönikeboken ända till Johanans, Eljashibs sons tid.

Leviternas huvudmän var Hashabja, Sherebja och Jeshua, Kadmiels son, och deras bröder, som stod mitt emot dem för att växelvis lova och tacka, så som gudsmannen David hade befallt.

Mattanja, Bakbukja, Obadja, Meshullam, Talmon och Ackub var dörrvakter och höll vakt över förrådshusen vid portarna.

Dessa levde i Jojakims, Jeshuas sons, Josadaks sons, tid och i ståthållaren Nehemjas och prästen Esras, den skriftlärdes, tid.

När Jerusalems mur skulle invigas, sökte man upp leviterna överallt där de bodde och förde dem till Jerusalem för att hålla invigningshögtid och glädjehögtid under tacksägelse och sång, med cymbaler, lyror och harpor.

Då samlades sångarnas söner från trakten omkring Jerusalem och från netofatiternas byar,

från Beit-Haggilgal och från markerna kring Geva och Asmavet, för sångarna hade byggt sig byar runt omkring Jerusalem.

Prästerna och leviterna renade sig och renade sedan folket, portarna och muren.

Jag lät Juda furstar stiga upp på muren. Därefter ordnade jag två stora lovsångskörer. Den ena gick till höger ovanpå muren fram till Dyngporten.

Bakom dem följde Hoshaja och ena hälften av Juda furstar,

samt Asarja, Esra och Meshullam,

Juda, Benjamin, Shemaja och Jeremia

och några av prästernas söner med trumpeter, vidare Sakarja, son till Jonatan, son till Shemaja, son till Mattanja, son till Mikaja, son till Sackur, son till Asaf,

och hans bröder Shemaja, Asarel, Milalaj, Gilalaj, Maaj, Netanel och Juda samt Hanani med gudsmannen Davids musikinstrument. Esra, den skriftlärde, gick framför dem.