1 וְהַמֶּלֶךְ
och kung
ve'ha'melekhe
בַּיָּמִים
i dagar
ba'jamim
וַיְכַסֻּהוּ
och täcka honom
va'jekhasu'ho
בַּבְּגָדִים
i kläder
ba'begadim
Kung David var nu gammal, och i hög ålder och de täckte honom med filtar men han kunde inte bli varm.
2 וַיֹּאמְרוּ
och säga
va'jómero
עֲבָדָיו
tjänare hans
avadaj'v
יְבַקְשׁוּ
söka
jevaqesho
לַאדֹנִי
till herre min
la'dóni'j
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
בְתוּלָה
ung kvinna
vetolah
וְעָמְדָה
och stå upprätt
ve'amedah
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וּתְהִי
och vara -
o'tehi-
סֹכֶנֶת
vara till nytta
sókhenet
וְשָׁכְבָה
och ligga ner
ve'shakhevah
בְחֵיקֶךָ
i famn din
ve'cheiqe'kha
לַאדֹנִי
till herre min
la'dóni'j
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
Därför sa hans tjänare till honom. "Låt det sökas upp en ung jungfru åt min herre kungen, och låt henne vara inför kungen och vara en uppasserska åt honom, och låt henne ligga i din famn så att min herre kungen kan bli varm."
3 וַיְבַקְשׁוּ
och söka
va'jevaqesho
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וַיִּמְצְאוּ
och hitta
va'jimetóeo
אֲבִישַׁג
Avishag
avishag
הַשּׁוּנַמִּית
shonnamit
ha'shonamit
וַיָּבִאוּ
och komma
va'javio
לַמֶּלֶךְ
till kung
la'melekhe
Så de sökte efter en ung kvinna genom hela Israel och fann Avishag, shunnamitiskan, och förde henne till kungen.
4 וְהַנַּעֲרָה
och tonåring
ve'ha'naarah
וַתְּהִי
och vara
va'tehi
לַמֶּלֶךְ
till kung
la'melekhe
סֹכֶנֶת
vara till nytta
sókhenet
וַתְּשָׁרְתֵהוּ
och tjäna honom
va'tesharete'ho
וְהַמֶּלֶךְ
och kung
ve'ha'melekhe
יְדָעָהּ
veta henne
jedaa'h
Och den unga kvinnan var mycket vacker, och hon blev uppasserska åt kungen och betjänade honom, men kungen hade ingen intim relation med henne.
5 וַאֲדֹנִיָּה
och Adonija
va'adóniah
מִתְנַשֵּׂא
lyfta
mitenase
וַיַּעַשׂ
och göra
va'jaas
וּפָרָשִׁים
och ryttare
o'farashim
וַחֲמִשִּׁים
och femtio
va'chamishim
לְפָנָיו
till ansikte hans
le'fanaj'v
Och Adonija, Chaggits son, upphöjde sig själv och sa: "Jag ska bli kung". Och han gjorde i ordning vagnar och ryttare och 50 män till att springa framför honom.
6 עֲצָבוֹ
bli bedrövad honom
atóav'vó
מִיָּמָיו
från dagars hans
mi'jamaj'v
וְאֹתוֹ
och - honom
ve'ót'vó
אַבְשָׁלוֹם
Avshalom
aveshalvóm
Hans far hade aldrig sårat honom under alla hans dagar och frågat: "Varför gör du så här?" Han hade även ett gott utseende och han var född efter Avshalom.
7 וַיִּהְיוּ
och vara
va'jihejo
דְבָרָיו
ord hans
devaraj'v
צְרוּיָה
Tserojah
tóerojah
אֶבְיָתָר
Evjatar
evejatar
וַיַּעְזְרוּ
och hjälpa
va'jaeóero
אֲדֹנִיָּה
Adonija
adóniah
Så han överlade med Joav, Tserojahs son, och med prästen Evjatar, och de ställde sig bakom Adonija.
8 וְצָדוֹק
och Tsadoq
ve'tóadvóq
וּבְנָיָהוּ
och Benajaho
o'venajaho
יְהוֹיָדָע
Jehojada
jehvójada
וְנָתָן
och Natan
ve'natan
וְשִׁמְעִי
och Shimi
ve'shimei
וְהַגִּבּוֹרִים
och mäktig
ve'ha'gibvórim
לְדָוִד
till David
le'david
אֲדֹנִיָּהוּ
Adonija
adóniaho
Men prästen Tsadoq och Benajaho, Jehojadas son, och profeten Natan och Shimi och Rei och de mäktiga stridsmännen som hörde till David var inte med Adonija.
9 וַיִּזְבַּח
och offra
va'jióebach
אֲדֹנִיָּהוּ
Adonija
adóniaho
וּבָקָר
och boskap
o'vaqar
וּמְרִיא
och gödboskap
o'meri
הַזֹּחֶלֶת
Zochelet
ha'óóchelet
וַיִּקְרָא
och ropa
va'jiqera
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וּלְכָל
och till allt -
o'le'khal-
אַנְשֵׁי
bräcklig människa
aneshei
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
Och Adonija slaktade får och oxar och göddjur vid Zochelets sten, som ligger bredvid Ein-Rogel, och han kallade på alla sina bröder, kungens söner, och alla Juda män, kungens tjänare.
10 וּבְנָיָהוּ
och Benajaho
o'venajaho
הַגִּבּוֹרִים
mäktig
ha'gibvórim
Men profeten Natan och Benajaho och de mäktiga stridsmännen och sin bror Salomo, kallade han inte på.
11 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
אֲדֹנִיָּהוּ
Adonija
adóniaho
וַאֲדֹנֵינוּ
och herre vår
va'adónei'no
Då talade Natan till Batsheva, Salomos mor, och sa: "Har du inte hört att Adonija, Chaggits son, regerar, och David, vår herre, vet det inte?
12 אִיעָצֵךְ
råda du
iatóe'khe
וּמַלְּטִי
och fly
o'maleti
נַפְשֵׁךְ
själ din
nafeshe'khe
בְּנֵךְ
sons din
bene'khe
Och nu låt mig ge dig råd, jag ber dig, så att du kan rädda ditt eget liv och din son Salomos liv.
13 הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וְאָמַרְתְּ
och säga
ve'amarete
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
נִשְׁבַּעְתָּ
svära
nishebaeta
לַאֲמָתְךָ
till tjänarinna din
la'amate'kha
יִמְלֹךְ
regera
jimelókhe
אַחֲרַי
efter mig
achara'j
כִּסְאִי
tron min
kisei'j
וּמַדּוּעַ
och varför
o'madoa
אֲדֹנִיָהוּ
Adonija
adóniaho
Gå in till kung David och säg till honom: Har inte du, min herre kung, svurit till din tjänstekvinna och sagt: Med säkerhet ska din son Salomo regera efter mig och han ska sitta på min tron? Varför regerar Adonija nu?
14 מְדַבֶּרֶת
tala
medaberet
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
אַחֲרַיִךְ
efter du
acharaji'khe
וּמִלֵּאתִי
och fylla
o'mileti
דְּבָרָיִךְ
ord din
devaraji'khe
Se, medan du fortfarande talar där med kungen ska även jag komma in efter dig och bekräfta dina ord."
15 וַתָּבֹא
och komma
va'tavó
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
הַחַדְרָה
kammare
ha'chadera'h
וְהַמֶּלֶךְ
och kung
ve'ha'melekhe
וַאֲבִישַׁג
och Avishag
va'avishag
הַשּׁוּנַמִּית
shonnamit
ha'shonamit
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
Så Batsheva gick in till kungen, in i kammaren. Nu var kungen mycket gammal och Avishag, shunnamitiskan, betjänade kungen.
16 וַתִּקֹּד
och böja sitt huvud
va'tiqód
וַתִּשְׁתַּחוּ
och buga sig
va'tishetacho
לַמֶּלֶךְ
till kung
la'melekhe
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
Batsheva böjde sig själv inför kungen. Kungen frågade: "Vad vill du?"
17 וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
נִשְׁבַּעְתָּ
svära
nishebaeta
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
לַאֲמָתֶךָ
till tjänarinna din
la'amate'kha
יִמְלֹךְ
regera
jimelókhe
אַחֲרָי
efter mig
achara'j
כִּסְאִי
tron min
kisei'j
Hon sa till honom: "Min herre, du svor vid Herren din Gud till din tjänstekvinna: 'Med säkerhet ska din son Salomo regera efter mig och han ska sitta på min tron.'
18 אֲדֹנִיָּה
Adonija
adóniah
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
Och nu, se Adonija regerar, och du, min herre kungen, vet det inte.
19 וַיִּזְבַּח
och offra
va'jióebach
וּמְרִיא
och gödboskap -
o'meri-
וְצֹאן
och småboskap
ve'tóón
וַיִּקְרָא
och ropa
va'jiqera
לְכָל
till allt -
le'khal-
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וּלְאֶבְיָתָר
och till Evjatar
o'le'evejatar
וּלְיֹאָב
och till Joav
o'le'jóav
הַצָּבָא
härskara
ha'tóava
וְלִשְׁלֹמֹה
och till Salomo
ve'li'shelómóh
עַבְדְּךָ
tjänare din
avede'kha
Och han har slaktat oxar och göddjur och får i mängd, och har kallat på alla kungens söner och prästen Evjatar och Joav, arméns general, men Salomo, din tjänare, har han inte kallat.
20 אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
לְהַגִּיד
till berätta
le'hagid
אֲדֹנִי
herre min -
adóni'j-
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
אַחֲרָיו
efter honom
acharaj'v
Och du, min herre kung, hela Israel har sina ögon på dig, att du ska berätta för dem vem som ska sitta på min herres tron, kungen efter honom.
21 וְהָיָה
och vara
ve'hajah
כִּשְׁכַב
som ligga ner
ki'shekhav
אֲדֹנִי
herre min -
adóni'j-
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
אֲבֹתָיו
fader hans
avótaj'v
וְהָיִיתִי
och vara
ve'hajiti
וּבְנִי
och sons min
o'veni'j
חַטָּאִים
syndare
chataim
Annars kommer det att ske när min herre sover med sina fäder att jag och min son kommer att räknas som lagöverträdare."
22 עוֹדֶנָּה
ännu hon
vóde'nah
מְדַבֶּרֶת
tala
medaberet
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וְנָתָן
och Natan
ve'natan
Och se, medan hon ännu talade med kungen kom profeten Natan.
23 וַיַּגִּידוּ
och berätta
va'jagido
לַמֶּלֶךְ
till kung
la'melekhe
וַיָּבֹא
och komma
va'javó
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וַיִּשְׁתַּחוּ
och buga sig
va'jishetacho
לַמֶּלֶךְ
till kung
la'melekhe
Och de berättade för kungen och sa: "Se, Natan, profeten." Och när han kom framför kungen böjde han sig ner inför kungen med ansiktet mot marken.
24 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
אֲדֹנִיָּהוּ
Adonija
adóniaho
יִמְלֹךְ
regera
jimelókhe
אַחֲרָי
efter mig
achara'j
כִּסְאִי
tron min
kisei'j
Och Natan sa: "Min herre kungen, har du sagt: Adonija ska regera efter mig och han ska sitta på min tron?
25 וַיִּזְבַּח
och offra
va'jióebach
וּמְרִיא
och gödboskap -
o'meri-
וְצֹאן
och småboskap
ve'tóón
וַיִּקְרָא
och ropa
va'jiqera
לְכָל
till allt -
le'khal-
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וּלְשָׂרֵי
och till prins
o'le'sarei
הַצָּבָא
härskara
ha'tóava
וּלְאֶבְיָתָר
och till Evjatar
o'le'evejatar
וְהִנָּם
och se dem
ve'hina'm
וְשֹׁתִים
och dricka
ve'shótim
לְפָנָיו
till ansikte hans
le'fanaj'v
וַיֹּאמְרוּ
och säga
va'jómero
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
אֲדֹנִיָּהוּ
Adonija
adóniaho
För han har gått ner idag och har slaktat oxar och göddjur och får i mängd, och har kallat på alla kungens söner och arméns härförare och Evjatar, prästen, och se, de äter och dricker inför honom och säger: Länge leve kung Adonija.
26 וְלִי
och till mig
ve'li'j
עַבְדֶּךָ
tjänare din
avede'kha
וּלְצָדֹק
och till Tsadoq
o'le'tóadóq
וְלִבְנָיָהוּ
och till Benajaho
ve'li'venajaho
יְהוֹיָדָע
Jehojada
jehvójada
וְלִשְׁלֹמֹה
och till Salomo
ve'li'shelómóh
עַבְדְּךָ
tjänare din
avede'kha
Men till mig, jag din tjänare och till Tsadoq, prästen, och till Benajaho, Jehojadas son, och din tjänare Salomo har han inte kallat.
27 אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
עַבְדֶּיךָ
tjänare din
avede'kha
אֲדֹנִי
herre min -
adóni'j-
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
אַחֲרָיו
efter honom
acharaj'v's
Har verkligen min herre kungen gjort denna sak utan att låta din tjänare veta vem som ska sitta på min herres tron, kungen efter dig?"
28 וַיַּעַן
och svara
va'jaan
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
לְבַת
till Batsheva -
le'vat-
וַתָּבֹא
och komma
va'tavó
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וַתַּעֲמֹד
och stå upprätt
va'taamód
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
Och kung David svarade och sa: "Kalla Batsheva till mig." Och hon kom inför kungens ansikte och stod framför kungen.
29 וַיִּשָּׁבַע
och svära
va'jishava
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וַיֹּאמַר
och säga
va'jómar
נַפְשִׁי
själ min
nafeshi'j
מִכָּל
från allt -
mi'kal-
Och kungen gav sin ed och sa: "Så sant Herren lever, som har räddat min själ ur alla trångmål,
30 כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
נִשְׁבַּעְתִּי
svära
nishebaeti
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
יִמְלֹךְ
regera
jimelókhe
אַחֲרַי
efter mig
achara'j
כִּסְאִי
tron min
kisei'j
תַּחְתָּי
undertill mig
tacheta'j
jag har verkligen gett dig min ed i Herren, Israels Gud, och sagt: Med säkerhet ska din son Salomo regera efter mig och han ska sitta på min tron i mitt ställe, jag ska verkställa detta redan idag."
31 וַתִּקֹּד
och böja sitt huvud
va'tiqód
וַתִּשְׁתַּחוּ
och buga sig
va'tishetacho
לַמֶּלֶךְ
till kung
la'melekhe
וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
לְעֹלָם
till evig
le'ólam'f
Och Batsheva böjde sig ner med ansiktet mot marken och ödmjukade sig för kungen och sa: "Må min herre kung David leva för evigt."
32 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
לְצָדוֹק
till Tsadoq
le'tóadvóq
וּלְנָתָן
och till Natan
o'le'natan
וְלִבְנָיָהוּ
och till Benajaho
ve'li'venajaho
יְהוֹיָדָע
Jehojada
jehvójada
וַיָּבֹאוּ
och komma
va'javóo
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
Och kung David sa : "Kalla till mig Tsadoq, prästen, och Natan, profeten, och Benajaho, Jehojadas son." Och de kom inför kungens ansikte.
33 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
אֲדֹנֵיכֶם
herre din
adónei'khem
וְהִרְכַּבְתֶּם
och rida
ve'hirekavetem
הַפִּרְדָּה
åsninna
ha'piredah
וְהוֹרַדְתֶּם
och gå ner
ve'hvóradetem
Och kungen sa till dem: "Ta med er herres tjänare och låt min son Salomo rida på min egen mula och för honom ner till Gichon.
34 וּמָשַׁח
och smörja
o'mashach
וְנָתָן
och Natan
ve'natan
לְמֶלֶךְ
till kung
le'melekhe
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וּתְקַעְתֶּם
och blåsa
o'teqaetem
בַּשּׁוֹפָר
i shofar
ba'shvófar
וַאֲמַרְתֶּם
och säga
va'amaretem
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
Och låt Tsadoq, prästen, och Natan, profeten, smörja honom där till kung över Israel och blås i shofaren och säg: 'Länge leve kung Salomo.'
35 וַעֲלִיתֶם
och höja
va'alitem
אַחֲרָיו
efter honom
acharaj'v
וְיָשַׁב
och sitta
ve'jashav
כִּסְאִי
tron min
kisei'j
יִמְלֹךְ
regera
jimelókhe
תַּחְתָּי
undertill mig
tacheta'j
וְאֹתוֹ
och med honom
ve'ót'vó
צִוִּיתִי
befalla
tóioiti
לִהְיוֹת
till vara
li'hejvót
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
Sedan ska ni komma upp efter honom och han ska komma och sitta på min tron, för han ska vara kung i mitt ställe och jag har utsett honom till att vara furste över Israel och över Juda."
36 וַיַּעַן
och svara
va'jaan
בְּנָיָהוּ
Benajaho
benajaho
יְהוֹיָדָע
Jehojada
jehvójada
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
Och Benajaho, Jehojadas son, svarade kungen och sa: "Amen, så säger Herren Gud, min konungs Herre.
37 כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וִיגַדֵּל
och växa
vi'jgadel
כִּסְאוֹ
tron hans
kise'vó
מִכִּסֵּא
från tron
mi'kise
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
Som Herren har varit med min herre kungen, så ska han vara med Salomo och göra hans tron större än min herre kung Davids tron."
38 וַיֵּרֶד
och gå ner
va'jered
וְנָתָן
och Natan
ve'natan
וּבְנָיָהוּ
och Benajaho
o'venajaho
יְהוֹיָדָע
Jehojada
jehvójada
וְהַכְּרֵתִי
och kereté
ve'ha'kereti
וְהַפְּלֵתִי
och peleté
ve'ha'peleti
וַיַּרְכִּבוּ
och rida
va'jarekivo
פִּרְדַּת
åsninna
piredat
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וַיֹּלִכוּ
och gå
va'jólikho
Och Tsadoq, prästen, och Natan, profeten, och Benajaho, Jehojadas son, och keretiterna och peletiterna gick ner och lät Salomo rida på kung Davids mula och förde honom till Gichon.
39 וַיִּקַּח
och ta emot
va'jiqach
וַיִּמְשַׁח
och smörja
va'jimeshach
וַיִּתְקְעוּ
och blåsa
va'jiteqeo
בַּשּׁוֹפָר
i shofar
ba'shvófar
וַיֹּאמְרוּ
och säga
va'jómero
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
Och Tsadoq, prästen, tog hornet med olja från tältet och smorde Salomo. Och de blåste i shofaren och hela folket sa: "Länge leve kung Salomo."
40 וַיַּעֲלוּ
och höja
va'jaalo
אַחֲרָיו
efter honom
acharaj'v
וְהָעָם
och folk
ve'ha'am
מְחַלְּלִים
spela flöjt
mechalelim
בַּחֲלִלִים
i flöjt
ba'chalilim
וּשְׂמֵחִים
och glad
o'semechim
וַתִּבָּקַע
och klyva
va'tibaqa
בְּקוֹלָם
i röst deras
be'qvóla'm
Och hela folket kom upp efter honom och folket blåste i flöjter och gladde sig storligen så att marken sprack av ljudet från dem.
41 וַיִּשְׁמַע
och höra
va'jishema
אֲדֹנִיָּהוּ
Adonija
adóniaho
וְכָל
och allt -
ve'khal-
הַקְּרֻאִים
ropa
ha'qeruim
לֶאֱכֹל
till äta
le'ekhól
וַיִּשְׁמַע
och höra
va'jishema
הַשּׁוֹפָר
shofar
ha'shvófar
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
הַקִּרְיָה
ort
ha'qirejah
Och Adonija och alla hans gäster som var med honom hörde det när de hade slutat att äta. Och när Joav hörde ljudet av shofaren sa han: "Varför hörs det som att staden är i uppror?"
42 עוֹדֶנּוּ
ännu han
vóde'no
יוֹנָתָן
Jonatan
jvónatan
אֶבְיָתָר
Evjatar
evejatar
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
אֲדֹנִיָּהוּ
Adonija
adóniaho
תְּבַשֵּׂר
bära ett gott budskap
tevaser
Medan han fortfarande talade, se, då kom Jonatan, prästen Evjatars son, och Adonija sa: "Kom, för du är en ärlig man, och ge oss glada nyheter."
43 וַיַּעַן
och svara
va'jaan
יוֹנָתָן
Jonatan
jvónatan
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
לַאֲדֹנִיָּהוּ
till Adonija
la'adóniaho
אֲדֹנֵינוּ
herre vår
adónei'no
הַמֶּלֶךְ
kung -
ha'melekhe-
הִמְלִיךְ
regera
himelikhe
Och Jonatan svarade och sa: "Sannerligen, vår herre kung David har gjort Salomo till kung.
44 וַיִּשְׁלַח
och sända
va'jishelach
אִתּוֹ
med honom -
it'vó-
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וּבְנָיָהוּ
och Benajaho
o'venajaho
יְהוֹיָדָע
Jehojada
jehvójada
וְהַכְּרֵתִי
och kereté
ve'ha'kereti
וְהַפְּלֵתִי
och peleté
ve'ha'peleti
וַיַּרְכִּבוּ
och rida
va'jarekivo
פִּרְדַּת
åsninna
piredat
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
Och kungen har sänt med honom Tsadoq, prästen, och Natan, profeten, och Benajaho, Jehojadas son, och keretiterna och peletiterna och de har låtit honom rida på kungens mula.
45 וַיִּמְשְׁחוּ
och smörja
va'jimeshecho
וְנָתָן
och Natan
ve'natan
לְמֶלֶךְ
till kung
le'melekhe
בְּגִחוֹן
i Gichon
be'gichvón
וַיַּעֲלוּ
och höja
va'jaalo
וַתֵּהֹם
och komma i rörelse
va'teóm
הַקִּרְיָה
ort
ha'qirejah
שְׁמַעְתֶּם
höra
shemaetem
Och Tsadoq, prästen, och Natan, profeten, har smort honom till kung i Gichon, och de kommer upp därifrån med så stor glädje att staden är i uppror. Detta är ljudet som ni hör.
46 הַמְּלוּכָה
kungarike
ha'melokhah
Och Salomo sitter även på kungarikets tron.
47 הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
לְבָרֵךְ
till välsigna
le'varekhe
אֲדֹנֵינוּ
herre vår
adónei'no
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
מִשְּׁמֶךָ
från namn din
mi'sheme'kha
וִיגַדֵּל
och växa
vi'jgadel
כִּסְאוֹ
tron hans
kise'vó
מִכִּסְאֶךָ
från tron din
mi'kisee'kha
וַיִּשְׁתַּחוּ
och buga sig
va'jishetacho
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
הַמִּשְׁכָּב
bädd
ha'mishekav
Och dessutom kom kungens tjänare och välsignade vår herre kung David och sa: 'Gud ska göra Salomos namn ännu större än ditt namn och göra hans tron mäktigare än din tron,' och kungen böjde sig ner på sängen.
48 הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
בָּרוּךְ
välsigna
barokhe
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
כִּסְאִי
tron min
kisei'j
וְעֵינַי
och öga min
ve'eina'j
Och kungen sa även: 'Välsignad är Herren, Israels Gud, som har gett en att sitta på min tron idag och mina ögon får se det.' "
49 וַיֶּחֶרְדוּ
och darra av skräck
va'jecheredo
וַיָּקֻמוּ
och stå upp
va'jaqumo
הַקְּרֻאִים
ropa
ha'qeruim
לַאֲדֹנִיָּהוּ
till Adonija
la'adóniaho
וַיֵּלְכוּ
och gå
va'jelekho
לְדַרְכּוֹ
till väg hans
le'darek'vó
Och alla Adonijas gäster blev rädda och steg upp och gick var och en sin väg.
50 וַאֲדֹנִיָּהוּ
och Adonija
va'adóniaho
מִפְּנֵי
från ansikte
mi'penei
וַיָּקָם
och stå upp
va'jaqam
וַיֵּלֶךְ
och gå
va'jelekhe
וַיַּחֲזֵק
och stärka
va'jachaóeq
בְּקַרְנוֹת
i horn
be'qarenvót
הַמִּזְבֵּחַ
altare
ha'mióebecha
Och Adonija fruktade för Salomo och steg upp och gick och tog ett stadigt grepp i altarets horn.
51 וַיֻּגַּד
och berätta
va'jugad
לִשְׁלֹמֹה
till Salomo
li'shelómóh
אֲדֹנִיָּהוּ
Adonija
adóniaho
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
בְּקַרְנוֹת
i horn
be'qarenvót
הַמִּזְבֵּחַ
altare
ha'mióebecha
יִשָּׁבַע
svära -
jishava-
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
עַבְדּוֹ
tjänare hans
aved'vó
בֶּחָרֶב
i svärd
be'charev
Och det berättades för Salomo och man sa: "Se, Adonija fruktar kung Salomo för han har greppat altarets horn och säger: 'Låt kung Salomo ge mig sin ed att han inte ska slakta sin tjänare med svärdet.' "
52 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
לְבֶן
till sons -
le'ven-
מִשַּׂעֲרָתוֹ
från hår hans
mi'saarat'vó
תִמָּצֵא
hitta -
timatóe-
Och Salomo sa: "Om han visar sig vara en ärbar man ska inte ett hårstrå falla från honom till marken, men om ondska blir funnen hos honom ska han dö."
53 וַיִּשְׁלַח
och sända
va'jishelach
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
וַיֹּרִדֻהוּ
och gå ner honom
va'jóridu'ho
הַמִּזְבֵּחַ
altare
ha'mióebecha
וַיָּבֹא
och komma
va'javó
וַיִּשְׁתַּחוּ
och buga sig
va'jishetacho
לַמֶּלֶךְ
till kung
la'melekhe
וַיֹּאמֶר
och säga -
va'jómer-
לְבֵיתֶךָ
till hus din
le'veite'kha'f
Och kung Salomo sände och de tog ner honom från altaret och han kom och ödmjukade sig inför kung Salomo. Och Salomo sa till honom: "Gå till ditt hus."
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+