Herrens ord kom till mig. Han sa:

Vad menar ni med att använda detta ordspråk i Israels land och säga: Fäderna har ätit sura druvor och sönernas tänder blir dåliga ?

Så sant jag lever, förkunnar Herrarnas Herre, ni ska inte längre ha anledning att använda detta ordspråk i Israel.

Se, allt människoliv tillhör mig – faderns liv, likaväl som sonens liv tillhör mig. Den som syndar, ska själv dö.

Om nu en man som är rättfärdig och gör det som är rätt och rättfärdigt,

och inte äter på bergen och inte lyfter upp sina ögon till Israels hus avgudar och inte orenar sin grannes hustru och inte kommer nära en kvinna i hennes orenhet,

och den man som inte gör fel mot någon utan betalar sina skulder och inte rövar , han ger sitt bröd till den hungrige och täcker den nakne med en mantel.

Han tar inte ut ockerräntor på det han lånar ut. Han som håller tillbaka sin hand från det som är orätt, fäller sanna domar mellan människor.

Den som vandrar i mina förordningar och mina påbud och håller dem till att göra dem, han är sann, han är rättfärdig, han får verkligen leva, förkunnar Herrarnas Herre.

Men om han föder en son som är en våldsverkare som utgjuter blod. Ve över en sådan!

Och han själv har inte gjort alla dessa ting, för även han har ätit på bergen och orenat sin grannes hustru,

har gjort fel mot den fattige och behövande, har stulit och inte betalat tillbaka sin skuld och har lyft upp sina ögon till avgudarna och gjort styggelser,

tagit ockerränta på det som han lånar. Ska han få leva? Nej, han ska inte få leva. Han har gjort alla dessa avskyvärdheter, därför ska han förvisso dö. Hans blod ska komma över honom.

Och se, han föder en son som ser alla sin fars synder som han har gjort och överväger att inte göra likadant,

inte äter på bergen, inte lyfter upp sina ögon till Israels hus avgudar, inte orenar sin grannes hustru,

inte gör fel mot någon och inte tar ränta på ett lån och inte stjäl utan ger sitt bröd till den hungrige och täcker den nakne med en mantel,

och inte drar undan sin hand från den fattige och inte tar emot mutor, han har utfört mina påbud och har vandrat i mina förordningar. Han ska inte dö för sin fars synder, han ska med säkerhet leva.

Hans far, eftersom han grymt har förtryckt och stulit från sin bror och inte gjort det som är gott bland sitt folk, se han ska dö för sin synd.

Och ni frågar: Varför bär inte sonen sin fars synder med honom? Men sonen har gjort det som är rätt och rättfärdigt, alla mina förordningar har han hållit och gjort, han ska leva.

Den person som syndar är den som ska dö. En son ska inte bära sin fars synder och en far ska inte bära sin sons synder. Rättfärdigheten hos den rättfärdige ska vara över honom och ondskan hos den onde ska vara över honom.

Men om en ond omvänder sig från all sin ondska som han har gjort och håller alla mina förordningar och gör det som är rätt och rättfärdigt ska han leva och inte dö.

Ingen av hans överträdelser som han har begått ska kommas ihåg mot honom, för hans rättfärdighet som han har gjort ska han leva.