Herrens ord kom till mig. Han sa:

Människobarn, lägg fram en gåta och berätta i en liknelse för Israels hus

och säg: Så säger Herrarnas Herre : En stor örn med stora vingar och långa vingpennor fulla av fjädrar med olika färger kom till Libanon och intog toppen på en ceder.

Han beskar toppen av dess unga kvistar och bar dem till Kanaans land, han satte dem i en stad med köpmän.

Han tog också av landets säd och planterade det i bördig jord, han placerade det över många vatten och satte det som en pilkvist.

Och det växte och blev en utbredd vinstock med låg höjd vars klängen kunde vända sig mot honom och dess rötter var under honom. Så blev det en vinstock och fick grenar och skickade ut kvistar.

Där var också en annan stor örn med stora vingar och många fjädrar, och se, denna vinranka vände sina rötter mot honom och sköt ut sina grenar mot honom från platsen där den planterats för att han skulle vattna den.

Den var planterad i bördig jord med mycket vatten för att den skulle kunna skjuta ut grenar och skulle kunna bära frukt till ett välsmakande vin.

Säg: Så säger Herrarnas Herre : Ska den blomstra? Ska han inte dra upp dess rötter och hugga av dess frukt så att den vissnar, vissnar i alla sina blomstrande löv? Det ska inte vara stor kraft och mycket folk när den dras upp med sina rötter.

Och se, ska den frodas när den omplanteras? Ska den inte vissna när östanvindarna rör den? I fåran där den gror ska den vissna.

Och Herrens ord kom till mig han sa:

Säg, jag ber dig, till det upproriska huset: Vet ni inte vad dessa ting betyder? Berätta för dem: Se, Babels kung kom till Jerusalem och tog dess kung och dess furstar och förde dem till Babel,

och han tog den kungliga säden och skar ett förbund med honom och förde honom under ed och landets mäktiga förde han bort,

så det skulle vara ett lågt kungarike som inte skulle kunna resa sig upp, utan tvingas hålla hans förbund, för att kunna bestå.

Men han gjorde uppror mot honom när han skickade sina sändebud till Egypten för att de skulle ge honom hästar och mycket folk. Ska han blomstra? Ska han fly som gör sådana ting? Ska han bryta förbundet och lyckas fly?

Så sant jag lever, förkunnar Herrarnas Herre, med säkerhet, på platsen där kungen bor som gör honom till kung vars ed han föraktar och vars förbund han bryter med honom mitt i Babel, han ska dö.

Men farao ska inte med sin mäktiga armé och stora skaror undsätta honom i striden när de kastar upp belägringsvallar och bygger fästningar för att förgöra många människoliv.

Ja, han föraktade eden genom att bryta förbundet, se – han gav sin hand och gjorde allt detta – han ska inte kunna fly.

Därför säger Herrarnas Herre så: Jag lever, mina eder som han har föraktat och mitt förbund som han har brutit, ska jag föra över hans eget huvud.

Och jag ska sprida mitt nät över honom och han ska fångas i min snara, och jag ska föra honom till Babel och ska döma honom där för hans förräderi som han har begått mot mig.