1 וַיִּשְׁמַע
och höra
va'jishema
לְאָבִינוּ
till fader vår
le'avi'no
וּמֵאֲשֶׁר
och från från vilken
o'me'asher
לְאָבִינוּ
till fader vår
le'avi'no
הַכָּבֹד
härlighet
ha'kavód
Jakob fick höra hur Labans söner sa: "Jakob har tagit allt vår far ägde. Han har skaffat sig all den rikedomen av det som tillhör vår far."
2 אֵינֶנּוּ
ingen han
eine'no
כִּתְמוֹל
som förut
ki'temvól
שִׁלְשׁוֹם
tidigare
shileshvóm
Jakob märkte också att Laban inte såg på honom med samma ögon som förut.
3 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
אֲבוֹתֶיךָ
fader din
avvóte'kha
וּלְמוֹלַדְתֶּךָ
och till släkt din
o'le'mvóladete'kha
וְאֶהְיֶה
och vara
ve'eeje
Då sa Herren till Jakob: "Vänd tillbaka till dina fäders land och till din släkt. Jag är med dig."
4 וַיִּשְׁלַח
och sända
va'jishelach
וַיִּקְרָא
och ropa
va'jiqera
לְרָחֵל
till Rachel
le'rachel
וּלְלֵאָה
och till Leah
o'le'leah
הַשָּׂדֶה
betesmark
ha'sade
צֹאנוֹ
småboskap hans
tóón'vó
Och Jakob skickade efter Rakel och Leah och bad dem komma ut på marken till hans hjord,
5 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
אֲבִיכֶן
fader din
avi'khen
אֵינֶנּוּ
ingen han
eine'no
כִּתְמֹל
som förut
ki'temól
שִׁלְשֹׁם
tidigare
shileshóm
וֵאלֹהֵי
och Gud
ve'lóhei
עִמָּדִי
med mig mig
imadi'j
och han sa till dem: "Jag märker att er far inte ser på mig med samma ögon som förut, men min fars Gud har varit med mig.
6 וְאַתֵּנָה
och ni
ve'atenah
אֲבִיכֶן
fader din
avi'khen
Ni vet själva att jag har tjänat er far med all min kraft.
7 וַאֲבִיכֶן
och fader din
va'avi'khen
וְהֶחֱלִף
och passera
ve'hechelif
מַשְׂכֻּרְתִּי
lön min
masekureti'j
נְתָנוֹ
ge honom
netan'vó
לְהָרַע
till vara ond i handling
le'hara
עִמָּדִי
med mig mig
imadi'j
Ändå har er far offentligt förnedrat mig och ändrat min lön tio gånger, men Gud har inte tillåtit honom att göra mig något ont.
8 נְקֻדִּים
spräcklig
nequdim
שְׂכָרֶךָ
lön din
sekhare'kha
וְיָלְדוּ
och föda
ve'jaledo
הַצֹּאן
småboskap
ha'tóón
נְקֻדִּים
spräcklig
nequdim
עֲקֻדִּים
strimmig
aqudim
שְׂכָרֶךָ
lön din
sekhare'kha
וְיָלְדוּ
och föda
ve'jaledo
הַצֹּאן
småboskap
ha'tóón
עֲקֻדִּים
strimmig
aqudim
När han sa: De spräckliga ska vara din lön, då fick hela hjorden spräcklig avkomma. Och när han sa: De strimmiga ska vara din lön, då fick hela hjorden strimmig avkomma.
9 וַיַּצֵּל
och rädda
va'jatóel
אֲבִיכֶם
fader din
avi'khem
וַיִּתֶּן
och ge -
va'jiten-
Så har Gud tagit er fars boskap och gett den åt mig.
10 הַצֹּאן
småboskap
ha'tóón
וָאֶשָּׂא
och lyfta
va'esa
בַּחֲלוֹם
i dröm
ba'chalvóm
הָעַתֻּדִים
get av hankön
ha'atudim
הַצֹּאן
småboskap
ha'tóón
עֲקֻדִּים
strimmig
aqudim
נְקֻדִּים
spräcklig
nequdim
וּבְרֻדִּים
och fläckig
o'verudim
När parningstiden för småboskapen kom hade jag en dröm. Jag lyfte min blick och fick se att hannarna, som betäckte småboskapen, var strimmiga, spräckliga och fläckiga.
11 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
מַלְאַךְ
budbärarens
maleakhe
בַּחֲלוֹם
i dröm
ba'chalvóm
Och Guds ängel sa till mig i drömmen: 'Jakob!' Jag svarade: 'Här är jag.'
12 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
עֵינֶיךָ
öga din
eine'kha
הָעַתֻּדִים
get av hankön
ha'atudim
הַצֹּאן
småboskap
ha'tóón
עֲקֻדִּים
strimmig
aqudim
נְקֻדִּים
spräcklig
nequdim
וּבְרֻדִּים
och fläckig
o'verudim
Då sa han: 'Lyft blicken och se hur alla hannar som betäcker småboskapen är strimmiga, spräckliga och fläckiga. Jag har sett allt som Laban gör mot dig.
13 מָשַׁחְתָּ
smörja
mashacheta
וְשׁוּב
och återvända
ve'shov
מוֹלַדְתֶּךָ
släkt din
mvóladete'kha
Jag är den Gud som såg dig i Betel, där du smorde en minnessten och gav mig ett löfte. Bryt nu upp och dra ut ur detta land och vänd tillbaka till ditt fosterland.' "
14 וַתַּעַן
och svara
va'taan
וַתֹּאמַרְנָה
och säga
va'tómarenah
וְנַחֲלָה
och arv
ve'nachalah
אָבִינוּ
fader vår
avi'no
Då svarade Rakel och Leah: "Har vi kvar någon lott eller arvedel i vår fars egendom?
15 נָכְרִיּוֹת
främmande
nakherivót
נֶחְשַׁבְנוּ
tänka
necheshaveno
מְכָרָנוּ
sälja oss
mekhara'no
וַיֹּאכַל
och äta
va'jókhal
כַּסְפֵּנוּ
silver vår
kasepe'no
Är vi inte som främlingar för honom? Han har ju sålt oss och sedan gjort slut på det han fick i betalning för oss.
16 הָעֹשֶׁר
rikedom
ha'ósher
מֵאָבִינוּ
från fader vår
me'avi'no
וּלְבָנֵינוּ
och till söner vår
o'le'vanei'no
Hela den rikedom som Gud har tagit från vår far tillhör oss och våra barn. Gör därför allt vad Gud har sagt till dig."
17 וַיָּקָם
och stå upp
va'jaqam
וַיִּשָּׂא
och lyfta
va'jisa
בָּנָיו
söner hans
banaj'v
נָשָׁיו
kvinna hans
nashaj'v
הַגְּמַלִּים
kamel
ha'gemalim
Jakob bröt då upp och satte sina barn och hustrur på kamelerna
18 וַיִּנְהַג
och leda
va'jinehag
מִקְנֵהוּ
boskap hans
miqene'ho
רְכֻשׁוֹ
ägodelar hans
rekhush'vó
קִנְיָנוֹ
förvärv hans
qinejan'vó
בְּפַדַּן
i Paddan
be'fadan
och tog med sig all sin boskap och all egendom som han hade samlat, boskapen han hade förvärvat och skaffat sig i Paddan-Aram, och begav sig till sin far Isak i Kanaans land.
19 וְלָבָן
och Laban
ve'lavan
לִגְזֹז
till klippa
li'geóóó
צֹאנוֹ
småboskap hans
tóón'vó
וַתִּגְנֹב
och stjäla
va'tigenóv
הַתְּרָפִים
husgud
ha'terafim
לְאָבִיהָ
till fader henne
le'avi'ha
Men Laban hade gått för att klippa sina får. Då stal Rakel sin fars husgudar.
20 וַיִּגְנֹב
och stjäla
va'jigenóv
הָאֲרַמִּי
aramé
ha'arami
Och Jakob smög sig i väg från araméen Laban utan att berätta för honom att han tänkte fly.
21 וַיִּבְרַח
och fly
va'jiverach
וְכָל
och allt -
ve'khal-
וַיָּקָם
och stå upp
va'jaqam
וַיַּעֲבֹר
och passera
va'jaavór
וַיָּשֶׂם
och sätta
va'jasem
פָּנָיו
ansikte hans
panaj'v
הַגִּלְעָד
Gilead
ha'gilead
Han bröt upp och flydde med allt han hade och gick över floden och vände sitt ansikte mot Gileads bergsbygd.
22 וַיֻּגַּד
och berätta
va'jugad
לְלָבָן
till Laban
le'lavan
הַשְּׁלִישִׁי
tredje
ha'shelishi
På tredje dagen berättade man för Laban att Jakob hade flytt.
23 וַיִּקַּח
och ta emot
va'jiqach
וַיִּרְדֹּף
och förfölja
va'jiredóf
אַחֲרָיו
efter honom
acharaj'v
וַיַּדְבֵּק
och hinna upp
va'jadebeq
הַגִּלְעָד
Gilead
ha'gilead
Då tog han med sig sina bröder och satte efter honom, och efter sju dagar hann han upp honom i Gileads bergsbygd.
24 וַיָּבֹא
och komma
va'javó
הָאֲרַמִּי
aramé
ha'arami
בַּחֲלֹם
i dröm
ba'chalóm
הַלָּיְלָה
natt
ha'lajelah
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
מִטּוֹב
från gott
mi'tvóv
Men Gud kom till araméen Laban i en dröm om natten och sa till honom: "Akta dig för att tala något mot Jakob, gott eller ont."
25 וַיַּשֵּׂג
och hinna upp
va'jaseg
וְיַעֲקֹב
och Jakob
ve'jaaqóv
אָהֳלוֹ
tält hans
ahól'vó
וְלָבָן
och Laban
ve'lavan
הַגִּלְעָד
Gilead
ha'gilead
När Laban hann upp Jakob, hade denne slagit läger på berget. Också Laban och hans män slog läger på Gileads berg.
26 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
לְיַעֲקֹב
till Jakob
le'jaaqóv
וַתִּגְנֹב
och stjäla
va'tigenóv
לְבָבִי
hjärta min
levavi'j
וַתְּנַהֵג
och leda
va'tenaheg
בְּנֹתַי
döttrar min
benóta'j
כִּשְׁבֻיוֹת
som tillfångata
ki'shevujvót
Då sa Laban till Jakob: "Vad har du gjort? Du smög dig i väg från mig och förde bort mina döttrar likt fångar tagna med svärd.
27 נַחְבֵּאתָ
gömma
nachebeta
לִבְרֹחַ
till fly
li'verócha
וַתִּגְנֹב
och stjäla
va'tigenóv
הִגַּדְתָּ
berätta
higadeta
וָאֲשַׁלֵּחֲךָ
och sända dig
va'ashalecha'kha
בְּשִׂמְחָה
i glädje
be'simechah
וּבְשִׁרִים
och i sång
o've'shirim
וּבְכִנּוֹר
och i kinnor-harpa
o've'khinvór
Varför flydde du i hemlighet? När du inte berättade tog du bort möjligheten för mig att kunna sända i väg dig med jubel och sång, med tamburin och kinnor-harpa.
28 נְטַשְׁתַּנִי
förskjuta mig
netasheta'ni
לְנַשֵּׁק
till kyssa
le'nasheq
לְבָנַי
till söner min
le'vana'j
וְלִבְנֹתָי
och till döttrar min
ve'li'venóta'j
הִסְכַּלְתָּ
bete sig som en dåre
hisekaleta
Du unnade mig inte ens att få kyssa mina barnbarn och mina döttrar. Du har betett dig dåraktigt.
29 לַעֲשׂוֹת
till göra
la'asvót
וֵאלֹהֵי
och Gud
ve'lóhei
אֲבִיכֶם
fader din
avi'khem
מִדַּבֵּר
från tala
mi'daber
מִטּוֹב
från gott
mi'tvóv
Jag har makt att göra er illa, men er fars Gud sa till mig i natt: 'Akta dig för att tala något mot Jakob, gott eller ont.'
30 נִכְסַפְתָּה
längta
nikhesafetah
אָבִיךָ
fader din
avi'kha
גָנַבְתָּ
stjäla
ganaveta
Nu gav du dig i väg för att du längtade hem så mycket. Men varför stal du mina gudar?"
31 וַיַּעַן
och svara
va'jaan
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
לְלָבָן
till Laban
le'lavan
בְּנוֹתֶיךָ
döttrar din
benvóte'kha
מֵעִמִּי
från från mig
me'imi'j
Jakob svarade Laban: "Jag var rädd för dig, för jag tänkte att du skulle ta dina döttrar ifrån mig med våld.
32 אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
אַחֵינוּ
bror vår
achei'no
הַכֶּר
känna igen -
haker-
עִמָּדִי
med mig mig
imadi'j
וְקַח
och ta emot -
ve'qach-
גְּנָבָתַם
stjäla dem
genavata'm
Men den som du hittar dina gudar hos ska inte få leva. Här inför våra släktingar får du se efter om jag har något hos mig som är ditt, och i så fall ta det." Jakob visste inte att Rakel hade stulit dem.
33 וַיָּבֹא
och komma
va'javó
וּבְאֹהֶל
och i tält
o've'óhel
וּבְאֹהֶל
och i tält
o've'óhel
הָאֲמָהֹת
tjänarinna
ha'amahót
וַיֵּצֵא
och frambringa
va'jetóe
מֵאֹהֶל
från tält
me'óhel
וַיָּבֹא
och komma
va'javó
Laban gick då in i Jakobs tält, och sedan in i Leahs tält och de båda tjänstekvinnornas tält, men han fann inget. När han hade kommit ut ur Leahs tält gick han in i Rakels tält.
34 וְרָחֵל
och Rachel
ve'rachel
הַתְּרָפִים
husgud
ha'terafim
וַתְּשִׂמֵם
och sätta dem
va'tesime'm
וַתֵּשֶׁב
och sitta
va'teshev
וַיְמַשֵּׁשׁ
och röra vid
va'jemashesh
Men Rakel hade tagit husgudarna och lagt dem i kamelsadeln och satt sig på dem. Laban sökte igenom hela tältet utan att finna dem.
35 וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
אָבִיהָ
fader henne
avi'ha
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
לָקוּם
till stå upp
la'qom
מִפָּנֶיךָ
från ansikte din
mi'pane'kha
וַיְחַפֵּשׂ
och söka
va'jechapes
הַתְּרָפִים
husgud
ha'terafim
Och hon sa till sin far: "Bli inte arg, herre, att jag inte kan resa mig inför dig, för det är med mig på kvinnors vis " Så sökte han efter husgudarna men kunde inte finna dem.
36 וַיִּחַר
och bli upprörd
va'jichar
לְיַעֲקֹב
till Jakob
le'jaaqóv
וַיָּרֶב
och kämpa
va'jarev
בְּלָבָן
i Laban
be'lavan
וַיַּעַן
och svara
va'jaan
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
לְלָבָן
till Laban
le'lavan
פִּשְׁעִי
synd min
pishei'j
חַטָּאתִי
synd min
chatati'j
דָלַקְתָּ
häftigt förfölja
dalaqeta
אַחֲרָי
efter mig
achara'j
Jakob blev arg och kom i gräl med Laban och sa till honom: "Vad är mitt brott, vad är min synd, eftersom du förföljer mig så våldsamt?
37 מִשַּׁשְׁתָּ
röra vid
mishasheta
כֵּלַי
redskap min
kela'j
בֵיתֶךָ
hus din
veite'kha
וְאַחֶיךָ
och bror din
ve'ache'kha
וְיוֹכִיחוּ
och korrigera
ve'jvókhicho
שְׁנֵינוּ
två vår
shenei'no
Nu har du letat igenom allt jag äger. Vad har du funnit som tillhör dig? Lägg fram det inför både mina och dina släktingar här så att de får döma mellan oss båda.
38 רְחֵלֶיךָ
tacka din
rechele'kha
וְעִזֶּיךָ
och get din
ve'ióe'kha
וְאֵילֵי
och bagge
ve'eilei
צֹאנְךָ
småboskap din
tóóne'kha
I 20 år har jag varit hos dig. Dina tackor och getter har inte fått missfall och jag har inte ätit av baggarna i din hjord.
39 טְרֵפָה
rivet djur
terefah
אֲחַטֶּנָּה
synda henne
achate'nah
מִיָּדִי
från hands min
mi'jadi'j
תְּבַקְשֶׁנָּה
söka henne
tevaqeshe'nah
גְּנֻבְתִי
stjäla
genuveti
וּגְנֻבְתִי
och stjäla
o'genuveti
Jag kom aldrig med något ihjälrivet djur till dig, jag var tvungen att ersätta det själv. Du krävde ersättning av mig för det stulna, antingen det stulits på dagen eller på natten.
40 אֲכָלַנִי
äta mig
akhala'ni
בַּלָּיְלָה
i natt
ba'lajelah
וַתִּדַּד
och fly
va'tidad
שְׁנָתִי
sömn min
shenati'j
מֵעֵינָי
från öga min
me'eina'j
Så hade jag det. Om dagen plågades jag av hetta och om natten av köld, och sömnen flydde ifrån mig.
41 בְּבֵיתֶךָ
i hus din
be'veite'kha
עֲבַדְתִּיךָ
tjäna dig
avadeti'kha
בִּשְׁתֵּי
i två
bi'shetei
בְנֹתֶיךָ
döttrar din
venóte'kha
בְּצֹאנֶךָ
i småboskap din
be'tóóne'kha
וַתַּחֲלֵף
och passera
va'tachalef
מַשְׂכֻּרְתִּי
lön min
masekureti'j
I 20 år har jag varit hos dig. Jag har tjänat dig i 14 år för dina båda döttrar och i 6 år för din boskap, men du har ändrat min lön tio gånger.
42 אַבְרָהָם
Abraham
averaham
וּפַחַד
och rädsla
o'fachad
שִׁלַּחְתָּנִי
sända mig
shilacheta'ni
עָנְיִי
lidande min
aneji'j
כַּפַּי
handflata min
kapa'j
וַיּוֹכַח
och korrigera
va'jvókhach
Hade inte min fars Gud varit med mig – Abrahams Gud som även Isak vördar – så hade du säkert låtit mig gå med tomma händer. Men Gud såg mitt lidande och min möda, och han fällde domen i natt."
43 וַיַּעַן
och svara
va'jaan
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
הַבָּנוֹת
döttrar
ha'banvót
בְּנֹתַי
döttrar min
benóta'j
וְהַבָּנִים
och söner
ve'ha'banim
וְהַצֹּאן
och småboskap
ve'ha'tóón
צֹאנִי
småboskap min
tóóni'j
וְלִבְנֹתַי
och till döttrar min
ve'li'venóta'j
לָאֵלֶּה
till detta
la'ele
לִבְנֵיהֶן
till söner deras
li'venei'hen
Laban svarade Jakob: "Döttrarna är mina döttrar, barnen är mina barn och hjordarna är mina hjordar. Allt du ser är mitt. Vad skulle jag kunna göra mot mina döttrar eller mot barnen som de fött?
44 נִכְרְתָה
hugga
nikheretah
וְהָיָה
och vara
ve'hajah
לְעֵד
till vittnesbörd
le'ed
בֵּינִי
mellan mig
beini'j
וּבֵינֶךָ
och mellan dig
o'veine'kha
Kom nu, låt oss sluta förbund med varandra. Det ska vara vittne mellan mig och dig."
45 וַיִּקַּח
och ta emot
va'jiqach
וַיְרִימֶהָ
och lyfta upp henne
va'jerime'ha
Då tog Jakob en sten och reste den till en stod.
46 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
לְאֶחָיו
till bror hans
le'echaj'v
וַיִּקְחוּ
och ta emot
va'jiqecho
וַיַּעֲשׂוּ
och göra -
va'jaaso-
וַיֹּאכְלוּ
och äta
va'jókhelo
Sedan sa han till sitt folk: "Samla ihop sten." Då tog de stenar och gjorde ett röse och höll en måltid där på röset.
47 וַיִּקְרָא
och ropa -
va'jiqera-
שָׂהֲדוּתָא
Sahado
sahadota
וְיַעֲקֹב
och Jakob
ve'jaaqóv
Laban kallade det Jegar-Sahaduta, men Jakob kallade det Galed.
48 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
בֵּינִי
mellan mig
beini'j
וּבֵינְךָ
och mellan dig
o'veine'kha
Och Laban sa: "Detta röse ska i dag vara vittne mellan mig och dig." Så fick det namnet Galed.
49 וְהַמִּצְפָּה
och Mitspah
ve'ha'mitóepah
בֵּינִי
mellan mig
beini'j
וּבֵינֶךָ
och mellan dig
o'veine'kha
מֵרֵעֵהוּ
från granne hans
me'ree'ho
Men det kallades också Mitspah, för han sa: "Herren ska hålla vakt mellan mig och dig när vi inte längre ser varandra.
50 בְּנֹתַי
döttrar min
benóta'j
בְּנֹתַי
döttrar min
benóta'j
בֵּינִי
mellan mig
beini'j
וּבֵינֶךָ
och mellan dig
o'veine'kha
Om du behandlar mina döttrar illa eller tar andra hustrur vid sidan av mina döttrar, ska du komma ihåg att Gud är vittne mellan mig och dig, även om ingen människa är närvarande."
51 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
לְיַעֲקֹב
till Jakob
le'jaaqóv
הַמַצֵּבָה
stod
ha'matóevah
בֵּינִי
mellan mig
beini'j
וּבֵינֶךָ
och mellan dig
o'veine'kha
Laban sa vidare till Jakob: "Se detta röse och se denna stod som jag rest mellan mig och dig.
52 וְעֵדָה
och vittnesbörd
ve'edah
הַמַּצֵּבָה
stod
ha'matóevah
הַמַּצֵּבָה
stod
ha'matóevah
לְרָעָה
till skada
le'raah
Röset här ska vara ett vittne, och stoden ska vara ett vittne att jag inte ska gå förbi röset mot dig med onda avsikter, och att inte heller du ska gå mot mig förbi röset och stoden.
53 אַבְרָהָם
Abraham
averaham
וֵאלֹהֵי
och Gud
ve'lóhei
יִשְׁפְּטוּ
döma
jishepeto
בֵינֵינוּ
mellan oss
veinei'no
אֲבִיהֶם
fader deras
avi'hem
וַיִּשָּׁבַע
och svära
va'jishava
בְּפַחַד
i rädsla
be'fachad
Abrahams och Nahors Gud ska vara domare mellan oss, han som var deras fars Gud." Och Jakob svor eden vid honom som hans far Isak vördade.
54 וַיִּזְבַּח
och offra
va'jióebach
וַיִּקְרָא
och ropa
va'jiqera
לְאֶחָיו
till bror hans
le'echaj'v
לֶאֱכָל
till äta -
le'ekhal-
וַיֹּאכְלוּ
och äta
va'jókhelo
וַיָּלִינוּ
och bo
va'jalino
Sedan offrade Jakob slaktoffer på berget och bjöd in sina släktingar till en måltid. De åt och stannade på berget över natten.
55 וַיַּשְׁכֵּם
och stiga upp tidigt
va'jashekem
בַּבֹּקֶר
i morgon
ba'bóqer
וַיְנַשֵּׁק
och kyssa
va'jenasheq
לְבָנָיו
till söner hans
le'vanaj'v
וְלִבְנוֹתָיו
och till döttrar hans
ve'li'venvótaj'v
וַיְבָרֶךְ
och välsigna
va'jevarekhe
וַיֵּלֶךְ
och gå
va'jelekhe
וַיָּשָׁב
och återvända
va'jashav
לִמְקֹמוֹ
till plats hans
li'meqóm'vó
På morgonen steg Laban upp tidigt, och när han hade kysst sina barnbarn och sina döttrar och välsignat dem, gav han sig i väg och återvände hem.
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+