De två änglarna kom till Sodom på kvällen och Lot satt i Sodoms port och Lot såg dem och reste sig upp och mötte dem och han föll ned med sitt ansikte mot marken.

Han sa: "Se vänligen, mina herrar, jag ber er, vänd om och gå in i er tjänares hus och stanna där hela natten och tvätta era fötter, så kan ni stiga upp tidigt och gå vidare." De svarade: "Nej, men vi ska stanna på torget över natten."

Han vädjade intensivt till dem och de vände om till honom och gick in i hans hus och han gjorde en festmåltid åt dem och bakade osyrat bröd och de åt.

Men innan de lade sig omringade stadens män huset, Sodoms män, både ynglingar och äldre, allt folk från varje kvarter.

De ropade på Lot och sa till honom: "Var är männen som kom in till dig i natt? För ut dem till oss så att vi kan känna dem."

Och Lot gick ut till dem vid dörren och stängde dörren bakom sig.

Och han sa: "Jag ber er, mina bröder, gör inte denna ondska.

Se, jag har två döttrar som inte har känt någon man, låt mig, jag ber er, föra ut dem till er och ni kan göra vad ni finner för gott i era ögon med dem, gör bara ingenting mot dessa män, så sant som de har kommit under skuggan av mitt tak."

Och de svarade: "Flytta på dig" och de sa: "Dessa kom hit på genomresa och han vill vara domare! Nu ska vi behandla dig värre än dem." Och de pressade sig hårt mot mannen, mot Lot, och kom nära för att bryta sönder dörren.

Men männen stack ut sina händer och drog in Lot till sig i huset och dörren stängde de.

Och de slog männen utanför dörren med blindhet, både små och stora, så att de tröttade ut sig själva på att finna dörren.

Och männen sa till Lot: "Har du några hos dig här, svärsöner, dina söner och dina döttrar och vem du än har i staden, för ut dem från denna plats,

för vi ska fördärva den här platsen, eftersom deras rop har vuxit sig stort inför Herrens ansikte och Herren har sänt oss för att fördärva den."

Och Lot gick ut och talade till sina svärsöner som skulle gifta sig med hans döttrar och sa: "Upp, gå bort från den här platsen, för Herren ska fördärva staden." Men han var för sina svärsöner som en som skämtar.

Och när morgonen grydde skyndade änglarna på Lot och sa: "Stå upp, ta din hustru och dina två döttrar som är här, annars blir du bortsvept med stadens överträdelser."

Men han dröjde sig kvar och männen tog tag i hans hand och i hans hustrus hand och i händerna på hans två döttrar, Herren var barmhärtig mot honom. Och de förde ut honom och ställde honom utanför staden.

Och när de hade fört ut dem utanför sa han: "Fly för ert liv, se er inte tillbaka och stanna inte i slättlandet, fly till bergen, annars sveps ni bort."

Lot sa till dem: "Inte så min herre,

se till att din tjänare har funnit nåd i dina ögon, och du har visat stor nåd mot mig genom att du har räddat mitt liv. Jag kan inte fly till bergen för att inte ondskan ska komma ikapp mig och jag dör.