Herren uppenbarade sig för Abraham vid de stora träden i Mamre. Abraham satt vid tältets öppning under den hetaste delen av dagen.

Han lyfte sin blick och tittade, och se, där stod tre män framför honom. När han såg dem sprang han från tältets öppning emot dem och bugade sig mot marken.

Han sa: "Min Herre, om jag har funnit nåd för dina ögon så gå inte förbi din tjänare.

Låt mig hämta lite vatten så att ni kan tvätta av era fötter och vila er under trädet här.

Låt mig hämta en bit bröd så ni kan styrka er nu när ni ändå har kommit förbi er tjänares hem. Sedan kan ni fortsätta igen." De svarade: "Ja, gör som du talat!"

Abraham skyndade in i tältet till Sarah och sa: "Skynda dig och ta tre sea-mått fint mjöl och baka runda bröd."

Sedan sprang Abraham bort till boskapen, tog en späd och fin tjurkalv och gav den till en ung tjänare, som skyndade sig att tillreda den.

Sedan tog han smör och mjölk och kalven som han tillrett och satte fram åt dem. Själv stod han under trädet medan de åt.

De sa till honom: "Var är din hustru Sarah?" Han svarade: "Där, i tältet."

Och han sa: "Jag ska absolut komma tillbaka till dig när tiden har gått runt och se, då ska din hustru Sarah ha en son". Sarah hörde detta vid tältets öppning, som var bakom honom.

Nu var Abraham och Sarah gamla och hade nått hög ålder och Sarah hade slutat att ha det på kvinnors vis.

Sarah skrattade inom sig och sa: "Skulle jag som blivit gammal ägna mig åt njutning? Min herre är också gammal."

Herren sa till Abraham: "Varför skrattar Sarah och säger: Ska jag som är gammal verkligen bära ett barn?

Är någonting för svårt för Herren? På den bestämda tiden ska jag komma tillbaka till dig, när tiden har gått runt och då ska Sarah ha en son".

Sarah nekade och sa: "Jag skrattade inte", för hon var rädd. Han sa: "Jo, du skrattade."

Männen reste sig därifrån och såg ut mot Sodom och Abraham gick med dem för att se till så de kom lyckligt iväg.

Herren sa: "Ska jag dölja för Abraham vad jag tänker göra?

Abraham ska verkligen bli ett stort och mäktigt folk och alla folk ska bli välsignade i honom.

Jag har låtit honom lära känna mig så att han för alltid ska befalla sina söner och sitt hushåll efter honom att de ska hålla sig till Herrens väg, för att göra det som är rätt och rättfärdigt genom alla tider. Så ska Herren ge till Abraham allt som han har talat om honom."

Herren sa: "Ropet från Sodom och Gomorra är verkligen enormt och deras synd är överväldigande.

Nu vill jag gå ner och se huruvida de förtjänar förintelse så som ropet har kommit till mig. Om inte kommer jag att veta det."

Männen gick därifrån och gick till Sodom, men Abraham stod fortfarande inför Herren.

Abraham kom närmare och sa: "Vill du verkligen svepa bort de rättfärdiga med de onda?

Tänk om det finns 50 rättfärdiga i staden, vill du verkligen svepa bort dem och inte ge förlåtelse till platsen för de 50 rättfärdigas skull som finns därinne?