Till sist, mina syskon, gläd er i Herren! För mig är det inget besvär att skriva samma sak till er igen, och för er är det tryggt.

Se upp för vildhundarna! Se upp för de onda arbetarna! Se upp för de sönderskurna!

Det är vi som är de omskurna, vi som tjänar Gud genom hans Ande och har vår ära i den Smorde Jesus och inte förlitar oss på köttet.

Fast nog hade också jag kunnat förlita mig på det yttre. För om någon tycker att han kan förlita sig på det yttre, så kan jag det ännu mer:

Omskuren på åttonde dagen, av Israels folk, från Benjamins stam, en hebré född av hebréer, i fråga om undervisningen en farisé,

i fråga om iver – en förföljare av församlingen, i fråga om rättfärdighet genom läran – en oklanderlig man.

Men allt detta som var en vinst för mig, har jag räknat som förlust för den Smordes skull.

Ja, istället räknar jag verkligen också allting vara en förlust jämfört med det överlägsna att känna den Smorde Jesus, min Herre. På grund av honom förlorade jag allt och räknar dessa saker som dynga, så att jag kan vinna den Smorde

och bli funnen i honom, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer från läran , utan den som kommer genom den Smordes tro, rättfärdigheten från Gud på grund av tron –

att känna honom och hans uppståndelses kraft och att få dela hans lidanden, genom att jag blir lik honom i hans död,

om jag så skulle kunna nå fram till uppståndelsen från de döda.

Inte för att jag redan har uppnått det, eller redan blivit fullkomlig, men jag strävar efter att vinna det, på samma sätt som den Smorde Jesus har vunnit mig.

Syskon, när jag ser tillbaka anser jag inte att jag redan vunnit det, men en sak gör jag: Jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som är framför mig.

Jag jagar mot målet, för att vinna segerpriset, Guds högre kallelse genom Jesus den Smorde.

Låt oss alla som är andligt mogna ha ett sådant tänkesätt. Om ni tänker annorlunda i något avseende ska Gud uppenbara även det för er!

Hur som helst, låt oss hålla fast vid det vi redan har uppnått, och marschera framåt!

Syskon, ta mig till föredöme och se på dem som lever efter den förebild ni har i oss.

Många vandrar... som jag ofta sagt till er, och nu igen måste säga under tårar – som fiender till den Smordes kors.

De kommer att sluta i fördärvet. De har buken till sin gud och sätter sin ära i det som är deras skam, dessa som bara tänker på det jordiska.

Men vårt medborgarskap är i himlen. Därifrån ser vi ivrigt fram emot Herren Jesus den Smorde, Frälsaren,

som ska förvandla vår ömkliga kropp till att likna hans härlighetskropp med den kraft som har auktoritet att lägga allt under honom.