Vad ska vi då säga? Ska vi bli kvar i synden så att nåden blir större?

Absolut inte! Vi som har dött från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den?

Bryr ni er inte om att alla vi som har döpts in i den Smorde Jesus också är döpta in i hans död?

Vi begravdes tillsammans med honom genom dopet till döden, för att också vi – på samma sätt som den Smorde uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet – ska vandra på ett nytt sätt.

För om vi har blivit permanent förenade med honom genom en död som liknar hans, då ska vi också dela hans uppståndelse.

Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med honom, för att den syndiga kroppen ska göras om intet, så att vi inte längre är slavar under synden.

Den som är död är befriad från synd.

Men om vi har dött med den Smorde, tror vi att vi också ska leva med honom.

Vi vet att den Smorde efter att ha uppväckts från de döda aldrig mer ska dö. Döden har inte längre någon makt över honom.

För den död han dog var en död från synden en gång för alla, och det liv han lever, det lever han för Gud.

På samma sätt ska ni ständigt betrakta er själva som döda från synden, och i stället leva för Gud i den Smorde Jesus, vår Herre.

Synden ska därför inte regera som herre i er dödliga kropp så att ni lyder dess begär.

Ställ inte era kroppar i syndens tjänst som ett vapen för orättfärdigheten, utan ställ er i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era kroppar i Guds tjänst som vapen för rättfärdigheten.

Synden ska inte vara herre över er, för ni står inte under lagen utan under nåden.

Hur är det då? Ska vi synda lite nu och då, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Absolut inte!

Vet ni inte att om ni ställer er som slavar under någon och lyder honom, då är ni hans slavar och det är honom ni lyder: antingen synden, vilket leder till död, eller lydnaden vilket leder till rättfärdighet?

Men Gud vare tack! Ni var slavar under synden, men nu har ni av hjärtat börjat lyda den lära som ni blivit överlämnade åt.

Ni har blivit befriade från synd och blivit slavar till rättfärdighet.

Jag använder en enkel bild för er mänskliga svaghets skull. Så som ni förr ställde era kroppar i orenhetens och laglöshetens tjänst som ledde till laglöshet, så ska ni nu ställa era kroppar i rättfärdighetens tjänst som leder till helgelse.

När ni var slavar under synden var ni fria från rättfärdigheten.

Men vad fick ni då för frukt? Sådant som ni nu skäms över, eftersom det slutar i död.

Men nu när ni är befriade från synden och slavar hos Gud, får ni helgelse som frukt och till slut evigt liv.

Syndens lön är död, men Guds gåva är evigt liv i den Smorde Jesus, vår Herre.