På tjugofjärde dagen i samma månad samlades Israels barn till fasta, klädda i sorgdräkt och med jord på sina huvuden.

De som var av Israels släkt avskilde sig från alla främlingar och kom fram och bekände sina synder och sina fäders missgärningar.

De reste sig från sin plats, och man läste ur Herren sin Guds Torah-rulle under en fjärdedel av dagen. Nästa fjärdedel bekände de sina synder och tillbad Herren sin Gud.

Jeshua och Bani, Kadmiel, Shebanja, Bunni, Sherebja, Bani och Kenani steg upp på leviternas plattform och ropade med hög röst till Herren sin Gud.

Och leviterna Jeshua och Kadmiel, Bani, Hashabneja, Sherebja, Hodia, Shebanja och Petachja sa: "Res er och prisa Herren er Gud, från evighet till evighet! Lovat vare ditt härliga namn, som är upphöjt över allt lov och pris.

Du är Herren, bara du! Du har gjort himlarna, himlarnas himlar tillsammans med hela dess härskara, jorden, och allt som finns på den, haven, och allt som är i dem. Det är du som upprätthåller allt liv, och den himmelska härskaran böjer sig inför dig.

Du är Herren Gud som utvalde Abram och förde honom ut från det kaldeiska Ur och gav honom namnet Abraham.

Du fann hans hjärta trofast inför dig, och du slöt förbund med honom: att ge åt hans efterkommande kanaanéernas, hettiternas, amoréernas, perisséernas, jevusiternas och girgasheernas land. Du lät dina ord gå i uppfyllelse, för du är rättfärdig.

Du såg våra fäders nöd i Egypten och hörde deras rop vid Vasshavet .

Du gjorde tecken och under mot farao, mot alla hans tjänare och mot allt folket i hans land, för du visste hur arrogant egyptierna behandlade dem. Du gjorde dig ett namn som är detsamma än i dag.

Du delade havet framför dem, och de gick genom havet på torr mark. Men deras förföljare sänkte du i djupet, som en sten i väldiga vatten.

Du ledde dem med en molnpelare om dagen och en eldpelare om natten, för att lysa dem på vägen de skulle gå.

På Sinai berg steg du ner och talade till dem från himlen, du gav dem rättfärdiga föreskrifter och sann undervisning, goda stadgar och påbud.

Du gav dem kunskap om din heliga sabbat och gav dem befallningar, förordningar och undervisningen, som du befallt dem, genom din tjänare Moses hand.

Du gav dem bröd från himlen när de hungrade och lät vatten komma ur klippan när de törstade. Du befallde dem att gå och ta i besittning det land som du med upplyft hand lovat att ge dem.

Men våra fäder agerade övermodigt och blev hårdnackade och lyssnade inte till dina påbud.

De vägrade lyssna och tänkte inte på undren du gjort bland dem. De var hårdnackade och i sin upproriskhet valde de en ledare för att vända tillbaka till sitt slaveri. Men du är en Gud som förlåter, nådig och barmhärtig, sen till vrede och stor i nåd. Du övergav dem inte.