1 וּבְיוֹם
och i dags
o've'jvóm
וְאַרְבָּעָה
och fyra
ve'arebaah
לַחֹדֶשׁ
till månad
la'chódesh
נֶאֶסְפוּ
samla in
neesefo
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וּבְשַׂקִּים
och i säcktyg
o've'saqim
וַאֲדָמָה
och mark
va'adamah
På tjugofjärde dagen i samma månad samlades Israels barn till fasta, klädda i sorgdräkt och med jord på sina huvuden.
2 וַיִּבָּדְלוּ
och avskilja
va'jibadelo
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וַיַּעַמְדוּ
och stå upprätt
va'jaamedo
וַיִּתְוַדּוּ
och prisa
va'jitevado
חַטֹּאתֵיהֶם
synd deras
chatótei'hem
וַעֲוֹנוֹת
och missgärning
va'avónvót
אֲבֹתֵיהֶם
fader deras
avótei'hem
De som var av Israels släkt avskilde sig från alla främlingar och kom fram och bekände sina synder och sina fäders missgärningar.
3 וַיָּקוּמוּ
och stå upp
va'jaqomo
עָמְדָם
plats deras
ameda'm
וַיִּקְרְאוּ
och ropa
va'jiqereo
בְּסֵפֶר
i skriftrulle
be'sefer
אֱלֹהֵיהֶם
Gud deras
elóhei'hem
וּרְבִעִית
och fjärde
o'reviit
מִתְוַדִּים
prisa
mitevadim
וּמִשְׁתַּחֲוִים
och buga sig
o'mishetachavim
לַיהוָה
till JHVH
la'jhvah
אֱלֹהֵיהֶם
Gud deras
elóhei'hem'f
De reste sig från sin plats, och man läste ur Herren sin Guds Torah-rulle under en fjärdedel av dagen. Nästa fjärdedel bekände de sina synder och tillbad Herren sin Gud.
4 וַיָּקָם
och stå upp
va'jaqam
הַלְוִיִּם
levit
ha'leviim
קַדְמִיאֵל
Qadmiel
qademiel
שְׁבַנְיָה
Shevanjaho
shevanejah
שֵׁרֵבְיָה
Sherevjah
sherevejah
וַיִּזְעֲקוּ
och ropa
va'jizeaqo
אֱלֹהֵיהֶם
Gud deras
elóhei'hem
Jeshua och Bani, Kadmiel, Shebanja, Bunni, Sherebja, Bani och Kenani steg upp på leviternas plattform och ropade med hög röst till Herren sin Gud.
5 וַיֹּאמְרוּ
och säga
va'jómervo
הַלְוִיִּם
levit
ha'leviim
וְקַדְמִיאֵל
och Qadmiel
ve'qademiel
חֲשַׁבְנְיָה
Chashavnejah
chashavenejah
שֵׁרֵבְיָה
Sherevjah
sherevejah
הוֹדִיָּה
Hodijah
hvódiah
שְׁבַנְיָה
Shevanjaho
shevanejah
פְתַחְיָה
Petachjah
fetachejah
בָּרֲכוּ
välsigna
barakho
אֱלֹהֵיכֶם
Gud din
elóhei'khem
וִיבָרְכוּ
och välsigna
vi'jvarekho
כְּבוֹדֶךָ
härlighet din
kevvóde'kha
וּמְרוֹמַם
och lyfta upp
o'mervómam
בְּרָכָה
välsignelse
berakhah
וּתְהִלָּה
och lovsång
o'tehilah
Och leviterna Jeshua och Kadmiel, Bani, Hashabneja, Sherebja, Hodia, Shebanja och Petachja sa: "Res er och prisa Herren er Gud, från evighet till evighet! Lovat vare ditt härliga namn, som är upphöjt över allt lov och pris.
6 לְבַדֶּךָ
till ensam du
le'vade'kha
הַשָּׁמַיִם
himlar
ha'shamajim
הַשָּׁמַיִם
himlar
ha'shamajim
וְכָל
och allt -
ve'khal-
צְבָאָם
härskara deras
tzevaa'm
וְכָל
och allt -
ve'khal-
וְכָל
och allt -
ve'khal-
כֻּלָּם
allt deras
kula'm
וּצְבָא
och härskara
o'tzeva
הַשָּׁמַיִם
himlar
ha'shamajim
מִשְׁתַּחֲוִים
buga sig
mishetachavim
Du är Herren, bara du! Du har gjort himlarna, himlarnas himlar tillsammans med hela dess härskara, jorden, och allt som finns på den, haven, och allt som är i dem. Det är du som upprätthåller allt liv, och den himmelska härskaran böjer sig inför dig.
7 בָּחַרְתָּ
välja
bachareta
בְּאַבְרָם
i Abram
be'averam
וְהוֹצֵאתוֹ
och frambringa honom
ve'hvótzet'vó
כַּשְׂדִּים
kaldé
kasedim
וְשַׂמְתָּ
och placera
ve'sameta
שְּׁמוֹ
namn hans
shem'vó
אַבְרָהָם
Abraham
averaham
Du är Herren Gud som utvalde Abram och förde honom ut från det kaldeiska Ur och gav honom namnet Abraham.
8 וּמָצָאתָ
och hitta
o'matzata
לְבָבוֹ
hjärta hans
levav'vó
לְפָנֶיךָ
till ansikte din
le'fane'kha
וְכָרוֹת
och hugga
ve'kharvót
הַבְּרִית
förbund
ha'berit
הַכְּנַעֲנִי
kanaané
ha'kenaani
וְהַפְּרִזִּי
och perissé
ve'ha'perizi
וְהַיְבוּסִי
och jevusit
ve'ha'jevosi
וְהַגִּרְגָּשִׁי
och girgashé
ve'ha'giregashi
לְזַרְעוֹ
till säd hans
le'zare'vó
וַתָּקֶם
och stå upp
va'taqem
דְּבָרֶיךָ
ord din
devare'kha
צַדִּיק
rättfärdig
tzadiq
Du fann hans hjärta trofast inför dig, och du slöt förbund med honom: att ge åt hans efterkommande kanaanéernas, hettiternas, amoréernas, perisséernas, jevusiternas och girgasheernas land. Du lät dina ord gå i uppfyllelse, för du är rättfärdig.
9 אֲבֹתֵינוּ
fader vår
avótei'no
בְּמִצְרָיִם
i Egypten
be'mitzerajim
זַעֲקָתָם
rop deras
zaaqata'm
Du såg våra fäders nöd i Egypten och hörde deras rop vid Vasshavet .
10 וַתִּתֵּן
och ge
va'titen
וּמֹפְתִים
och under
o'mófetim
בְּפַרְעֹה
i farao
be'fareóh
וּבְכָל
och i allt -
o've'khal-
עֲבָדָיו
tjänare hans
avadaj'v
וּבְכָל
och i allt -
o've'khal-
אַרְצוֹ
land hans
aretz'vó
הֵזִידוּ
handla i övermod
hezido
וַתַּעַשׂ
och göra -
va'taas-
כְּהַיּוֹם
som dag
ke'ha'jvóm
Du gjorde tecken och under mot farao, mot alla hans tjänare och mot allt folket i hans land, för du visste hur arrogant egyptierna behandlade dem. Du gjorde dig ett namn som är detsamma än i dag.
11 וְהַיָּם
och hav
ve'ha'jam
לִפְנֵיהֶם
till ansikte deras
li'fenei'hem
וַיַּעַבְרוּ
och passera
va'jaavero
בְתוֹךְ
i mitt -
ve'tvókhe-
בַּיַּבָּשָׁה
i torrt land
ba'jabashah
רֹדְפֵיהֶם
förfölja dem
ródefei'hem
הִשְׁלַכְתָּ
kasta
hishelakheta
בִמְצוֹלֹת
i djup
vi'metzvólót
בְּמַיִם
i vatten
be'majim
Du delade havet framför dem, och de gick genom havet på torr mark. Men deras förföljare sänkte du i djupet, som en sten i väldiga vatten.
12 וּבְעַמּוּד
och i pelare
o've'amod
הִנְחִיתָם
leda dem
hinechita'm
וּבְעַמּוּד
och i pelare
o've'amod
לְהָאִיר
till lysa
le'hair
Du ledde dem med en molnpelare om dagen och en eldpelare om natten, för att lysa dem på vägen de skulle gå.
13 יָרַדְתָּ
gå ner
jaradeta
וְדַבֵּר
och tala
ve'daber
מִשָּׁמָיִם
från himlar
mi'shamajim
וַתִּתֵּן
och ge
va'titen
מִשְׁפָּטִים
rättvisa
mishepatim
יְשָׁרִים
rättsinnig
jesharim
וְתוֹרוֹת
och Torah
ve'tvórvót
חֻקִּים
förordning
chuqim
וּמִצְוֹת
och budord
o'mitzevót
På Sinai berg steg du ner och talade till dem från himlen, du gav dem rättfärdiga föreskrifter och sann undervisning, goda stadgar och påbud.
14 קָדְשְׁךָ
helig din
qadeshe'kha
וּמִצְווֹת
och budord
o'mitzevvót
וְחֻקִּים
och förordning
ve'chuqim
וְתוֹרָה
och Torah
ve'tvórah
עַבְדֶּךָ
tjänare din
avede'kha
Du gav dem kunskap om din heliga sabbat och gav dem befallningar, förordningar och undervisningen, som du befallt dem, genom din tjänare Moses hand.
15 וְלֶחֶם
och bröd
ve'lechem
מִשָּׁמַיִם
från himlar
mi'shamajim
לִרְעָבָם
till hungersnöd deras
li'reava'm
וּמַיִם
och vatten
o'majim
מִסֶּלַע
från hög klippa
mi'sela
הוֹצֵאתָ
frambringa
hvótzeta
לִצְמָאָם
till törst deras
li'tzemaa'm
וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
לָרֶשֶׁת
till ärva
la'reshet
יָדְךָ
hands din
jade'kha
Du gav dem bröd från himlen när de hungrade och lät vatten komma ur klippan när de törstade. Du befallde dem att gå och ta i besittning det land som du med upplyft hand lovat att ge dem.
16 וַאֲבֹתֵינוּ
och fader vår
va'avótei'no
הֵזִידוּ
handla i övermod
hezido
וַיַּקְשׁוּ
och förhärda
va'jaqesho
עָרְפָּם
nacke deras
arepa'm
מִצְוֹתֶיךָ
budord din
mitzevóte'kha
Men våra fäder agerade övermodigt och blev hårdnackade och lyssnade inte till dina påbud.
17 וַיְמָאֲנוּ
och vägra
va'jemaano
לִשְׁמֹעַ
till höra
li'shemóa
זָכְרוּ
komma ihåg
zakhero
נִפְלְאֹתֶיךָ
göra under din
nifeleóte'kha
וַיַּקְשׁוּ
och förhärda
va'jaqesho
עָרְפָּם
nacke deras
arepa'm
וַיִּתְּנוּ
och ge -
va'jiteno-
לָשׁוּב
till återvända
la'shov
לְעַבְדֻתָם
till slaveri deras
le'aveduta'm
בְּמִרְיָם
i upproriskhet deras
be'mireja'm
סְלִיחוֹת
förlåtelse
selichvót
וְרַחוּם
och barmhärtig
ve'rachom
וְרַב
och många -
ve'rav-
וְחֶסֶד
och nåd
ve'chesed
עֲזַבְתָּם
lämna dem
azaveta'm
De vägrade lyssna och tänkte inte på undren du gjort bland dem. De var hårdnackade och i sin upproriskhet valde de en ledare för att vända tillbaka till sitt slaveri. Men du är en Gud som förlåter, nådig och barmhärtig, sen till vrede och stor i nåd. Du övergav dem inte.
18 מַסֵּכָה
gjutning
masekhah
וַיֹּאמְרוּ
och säga
va'jómervo
אֱלֹהֶיךָ
Gud din
elóhe'kha
הֶעֶלְךָ
höja dig
heele'kha
מִמִּצְרָיִם
från Egypten
mi'mitzerajim
וַיַּעֲשׂוּ
och göra
va'jaaso
Trots att de gjorde sig en gjuten kalv och sa: "Här är din gud som har fört dig upp ur Egypten." Och de gjorde sig skyldiga till stora hädelser.
19 בְּרַחֲמֶיךָ
i nåd din
be'rachame'kha
עֲזַבְתָּם
lämna dem
azaveta'm
בַּמִּדְבָּר
i öken
ba'midebar
מֵעֲלֵיהֶם
från på dem
me'alei'hem
בְּיוֹמָם
i om dagen deras
be'jvóma'm
לְהַנְחֹתָם
till leda dem
le'hanechóta'm
בְּהַדֶּרֶךְ
i väg
be'ha'derekhe
בְּלַיְלָה
i natt
be'lajelah
לְהָאִיר
till lysa
le'hair
På grund av din oändliga nåd övergav du inte dem i öknen. Molnstoden försvann inte på dagen, utan ledde dem på deras väg. Eldstoden slutade inte att lysa upp den väg de skulle gå på natten.
20 וְרוּחֲךָ
och Ande din
ve'rocha'kha
לְהַשְׂכִּילָם
till ha insikt dem
le'hasekila'm
וּמַנְךָ
och manna din
o'mane'kha
מִפִּיהֶם
från mun deras
mi'pi'hem
וּמַיִם
och vatten
o'majim
לִצְמָאָם
till törst deras
li'tzemaa'm
Du gav dem din goda Ande för att undervisa dem. Du undanhöll inte ditt manna från deras munnar, och du gav vatten för att släcka deras törst.
21 וְאַרְבָּעִים
och fyrtio
ve'arebaim
כִּלְכַּלְתָּם
försörja dem
kilekaleta'm
בַּמִּדְבָּר
i öken
ba'midebar
שַׂלְמֹתֵיהֶם
kläder deras
salemótei'hem
וְרַגְלֵיהֶם
och fot deras
ve'ragelei'hem
I 40 år gav du dem mat. Inte ens i öknen behövde de sakna något. Deras kläder blev inte utslitna, och deras fötter svullnade inte.
22 וַתִּתֵּן
och ge
va'titen
מַמְלָכוֹת
rike
mamelakhvót
וַעֲמָמִים
och folk
va'amamim
וַתַּחְלְקֵם
och dela upp dem
va'tacheleqe'm
לְפֵאָה
till sida
le'feah
וַיִּירְשׁוּ
och ärva
va'jiresho
חֶשְׁבּוֹן
Cheshbon
cheshebvón
הַבָּשָׁן
Bashan
ha'bashan
Och du gav dem riken och folk och fördelade olika områden åt dem. De intog Sichons land kungen av Cheshbons land, och kung Og av Bashans land.
23 וּבְנֵיהֶם
och söner deras
o'venei'hem
הִרְבִּיתָ
föröka
hirebita
כְּכֹכְבֵי
som stjärna
ke'khókhevei
הַשָּׁמָיִם
himlar
ha'shamajim
וַתְּבִיאֵם
och komma dem
va'tevie'm
לַאֲבֹתֵיהֶם
till fader deras
la'avótei'hem
לָרָשֶׁת
till ärva
la'rashet
Deras barn gjorde du talrika som stjärnorna på himlarna. Du förde dem in i det land som du lovat deras fäder att få komma till och ta i besittning.
24 וַיָּבֹאוּ
och komma
va'javóvo
וַיִּירְשׁוּ
och ärva
va'jiresho
וַתַּכְנַע
och ödmjuka sig
va'takhena
לִפְנֵיהֶם
till ansikte deras
li'fenei'hem
הַכְּנַעֲנִים
kanaané
ha'kenaanim
וַתִּתְּנֵם
och ge dem
va'titene'm
בְּיָדָם
i hands deras
be'jada'm
מַלְכֵיהֶם
kung deras
malekhei'hem
לַעֲשׂוֹת
till göra
la'asvót
כִּרְצוֹנָם
som nåd deras
ki'retzvóna'm
Och deras barn kom och tog landet i besittning. Du kuvade landets invånare kanaanéerna för dem och gav dem i deras hand, både kungarna och landets folk, och de gjorde som de ville med dem.
25 וַיִּלְכְּדוּ
och inta
va'jilekedo
בְּצֻרוֹת
befästa
betzurvót
וַאֲדָמָה
och mark
va'adamah
וַיִּירְשׁוּ
och ärva
va'jiresho
חֲצוּבִים
bryta
chatzovim
כְּרָמִים
vingård
keramim
וְזֵיתִים
och oliv
ve'zeitim
וַיֹּאכְלוּ
och äta
va'jókhelvo
וַיִּשְׂבְּעוּ
och mätta
va'jisebeo
וַיַּשְׁמִינוּ
och växa sig fet
va'jashemino
וַיִּתְעַדְּנוּ
och frodas
va'jiteadeno
בְּטוּבְךָ
i dyrbarheter din
be'tove'kha
De intog befästa städer och bördig jord och tog över hus fyllda med allt gott, uthuggna brunnar, vingårdar, olivlundar och fruktträd i mängd. De åt och blev mätta och feta och njöt av din stora godhet.
26 וַיַּמְרוּ
och göra uppror
va'jamero
וַיִּמְרְדוּ
och göra uppror
va'jimeredo
וַיַּשְׁלִכוּ
och kasta
va'jashelikho
תּוֹרָתְךָ
Torah din
tvórate'kha
נְבִיאֶיךָ
profet din
nevie'kha
לַהֲשִׁיבָם
till återvända dem
la'hashiva'm
וַיַּעֲשׂוּ
och göra
va'jaaso
Men de gjorde uppror och trotsade dig, de kastade din undervisning bakom sin rygg. De dödade dina profeter som varnade dem och ville få dem att vända om till dig. De gjorde sig skyldiga till grova hädelser.
27 וַתִּתְּנֵם
och ge dem
va'titene'm
צָרֵיהֶם
fiende deras
tzarei'hem
וַיָּצֵרוּ
och vara nödställd
va'jatzero
וּבְעֵת
och i tid
o've'et
צָרָתָם
nöd deras
tzarata'm
יִצְעֲקוּ
ropa högt
jitzeaqo
מִשָּׁמַיִם
från himlar
mi'shamajim
וּכְרַחֲמֶיךָ
och som nåd din
o'khe'rachame'kha
מוֹשִׁיעִים
rädda
mvóshiim
וְיוֹשִׁיעוּם
och rädda dem
ve'jvóshivo'm
צָרֵיהֶם
fiende deras
tzarei'hem
Då gav du dem i deras fienders hand som förtryckte dem. Men i sin nöd ropade de till dig, och du hörde dem från himlarna. I din stora barmhärtighet gav du dem befriare som frälste dem ur deras fienders hand.
28 וּכְנוֹחַ
och som vila
o'khe'nvócha
יָשׁוּבוּ
återvända
jashovo
לַעֲשׂוֹת
till göra
la'asvót
לְפָנֶיךָ
till ansikte din
le'fane'kha
וַתַּעַזְבֵם
och lämna dem
va'taazeve'm
אֹיְבֵיהֶם
fiende deras
ójevei'hem
וַיִּרְדּוּ
och råda
va'jiredo
וַיָּשׁוּבוּ
och återvända
va'jashovo
וַיִּזְעָקוּךָ
och ropa dig
va'jizeaqo'kha
מִשָּׁמַיִם
från himlar
mi'shamajim
וְתַצִּילֵם
och rädda dem
ve'tatzile'm
כְּרַחֲמֶיךָ
som nåd din
ke'rachame'kha
Men när de kom till ro, gjorde de på nytt det som var ont inför dig. Då lämnade du dem i deras fienders hand som fick råda över dem. Men de ropade på nytt till dig, och du hörde det från himlarna, du räddade dem många gånger i din barmhärtighet .
29 וַתָּעַד
och vittna
va'taad
לַהֲשִׁיבָם
till återvända dem
la'hashiva'm
תּוֹרָתֶךָ
Torah din
tvórate'kha
הֵזִידוּ
handla i övermod
hezido
לְמִצְוֹתֶיךָ
till budord din
le'mitzevóte'kha
וּבְמִשְׁפָּטֶיךָ
och i rättvisa din
o've'mishepate'kha
וְחָיָה
och leva
ve'chajah
וַיִּתְּנוּ
och ge
va'jiteno
סוֹרֶרֶת
göra uppror
svóreret
וְעָרְפָּם
och nacke deras
ve'arepa'm
הִקְשׁוּ
förhärda
hiqesho
Du förmanade dem för att återföra dem till din undervisning. Men de var övermodiga och lyssnade inte på dina budord utan syndade mot dina föreskrifter, trots att den människa som håller dem ska leva genom dem. De var envisa och hårdnackade och vägrade lyssna.
30 וַתִּמְשֹׁךְ
och dra
va'timeshókhe
וַתָּעַד
och vittna
va'taad
בְּרוּחֲךָ
i Ande din
be'rocha'kha
נְבִיאֶיךָ
profet din
nevie'kha
הֶאֱזִינוּ
ge öra
heezino
וַתִּתְּנֵם
och ge dem
va'titene'm
הָאֲרָצֹת
land
ha'aratzót
Du hade tålamod med dem i många år och förmanade dem med din Ande genom dina profeter, men de lyssnade inte. Då gav du dem i de främmande folkens hand.
31 וּבְרַחֲמֶיךָ
och i nåd din
o've'rachame'kha
עֲשִׂיתָם
göra dem
asita'm
כָּלָה
fullständigt
kalah
עֲזַבְתָּם
lämna dem
azaveta'm
וְרַחוּם
och barmhärtig
ve'rachom
Men du som är rik på barmhärtighet gjorde inte slut på dem och övergav dem inte, för du är en nådig och nådefull Gud.
32 אֱלֹהֵינוּ
Gud vår
elóhei'no
הַגִּבּוֹר
mäktig
ha'gibvór
וְהַנּוֹרָא
och frukta
ve'ha'nvóra
הַבְּרִית
förbund
ha'berit
וְהַחֶסֶד
och nåd
ve'ha'chesed
לְפָנֶיךָ
till ansikte din
le'fane'kha
הַתְּלָאָה
prövning
ha'telaah
מְצָאַתְנוּ
hitta oss
metzaate'no
לִמְלָכֵינוּ
till kung vår
li'melakhei'no
לְשָׂרֵינוּ
till prins vår
le'sarei'no
וּלְכֹהֲנֵינוּ
och till präst vår
o'le'khóhanei'no
וְלִנְבִיאֵנוּ
och till profet vår
ve'li'nevie'no
וְלַאֲבֹתֵינוּ
och till fader vår
ve'la'avótei'no
וּלְכָל
och till allt -
o'le'khal-
מִימֵי
från dagars
mi'jmei
Och nu, vår Gud – den store, den väldige och fruktade Gud, du som håller förbundet och nåden : Låt den inte vara liten i dina ögon, den plåga som har drabbat oss, våra kungar, våra furstar, våra präster, våra profeter, våra fäder och hela ditt folk – från de assyriska kungarnas dagar ända till i dag.
33 צַדִּיק
rättfärdig
tzadiq
וַאֲנַחְנוּ
och vi
va'anacheno
הִרְשָׁעְנוּ
göra det onda
hireshaeno
Du är rättfärdig i allt det som har drabbat oss, för du har visat dig trofast medan vi har varit ogudaktiga.
34 מְלָכֵינוּ
kung vår
melakhei'no
שָׂרֵינוּ
prins vår
sarei'no
כֹּהֲנֵינוּ
präst vår
kóhanei'no
וַאֲבֹתֵינוּ
och fader vår
va'avótei'no
תּוֹרָתֶךָ
Torah din
tvórate'kha
הִקְשִׁיבוּ
ge akt
hiqeshivo
מִצְוֹתֶיךָ
budord din
mitzevóte'kha
וּלְעֵדְוֹתֶיךָ
och till vittnesbörd din
o'le'edevóte'kha
Våra kungar, våra furstar, våra präster och våra fäder höll inte din undervisning och lyssnade inte till dina påbud och de varningar du gav dem.
35 בְּמַלְכוּתָם
i kunglighet deras
be'malekhota'm
וּבְטוּבְךָ
och i dyrbarheter din
o've'tove'kha
וּבְאֶרֶץ
och i land
o've'eretz
הָרְחָבָה
bred
ha'rechavah
וְהַשְּׁמֵנָה
och rik
ve'ha'shemenah
לִפְנֵיהֶם
till ansikte deras
li'fenei'hem
עֲבָדוּךָ
tjäna dig
avado'kha
מִמַּעַלְלֵיהֶם
från handling deras
mi'maalelei'hem
Trots att de levde i sitt eget rike med allt det goda som du gav dem i det rymliga och bördiga land som du skänkte dem, har de ändå inte tjänat dig eller vänt om från sina onda gärningar.
36 וְהָאָרֶץ
och land
ve'ha'aretz
לַאֲבֹתֵינוּ
till fader vår
la'avótei'no
לֶאֱכֹל
till äta
le'ekhól
פִּרְיָהּ
frukt henne
pireja'h
טוּבָהּ
dyrbarheter henne
tova'h
Se, vi – idag – slavar i det land som du gav våra fäder att äta dess frukt och dess goda, se, där är vi slavar.
37 וּתְבוּאָתָהּ
och frukt henne
o'tevoata'h
לַמְּלָכִים
till kung
la'melakhim
בְּחַטֹּאותֵינוּ
i synd vår
be'chatóvtei'no
גְּוִיֹּתֵינוּ
kropp vår
geviótei'no
וּבִבְהֶמְתֵּנוּ
och i boskapsdjur vår
o'vi'vehemete'no
כִּרְצוֹנָם
som nåd deras
ki'retzvóna'm
וּבְצָרָה
och i nöd
o've'tzarah
Dess rika skörd går till de kungar du satt över oss för våra synders skull. De råder över våra kroppar och vår boskap som de vill, och vi är i stor nöd."
38 וּבְכָל
och i allt -
o've'khal-
וְכֹתְבִים
och skriva
ve'khótevim
הֶחָתוּם
försegla
he'chatom
שָׂרֵינוּ
prins vår
sarei'no
לְוִיֵּנוּ
levit vår
levie'no
כֹּהֲנֵינוּ
präst vår
kóhanei'no
På grund av allt detta slöt vi ett fast förbund och satte upp det skriftligt. På skrivelsen, som försågs med sigill, stod våra furstars, våra leviters och våra prästers namn.
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+