Och David flydde från Najot i Rama och kom och sa inför Jonatan : "Vad har jag gjort? Vad är min överträdelse? Vad är min synd inför din far, eftersom han söker mitt liv?"

Och han sa till honom. "Långt därifrån, du ska inte dö. Se, min far gör ingenting, stort eller litet, utan att han avslöjar det för mig, och varför skulle min far gömma dessa ting från mig? Det är inte så."

Men David gav sin ed igen och sa: "Din far vet mycket väl att jag har funnit nåd i dina ögon. Han säger: Låt inte Jonatan veta detta, så han blir ledsen, och så sant Herren lever och som du själv lever, det är bara ett steg mellan mig och döden."

Och Jonatan sa till David: "Vad önskar din själ så att jag kan göra det för dig?"

Och David sa till Jonatan: "Se, i morgon är det nymånad, när jag ska sitta hos kungen och äta, låt mig gå så att jag kan gömma mig själv på fältet till den tredje dagen på kvällen.

Om din far alls saknar mig, säg: 'David frågade mig om han fick lämna så att han kunde springa till sin stad Betlehem, för det är ett årligt offer där för deras familj.'

Om han säger: 'Det är gott,' ska din tjänare ha frid, men om han blir vred då vet du att ont är bestämt av honom.

Handla därför välvilligt med din tjänare för du har ett Herrens förbund med din tjänare, men om det finns någon överträdelse i mig så döda mig du själv, för varför skulle du ta mig till din far?"

Och Jonatan sa: "Vare det långt bort från mig, om jag alls visste att ont var bestämt över dig av min far, skulle jag då inte berätta det för dig?"

Och David sa till Jonatan: "Vem ska berätta för mig om din fars svar är hårt?"

Och Jonatan sa till David: "Kom och låt oss gå ut på fältet." Så de gick ut båda två på fältet.

Där sa Jonatan till David: "Herren är Israels Gud – när jag hör min far vid denna tid i morgon eller dagen efter, se, om det är gott gentemot David, ska jag då inte sända till dig och avslöja det för dig?

– Herren gör så mot Jonatan. Och mer därtill: Om det skulle behaga min far att göra dig ont, ska jag avslöja det för dig och sända iväg dig så att du kan gå i frid ; och Herren ska vara med dig, som han varit med min far.

Medan jag fortfarande lever, visa mig Herrens nåd, om jag fortfarande lever…

Men hugg aldrig av din nåd från mitt hus, inte ens om Herren har huggit av varenda en av Davids fiender från jordens ansikte."

Och Jonatan skar ett förbund med Davids hus: "Och Herren utkräver det från Davids fienders hand."

Och Jonatan fick David att avlägga en ed igen, för kärleken som han hade till honom, för han älskade honom som han älskade sitt eget liv.

Och Jonatan sa till honom: "I morgon är det nymånad och du kommer att saknas, din stol ska vara tom.