På den tiden, förkunnar Herren, ska jag vara Gud för Israels alla familjer, och de ska vara mitt folk.

Så säger Herren : "Folket som lämnades av svärdet, har funnit nåd i öknen, dit jag gick för att ge Israel vila."

Från fjärran uppenbarade sig Herren för mig: Med evig kärlek har jag älskat dig, därför har jag omgärdat dig med min nåd.

Jag ska upprätta dig, och du ska bli återupprättad, du jungfru Israel. Än en gång ska du ta upp din tamburin, och dra ut i dans bland dem som är glada.

Än en gång ska du få plantera vingårdar, på Samariens berg. De som planterar dem, ska själva njuta av frukten.

Det kommer en dag, när väktarna på Efraims bergsbygd ropar: Kom, låt oss gå upp till Sionupp till Herren, vår Gud.

För så säger Herren : Sjung med glädje för Jakob, och ropa vid nationernas huvud, kungör, prisa och säg: "Herre, fräls ditt folk, Israels kvarleva."

Se, jag ska föra dem från länderna i norr, och samla dem från jordens yttersta hörn. Bland dem blinda och lama, gravida och barnaföderskor – en stor skara ska återvända hit.

De ska komma tillbaka gråtande, under bön om nåd ska jag föra dem tillbaka. Jag ska leda dem längs med vattenbäckar, på en jämn väg där de inte ska stappla. Jag ska göra detta eftersom jag är en fader för Israel, och Efraim är min förstfödde son.

Lyssna till Herrens ord, ni hednafolk, berätta det i avlägsna kustländer.Säg: "Han som skingrade Israel ska också samla det, och bevara det som en herde håller ihop sin hjord."

För Herren har befriat Jakob och återlöst honom från den som var starkare än han.

De ska komma och jubla på Sion, de ska stråla av lycka över allt vad Herren ger, över säd, vin, och olja, över unga får och kalvar. Deras liv ska vara som en vattenrik trädgård, aldrig mer ska de tyna bort.

Då ska unga flickor dansa i glädje, också unga män och gamla män ska tillsammans stämma in i glädjen. Jag ska vända deras sorg till jubel, jag ska ge dem tröst och glädje efter smärtan.

Och jag ska mätta prästernas själar med det feta, och mitt folk ska bli mätt av min godhet, förkunnar Herren.

Så säger Herren : En röst hörs i Rama, sorgesång och bitter gråt, Rakel gråter över sina söner, hon vägrar att låta sig tröstas över sina söner, för de är inte.

Så säger Herren : Håll tillbaka din klagan, och fäll inga fler tårar, för du ska få din lön, förkunnar Herren, Dina barn ska återvända från fiendelandet.

Ja, det finns hopp för dina efterkommande, förkunnar Herren. Dina barn ska återvända till sitt eget land.

Jag har verkligen hört Efraim begråta sig själv: Du har tuktat mig och jag är tuktad, som en otämjd kalv, vänd på mig så jag blir omvänd, för du är Herren min Gud.

Sannerligen, efter att jag blivit omvänd, ångrade jag mig och efter att jag fått insikt slog jag mig på höften, jag skämdes och var även förödmjukad eftersom jag bar min ungdoms förebråelser.

Är Efraim en kär son för mig? Är han ett barn som är gungat på knät? För så ofta jag talar om honom, kommer jag fortfarande ärligt ihåg honom, därför längtar mitt inre efter honom, jag ska sannerligen ha förbarmande över honom, förkunnar Herren.

Sätt upp vägmärken åt dig, gör dig vägvisare, sätt ditt hjärta till de höga vägarna, även på de vägar du gick, kom tillbaka, Israels jungfru, återvänd till dessa dina städer.