1 וְאַבְרָהָם
och Abraham
ve'averaham
בַּיָּמִים
i dagar
ba'jamim
וַיהוָה
och JHVH
va'jhvah
אַבְרָהָם
Abraham
averaham
Abraham var gammal, han hade kommit till många dagar och Herren hade välsignat Abraham i allt.
2 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
אַבְרָהָם
Abraham
averaham
עַבְדּוֹ
tjänare hans
aved'vó
יָדְךָ
hands din
jade'kha
יְרֵכִי
höft min
jerekhi'j
Abraham sa till sin tjänare, den äldste i hans hus, som han hade satt att förvalta allt han hade: "Jag ber dig, lägg din hand under min höft.
3 וְאַשְׁבִּיעֲךָ
och svära dig
ve'ashebia'kha
הַשָּׁמַיִם
himlar
ha'shamajim
וֵאלֹהֵי
och Gud
ve'lóhei
לִבְנִי
till sons min
li'veni'j
מִבְּנוֹת
från döttrar
mi'benvót
הַכְּנַעֲנִי
kanaané
ha'kenaani
בְּקִרְבּוֹ
i inom sig hans
be'qireb'vó
Jag vill att du ska avlägga en ed inför Herren, himmelens Gud och jordens Gud, att du inte ska ta en hustru åt min son från kanaanéernas döttrar, bland dem som bor här.
4 אַרְצִי
land min
aretói'j
מוֹלַדְתִּי
släkt min
mvóladeti'j
וְלָקַחְתָּ
och ta emot
ve'laqacheta
לִבְנִי
till sons min
li'veni'j
לְיִצְחָק
till Isak
le'jitóechaq
Istället ska det vara någon från mitt land och från mina släktingar och du ska ta en hustru åt min son Isak."
5 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
הָאִשָּׁה
kvinna
ha'ishah
לָלֶכֶת
till gå
la'lekhet
אַחֲרַי
efter mig
achara'j
הֶהָשֵׁב
återvända
he'hashev
בִּנְךָ
sons din
bine'kha
יָצָאתָ
frambringa
jatóata
Tjänaren sa till honom: "Om kvinnan inte är villig att följa med mig till det här landet, blir jag då tvungen att föra din son tillbaka till det land som du har kommit ifrån?"
6 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
אַבְרָהָם
Abraham
averaham
תָּשִׁיב
återvända
tashiv
Abraham svarade honom: "Passa dig noga så att du inte för tillbaka min son dit.
7 הַשָּׁמַיִם
himlar
ha'shamajim
לְקָחַנִי
ta emot mig
leqacha'ni
וּמֵאֶרֶץ
och från land
o'me'eretó
מוֹלַדְתִּי
släkt min
mvóladeti'j
וַאֲשֶׁר
och som
va'asher
וַאֲשֶׁר
och som
va'asher
נִשְׁבַּע
svära -
nisheba-
לְזַרְעֲךָ
till säd din
le'óarea'kha
מַלְאָכוֹ
budbärarens hans
maleakh'vó
לְפָנֶיךָ
till ansikte din
le'fane'kha
וְלָקַחְתָּ
och ta emot
ve'laqacheta
לִבְנִי
till sons min
li'veni'j
Herren, himmelens Gud som har tagit mig ut från min fars hus och från det land där jag föddes och som har talat till mig och gett sin ed och sagt: 'Till din säd ska jag ge detta land', han ska sända sin ängel framför dig och du ska ta en hustru åt min son därifrån.
8 הָאִשָּׁה
kvinna
ha'ishah
לָלֶכֶת
till gå
la'lekhet
אַחֲרֶיךָ
efter dig
achare'kha
וְנִקִּיתָ
och fria
ve'niqita
מִשְּׁבֻעָתִי
från ed min
mi'shevuati'j
Om kvinnan inte är villig att följa med dig ska du vara fri från min ed. Det enda du ska lova är att inte föra tillbaka min son dit."
9 וַיָּשֶׂם
och sätta
va'jasem
אַבְרָהָם
Abraham
averaham
אֲדֹנָיו
herre hans
adónaj'v
וַיִּשָּׁבַע
och svära
va'jishava
Tjänaren lade sin hand under Abrahams, hans herres, höft och svor eden till honom i enlighet med dessa ord.
10 וַיִּקַּח
och ta emot
va'jiqach
מִגְּמַלֵּי
från kamel
mi'gemalei
אֲדֹנָיו
herre hans
adónaj'v
וַיֵּלֶךְ
och gå
va'jelekhe
וְכָל
och allt -
ve'khal-
אֲדֹנָיו
herre hans
adónaj'v
בְּיָדוֹ
i hands hans
be'jad'vó
וַיָּקָם
och stå upp
va'jaqam
וַיֵּלֶךְ
och gå
va'jelekhe
אֲרַם
Aram-Naharajim
aram
נַהֲרַיִם
Aram-Naharajim
naharajim
Tjänaren tog 10 kameler av sin herres kameler och reste iväg. Han hade allt gott från sin herres hand. Han stod upp och vandrade till Aram-Naharim , till staden Nachor.
11 וַיַּבְרֵךְ
och välsigna
va'javerekhe
הַגְּמַלִּים
kamel
ha'gemalim
מִחוּץ
från utanför
mi'chotó
הַשֹּׁאֲבֹת
dra
ha'shóavót
På kvällen lät han kamelerna lägga sig vid vattenkällan utanför staden, vid den tiden då kvinnorna går ut för att hämta vatten.
12 וַיֹּאמַר
och säga
va'jómar
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
אַבְרָהָם
Abraham
averaham
לְפָנַי
till ansikte min
le'fana'j
וַעֲשֵׂה
och göra -
va'ase-
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
אַבְרָהָם
Abraham
averaham
Han sa: "Herre, min herre Abrahams Gud jag ber dig låt idag något gott komma framför mitt ansikte och visa nåd mot min herre Abraham.
13 וּבְנוֹת
och döttrar
o'venvót
אַנְשֵׁי
bräcklig människa
aneshei
יֹצְאֹת
frambringa
jótóeót
לִשְׁאֹב
till dra
li'sheóv
Se, jag står vid vattenkällan och stadens döttrar ska komma ut och dra upp vatten.
14 וְהָיָה
och vara
ve'hajah
הַנַּעֲרָ
tonåring
ha'naara
אֵלֶיהָ
till henne
ele'ha
כַדֵּךְ
kruka din
khade'khe
וְאֶשְׁתֶּה
och dricka
ve'eshete
וְאָמְרָה
och säga
ve'amerah
גְּמַלֶּיךָ
kamel din
gemale'kha
אַשְׁקֶה
ge att dricka
asheqe
הֹכַחְתָּ
korrigera
hókhacheta
לְעַבְדְּךָ
till tjänare din
le'avede'kha
לְיִצְחָק
till Isak
le'jitóechaq
וּבָהּ
och i henne
o'va'h
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
Låt det ske att den unga kvinna till vilken jag ska säga: Ställ ner din kruka så att jag får dricka, hon ska då svara: Drick och jag ska även ge dina kameler att dricka, låt det vara den som är utvald för din tjänare, för Isak, så att jag kan veta att du har visat nåd mot min herre."
15 וַיְהִי
och vara -
va'jehi-
לְדַבֵּר
till tala
le'daber
לִבְתוּאֵל
till Betoel
li'vetoel
אַבְרָהָם
Abraham
averaham
וְכַדָּהּ
och kruka henne
ve'khada'h
שִׁכְמָהּ
skuldra henne
shikhema'h
Och det hände att medan han fortfarande talade kom Rebecka ut, hon var född till Betoel, Milkahs son, hustru till Nachor, och hon hade sin kruka på axeln.
16 וְהַנַּעֲרָ
och tonåring
ve'ha'naara
בְּתוּלָה
ung kvinna
betolah
יְדָעָהּ
veta henne
jedaa'h
וַתֵּרֶד
och gå ner
va'tered
הָעַיְנָה
källa
ha'ajena'h
וַתְּמַלֵּא
och fylla
va'temale
כַדָּהּ
kruka henne
khada'h
וַתָּעַל
och höja
va'taal
Den unga kvinnan var vacker att se på, en jungfru, ingen man hade känt henne, och hon gick ner till källan och fyllde sin kruka och kom upp.
17 וַיָּרָץ
och springa
va'jarató
לִקְרָאתָהּ
till drabba henne
li'qerata'h
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
הַגְמִיאִינִי
dricka mig
hagemii'ni
מִכַּדֵּךְ
från kruka din
mi'kade'khe
Tjänaren sprang mot henne och sa: "Jag ber dig, ge mig lite vatten att dricka ur din kruka."
18 וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
וַתְּמַהֵר
och skynda
va'temaher
וַתֹּרֶד
och gå ner
va'tóred
כַּדָּהּ
kruka henne
kada'h
יָדָהּ
hands henne
jada'h
וַתַּשְׁקֵהוּ
och ge att dricka honom
va'tasheqe'ho
Hon svarade: "Drick, min herre" och hon skyndade sig att ta ner krukan från axeln och gav honom att dricka.
19 וַתְּכַל
och fullborda
va'tekhal
לְהַשְׁקֹתוֹ
till ge att dricka honom
le'hasheqót'vó
וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
לִגְמַלֶּיךָ
till kamel din
li'gemale'kha
לִשְׁתֹּת
till dricka
li'shetót
När hon hade gett honom att dricka sa hon: "Jag ska dra upp vatten till kamelerna också till dess att de har druckit"
20 וַתְּמַהֵר
och skynda
va'temaher
וַתְּעַר
och blotta
va'tear
כַּדָּהּ
kruka henne
kada'h
וַתָּרָץ
och springa
va'tarató
לִשְׁאֹב
till dra
li'sheóv
וַתִּשְׁאַב
och dra
va'tisheav
לְכָל
till allt -
le'khal-
גְּמַלָּיו
kamel hans
gemalaj'v
Hon skyndade sig att hälla krukan i tråget och sprang tillbaka till källan och drog upp vatten till alla hans kameler.
21 וְהָאִישׁ
och man
ve'ha'ish
מִשְׁתָּאֵה
iakta
mishetae
מַחֲרִישׁ
bli tyst
macharish
לָדַעַת
till veta
la'daat
הַהִצְלִיחַ
ha framgång
ha'hitóelicha
דַּרְכּוֹ
väg hans
darek'vó
Mannen iakttog henne hela tiden och var tyst för att få veta om Herren hade gjort hans resa framgångsrik eller inte.
22 כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
הַגְּמַלִּים
kamel
ha'gemalim
לִשְׁתּוֹת
till dricka
li'shetvót
וַיִּקַּח
och ta emot
va'jiqach
מִשְׁקָלוֹ
vikt hans
misheqal'vó
וּשְׁנֵי
och två
o'shenei
צְמִידִים
armband
tóemidim
יָדֶיהָ
två händers henne
jade'ha
מִשְׁקָלָם
vikt deras
misheqala'm
När kamelerna hade druckit klart tog mannen fram en guldring som vägde en beka och två armband till hennes händer som vägde 10 shekel i guld.
23 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
אָבִיךְ
fader din
avi'khe
Han sa: "Vems dotter är du? Berätta, jag ber dig. Finns det plats i din fars hus för oss att övernatta?"
24 וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
לְנָחוֹר
till Nachor
le'nachvór
Hon svarade honom: "Jag är dotter till Betoel, son till Milkah som hon födde till Nachor."
25 וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
Vidare sa hon: "Vi har både hö och tillräckligt med foder och rum att övernatta i."
26 וַיִּקֹּד
och böja sitt huvud
va'jiqód
וַיִּשְׁתַּחוּ
och buga sig
va'jishetacho
לַיהוָה
till JHVH
la'jhvah
Mannen böjde sitt huvud och tillbad Herren.
27 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
בָּרוּךְ
välsigna
barokhe
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
אַבְרָהָם
Abraham
averaham
חַסְדּוֹ
nåd hans
chased'vó
וַאֲמִתּוֹ
och sanning hans
va'amit'vó
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
בַּדֶּרֶךְ
i väg
ba'derekhe
נָחַנִי
leda mig
nacha'ni
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
Han sa: "Välsignad är Herren, min herre Abrahams Gud, som inte har försummat sin nåd och sin sanning mot min herre. Herren har lett mig på vägen till min herres brors hus."
28 וַתָּרָץ
och springa
va'tarató
הַנַּעֲרָ
tonåring
ha'naara
וַתַּגֵּד
och berätta
va'taged
כַּדְּבָרִים
som ord
ka'devarim
Den unga kvinnan sprang iväg och berättade alla dessa ord i sin mors hus.
29 וּלְרִבְקָה
och till Rebecka
o'le'riveqah
וּשְׁמוֹ
och namn hans
o'shem'vó
וַיָּרָץ
och springa
va'jarató
הַחוּצָה
utanför
ha'chotóa'h
Rebecka hade en bror som hette Laban, och Laban sprang ut till mannen vid källan.
30 הַצְּמִדִים
armband
ha'tóemidim
אֲחֹתוֹ
syster hans
achót'vó
וּכְשָׁמְעוֹ
och som höra han
o'khe'shame'vó
אֲחֹתוֹ
syster hans
achót'vó
וַיָּבֹא
och komma
va'javó
הַגְּמַלִּים
kamel
ha'gemalim
Det hände sig att när han såg ringen och armbanden på sin systers händer och när han hörde orden som Rebecka, hans syster, talade då hon sa: "Så talade mannen med mig", så han kom ut till mannen och se, han stod med kamelerna vid källan.
31 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
בְּרוּךְ
välsigna
berokhe
תַעֲמֹד
stå upprätt
taamód
בַּחוּץ
i utanför
ba'chotó
וְאָנֹכִי
och jag
ve'anókhi
וּמָקוֹם
och plats
o'maqvóm
לַגְּמַלִּים
till kamel
la'gemalim
Han sa: "Kom in, du välsignade av Herren, varför står du här ute? Jag har gjort i ordning huset och gjort plats för dina kameler."
32 וַיָּבֹא
och komma
va'javó
הַבַּיְתָה
hus
ha'bajeta'h
וַיְפַתַּח
och öppna
va'jefatach
הַגְּמַלִּים
kamel
ha'gemalim
וַיִּתֵּן
och ge
va'jiten
וּמִסְפּוֹא
och foder
o'misepvó
לַגְּמַלִּים
till kamel
la'gemalim
וּמַיִם
och vatten
o'majim
לִרְחֹץ
till tvätta
li'rechótó
רַגְלָיו
fot hans
ragelaj'v
וְרַגְלֵי
och fot
ve'ragelei
הָאֲנָשִׁים
bräcklig människa
ha'anashim
Mannen kom in i huset och sadlade av sina kameler och han gav kamelerna hö och foder. Han fick vatten till att tvätta sina fötter och fötterna på de män som var med honom.
33 וַיִּישֶׂם
och lägga
va'jisem
לְפָנָיו
till ansikte hans
le'fanaj'v
לֶאֱכֹל
till äta
le'ekhól
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
דִּבַּרְתִּי
tala
dibareti
דְּבָרָי
ord min
devara'j
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
Man satte fram mat för att han skulle äta men han sa: "Jag vill inte äta förrän jag har framfört mitt ärende." Han sa: "Tala"
34 וַיֹּאמַר
och säga
va'jómar
אַבְרָהָם
Abraham
averaham
Då sa han: "Jag är Abrahams tjänare.
35 וַיהוָה
och JHVH
va'jhvah
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
וַיִּגְדָּל
och växa
va'jigedal
וַיִּתֶּן
och ge -
va'jiten-
וּבָקָר
och boskap
o'vaqar
וְכֶסֶף
och silver
ve'khesef
וְזָהָב
och guld
ve'óahav
וַעֲבָדִם
och tjänare
va'avadim
וּשְׁפָחֹת
och tjänarinna
o'shefachót
וּגְמַלִּים
och kamel
o'gemalim
וַחֲמֹרִים
och åsnor
va'chamórim
Herren har välsignat min herre rikligt och han har blivit stor. Han har gett honom småboskap och boskapshjordar, silver och guld och tjänare och tjänarinnor och kameler och åsnor.
36 וַתֵּלֶד
och föda
va'teled
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
לַאדֹנִי
till herre min
la'dóni'j
זִקְנָתָהּ
ålderdom henne
óiqenata'h
וַיִּתֶּן
och ge -
va'jiten-
Och Sarah, min herres hustru, födde en son till min herre på sin ålderdom, och till honom har han givit allt han har.
37 וַיַּשְׁבִּעֵנִי
och svära mig
va'jashebie'ni
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
לִבְנִי
till sons min
li'veni'j
מִבְּנוֹת
från döttrar
mi'benvót
הַכְּנַעֲנִי
kanaané
ha'kenaani
בְּאַרְצוֹ
i land hans
be'aretó'vó
Min herre har tagit en ed av mig och sagt: 'Du ska inte ta en hustru till min son från kanaanéernas döttrar i vars land jag bor.
38 מִשְׁפַּחְתִּי
familj min
mishepacheti'j
וְלָקַחְתָּ
och ta emot
ve'laqacheta
לִבְנִי
till sons min
li'veni'j
Istället ska du gå till min fars hus och till mina släktingar och ta en hustru till min son.'
39 אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
הָאִשָּׁה
kvinna
ha'ishah
אַחֲרָי
efter mig
achara'j
Jag sa till min herre: 'Men om kvinnan inte vill följa med mig?'
40 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
הִתְהַלַּכְתִּי
gå
hitehalakheti
לְפָנָיו
till ansikte hans
le'fanaj'v
מַלְאָכוֹ
budbärarens hans
maleakh'vó
וְהִצְלִיחַ
och ha framgång
ve'hitóelicha
דַּרְכֶּךָ
väg din
dareke'kha
וְלָקַחְתָּ
och ta emot
ve'laqacheta
לִבְנִי
till sons min
li'veni'j
מִמִּשְׁפַּחְתִּי
från familj min
mi'mishepacheti'j
וּמִבֵּית
och från hus
o'mi'beit
Då sa han till mig: 'Herren som jag vandrar inför, ska sända sin ängel med dig och göra din väg lyckosam, och du ska ta en hustru till min son bland mina släktingar och från min fars hus.
41 מֵאָלָתִי
från ed min
me'alati'j
מִשְׁפַּחְתִּי
familj min
mishepacheti'j
וְהָיִיתָ
och vara
ve'hajita
מֵאָלָתִי
från ed min
me'alati'j
Sedan ska du vara fri från din ed när du kommer till mina släktingar. Om de inte ger henne till dig ska du vara fri från min ed.'
42 אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
אַבְרָהָם
Abraham
averaham
יֶשְׁךָ
det finns du -
jeshe'kha-
מַצְלִיחַ
ha framgång
matóelicha
דַּרְכִּי
väg min
dareki'j
Så idag kom jag till källan och sa: Herre, min herre Abrahams Gud, låt nu den väg jag har gått vara lyckosam,
43 וְהָיָה
och vara
ve'hajah
הָעַלְמָה
ung kvinna
ha'alemah
הַיֹּצֵאת
frambringa
ha'jótóet
לִשְׁאֹב
till dra
li'sheóv
וְאָמַרְתִּי
och säga
ve'amareti
אֵלֶיהָ
till henne
ele'ha
הַשְׁקִינִי
ge att dricka mig -
hasheqi'ni-
מִכַּדֵּךְ
från kruka din
mi'kade'khe
se, jag står vid vattenkällan, låt det ske att den unga kvinna till vilken jag ska säga: 'Jag ber dig, ge mig lite vatten att dricka ur din kruka',
44 וְאָמְרָה
och säga
ve'amerah
לִגְמַלֶּיךָ
till kamel din
li'gemale'kha
הָאִשָּׁה
kvinna
ha'ishah
הֹכִיחַ
korrigera
hókhicha
לְבֶן
till sons -
le'ven-
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
hon ska då svara: 'Drick och jag ska även ge dina kameler att dricka', låt det vara den kvinna som Herren har utvalt till min herres son.
45 אֲכַלֶּה
fullborda
akhale
לְדַבֵּר
till tala
le'daber
וְכַדָּהּ
och kruka henne
ve'khada'h
שִׁכְמָהּ
skuldra henne
shikhema'h
וַתֵּרֶד
och gå ner
va'tered
הָעַיְנָה
källa
ha'ajena'h
וַתִּשְׁאָב
och dra
va'tisheav
אֵלֶיהָ
till henne
ele'ha
הַשְׁקִינִי
ge att dricka mig
hasheqi'ni
Och innan jag slutat tala till mitt hjärta, se, då kom Rebecka med sin kruka på axeln och hon gick ner till källan och drog. Och jag sa till henne: 'Låt mig dricka, jag ber dig'.
46 וַתְּמַהֵר
och skynda
va'temaher
וַתּוֹרֶד
och gå ner
va'tvóred
כַּדָּהּ
kruka henne
kada'h
מֵעָלֶיהָ
från på henne
me'ale'ha
וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
גְּמַלֶּיךָ
kamel din
gemale'kha
אַשְׁקֶה
ge att dricka
asheqe
וָאֵשְׁתְּ
och dricka
va'eshete
הַגְּמַלִּים
kamel
ha'gemalim
הִשְׁקָתָה
ge att dricka
hisheqatah
Hon skyndade sig att ta ner krukan från axeln och sa: 'Drick, jag ska ge dina kameler att dricka också.' Då drack jag, och hon gav kamelerna vatten också.
47 וָאֶשְׁאַל
och fråga
va'esheal
וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
וָאָשִׂם
och sätta
va'asim
וְהַצְּמִידִים
och armband
ve'ha'tóemidim
יָדֶיהָ
två händers henne
jade'ha
Jag frågade henne och sa: 'Vems dotter är du?' och hon svarade: 'Jag är dotter till Betoel, Nachors son, som Milkah födde till honom.' Då satte jag ringen i hennes näsa och armbanden på hennes handleder.
48 וָאֶקֹּד
och böja sitt huvud
va'eqód
וָאֶשְׁתַּחֲוֶה
och buga sig
va'eshetachave
לַיהוָה
till JHVH
la'jhvah
וָאֲבָרֵךְ
och välsigna
va'avarekhe
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
אַבְרָהָם
Abraham
averaham
הִנְחַנִי
leda mig
hinecha'ni
בְּדֶרֶךְ
i väg
be'derekhe
לָקַחַת
till ta emot
la'qachat
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
לִבְנוֹ
till sons hans
li'ven'vó
Så böjde jag mitt huvud och kastade mig till marken inför Herren och välsignade Herren, min herre Abrahams Gud, som har lett mig på den rätta vägen till min herres brorsdotters hus för hans son.
49 יֶשְׁכֶם
det finns du
jeshe'khem
וֶאֱמֶת
och sanning
ve'emet
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
וְאֶפְנֶה
och vända
ve'efene
Om ni vill vara nådiga och sanna mot min herre så berätta det, och om inte så berätta det för mig, så att jag kan gå till höger eller till vänster."
50 וַיַּעַן
och svara
va'jaan
וּבְתוּאֵל
och Betoel
o'vetoel
וַיֹּאמְרוּ
och säga
va'jómero
מֵיְהוָה
från JHVH
me'jehvah
Då svarade Laban och Betoel och sa: "Det som kommer från Herren kan vi inte tala ont eller gott om.
51 לְפָנֶיךָ
till ansikte din
le'fane'kha
לְבֶן
till sons -
le'ven-
אֲדֹנֶיךָ
herre din
adóne'kha
כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
Se, Rebecka är framför dig, ta henne och gå, och låt henne bli din herres sons hustru, så som Herren har talat."
52 כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
אַבְרָהָם
Abraham
averaham
דִּבְרֵיהֶם
ord deras
diverei'hem
וַיִּשְׁתַּחוּ
och buga sig
va'jishetacho
לַיהוָה
till JHVH
la'jhvah
När Abrahams tjänare hörde dessa ord böjde han sig ner till marken, till Herren.
53 וַיּוֹצֵא
och frambringa
va'jvótóe
וּכְלֵי
och redskap
o'khelei
וּבְגָדִים
och kläder
o'vegadim
וַיִּתֵּן
och ge
va'jiten
לְרִבְקָה
till Rebecka
le'riveqah
וּמִגְדָּנֹת
och dyrbara gåvor
o'migedanót
לְאָחִיהָ
till bror henne
le'achi'ha
וּלְאִמָּהּ
och till mor henne
o'le'ima'h
Tjänaren tog fram juveler av silver och juveler av guld och vackra kläder och gav till Rebecka, han gav också dyrbara ting till hennes bror och hennes mor.
54 וַיֹּאכְלוּ
och äta
va'jókhelo
וַיִּשְׁתּוּ
och dricka
va'jisheto
וְהָאֲנָשִׁים
och bräcklig människa
ve'ha'anashim
וַיָּלִינוּ
och bo
va'jalino
וַיָּקוּמוּ
och stå upp
va'jaqomo
בַבֹּקֶר
i morgon
va'bóqer
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
שַׁלְּחֻנִי
sända mig
shalechu'ni
לַאדֹנִי
till herre min
la'dóni'j
De åt och drack, männen som var med honom och dröjde kvar hela natten. När de steg upp på morgonen sa han: "Skicka iväg mig till min herre."
55 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
אָחִיהָ
bror henne
achi'ha
וְאִמָּהּ
och mor henne
ve'ima'h
הַנַּעֲרָ
tonåring
ha'naara
Hennes bror och hennes mor sa: "Låt den unga kvinnan vara hos oss några få dagar, åtminstone 10. Sedan ska hon gå."
56 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
תְּאַחֲרוּ
uppehålla
teacharo
וַיהוָה
och JHVH
va'jhvah
הִצְלִיחַ
ha framgång
hitóelicha
דַּרְכִּי
väg min
dareki'j
שַׁלְּחוּנִי
sända mig
shalecho'ni
וְאֵלְכָה
och gå
ve'elekhah
לַאדֹנִי
till herre min
la'dóni'j
Han sa till dem: "Försena mig inte, se Herren har gjort min resa lyckosam, sänd iväg mig så att jag kan gå till min herre."
57 וַיֹּאמְרוּ
och säga
va'jómero
לַנַּעֲרָ
till tonåring
la'naara
וְנִשְׁאֲלָה
och fråga
ve'nishealah
De sa: "Vi ska kalla på den unga kvinnan och fråga hennes egen mun."
58 וַיִּקְרְאוּ
och ropa
va'jiqereo
לְרִבְקָה
till Rebecka
le'riveqah
וַיֹּאמְרוּ
och säga
va'jómero
אֵלֶיהָ
till henne
ele'ha
וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
De kallade på Rebecka och sa till henne: "Vill du följa med denne man?" Hon svarade: "Jag vill gå."
59 וַיְשַׁלְּחוּ
och sända
va'jeshalecho
אֲחֹתָם
syster deras
achóta'm
מֵנִקְתָּהּ
amma henne
meniqeta'h
אַבְרָהָם
Abraham
averaham
אֲנָשָׁיו
bräcklig människa hans
anashaj'v
De sände iväg Rebecka, sin syster, och hennes barnskötare och Abrahams tjänare och hans män.
60 וַיְבָרֲכוּ
och välsigna
va'jevarakho
וַיֹּאמְרוּ
och säga
va'jómero
אֲחֹתֵנוּ
syster vår
achóte'no
לְאַלְפֵי
till tusen
le'alefei
רְבָבָה
oräknelig
revavah
וְיִירַשׁ
och ärva
ve'jirash
זַרְעֵךְ
säd din
óaree'khe
שֹׂנְאָיו
hata honom
sóneaj'v
De välsignade Rebecka och sa till henne: "Vår syster, må du bli mor till tusen och tiotusen och låt din säd inta portarna hos dessa som hatar dem."
61 וַתָּקָם
och stå upp
va'taqam
וְנַעֲרֹתֶיהָ
och tonåring henne
ve'naaróte'ha
וַתִּרְכַּבְנָה
och rida
va'tirekavenah
הַגְּמַלִּים
kamel
ha'gemalim
וַתֵּלַכְנָה
och gå
va'telakhenah
וַיִּקַּח
och ta emot
va'jiqach
וַיֵּלַךְ
och gå
va'jelakhe
Rebecka reste sig med sina tjänarinnor och de red på kamelerna och följde mannen. Tjänaren tog Rebecka och gick sin väg.
62 וְיִצְחָק
och Isak
ve'jitóechaq
מִבּוֹא
från komma
mi'bvó
בְּאֵר
Beer-Lachaj-Roi
beer
לַחַי
Beer-Lachaj-Roi
lachaj
רֹאִי
Beer-Lachaj-Roi
rói
Isak kom på vägen från Beer Lachaj Roi, för han bodde i landet i söder.
63 וַיֵּצֵא
och frambringa
va'jetóe
לָשׂוּחַ
till fundera
la'socha
בַּשָּׂדֶה
i betesmark
ba'sade
לִפְנוֹת
till vända
li'fenvót
וַיִּשָּׂא
och lyfta
va'jisa
Vid aftontiden gick Isak ut på fältet och funderade och han lyfte upp sin blick och såg, och se där kom kameler.
64 וַתִּשָּׂא
och lyfta
va'tisa
עֵינֶיהָ
öga henne
eine'ha
וַתִּפֹּל
och falla
va'tipól
Rebecka lyfte upp sin blick och när hon såg Isak steg hon av sin kamel.
65 וַתֹּאמֶר
och säga
va'tómer
בַּשָּׂדֶה
i betesmark
ba'sade
לִקְרָאתֵנוּ
till drabba oss
li'qerate'no
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
אֲדֹנִי
herre min
adóni'j
וַתִּקַּח
och ta emot
va'tiqach
וַתִּתְכָּס
och täcka
va'titekas
Hon sa till tjänaren: "Vilken man är det som går på fältet för att möta oss?" Tjänaren svarade: "Det är min herre." Hon tog sin slöja och dolde sig själv.
66 וַיְסַפֵּר
och räkna
va'jesaper
לְיִצְחָק
till Isak
le'jitóechaq
הַדְּבָרִים
ord
ha'devarim
Tjänaren återgav för Isak allt vad han hade gjort.
67 וַיְבִאֶהָ
och komma henne
va'jevie'ha
הָאֹהֱלָה
tält
ha'óhela'h
וַיִּקַּח
och ta emot
va'jiqach
וַתְּהִי
och vara -
va'tehi-
לְאִשָּׁה
till kvinna
le'ishah
וַיֶּאֱהָבֶהָ
och älska henne
va'jeehave'ha
וַיִּנָּחֵם
och känna sorg
va'jinachem
Isak tog in henne i sin mor Sarahs tält och äktade Rebecka och hon blev hans hustru och han älskade henne. Isak blev tröstad efter sin mor.
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+