Nämns i Bibeln vid namn
Kain

Tidsperiod: Adam-Noa (4000 – 3000 f.Kr.)
Född: 3750-3650 f.Kr.  (11-111 AM*)
Död: 3020 f.Kr.  (741 AM*)
Ålder: 730** år
Alt. namn/stavningar: Qajin
Engelska namn: Cain
Far: Adam
Mor: Eva
Syskon: Abel, Set
barn (1): Henok

  Visa Kain i stora familjeträdet
  Visa grafiskt familjen med åldrar som staplar

*Anno Mundi (latin för år och värld) är den judiska tideräkningen som utgår från världens tillkomst som är satt till år 3761 f.Kr. I år (2024) motsvaras av år 5785 i den judiska tideräkningen. Det som ses här är en ungefärlig siffra.
**uppgiften om ålder är ungefärlig hämtad från extrabibliska källor.

Rapportera ett problem

Användning i Bibeln


Kain H7014b
קַ֫יִן (Qajin)
Betyder: ägodel
16 ggr i GT
Kain G2535
Κάϊν (Kain)
3 ggr i NT
Totalt    19 ggr

Persondatabas BETA

Databasen med alla personer är under uppbyggnad. Hittar du något fel, hör gärna av dig info(@)karnbibeln.se.

Familjeträd

Släktträdet visar Kains föräldrar, barn och barnbarn. Visa Kain i stora familjeträdet

  • Adam

    Eva

    Extra: Var en av kristi förfäder.

    Adam
    Eva
    • Kain

      förstfödd

      • Henok

        födelseordning ej tillgänglig

        Henok
        • Irad

          födelseordning ej tillgänglig

          Irad

De symboler som används är:

  • Man

    hustru

  • Kvinna
  • Ingår i Jesu släktled
  • Härskare/ledare
  • flera personer




Referenser (16 st)

Filter:

Endast vid namn (16)
Endast nyckelverser (11)
Dölj genitiv (15)
[Detta kapitel består av sju sektioner i ett kiastiskt mönster. Centralt beskrivs Kains mord på sin bror Abel, se vers 8. Totalt används tretton födelseformler (kände, födde, gav upphov, blev far, osv), se vers 1, 2, 17, 18a, 18b, 18c, 18d, 20, 21, 22a, 22b, 25 och 26. Hebreiskan är varierad och tio olika sätt används för att beskriva dessa födslar/relationer. Ordet jada beskriver att känna till något väl, ha en intim kunskap och att ha sexuellt umgänge. I första förekomsten när Adams och Evas äktenskapliga samliv beskrivs används formen qatal som ofta översätts som perfekt. Sexualiteten är en gåva från Herren som fanns även före syndafallet.]
Men mannen hade känt (haft sexuellt umgänge med – hebr. jada) Eva, sin kvinna. Och hon blev gravid och födde Kain (hebr. Qajin) [betyder: ´jag har förvärvat´]. Då sa hon: "Jag har förvärvat (fått – hebr. qanah) en man med Herrens hjälp."
[Verbet harah betyder att bli eller vara gravid. Även om ordet är en egen rot finns en koppling till substantivet har som betyder berg. Det uppenbara är att den gravida magen ser ut som ett berg. Dock finns även en annan koppling till orden. I hebreiska tankevärlden är ett berg inte något som är högt, ett berg är mycket av något som samlats. Ett berg synonymt med en stor grupp människor (Jer 51:25), eller till och med gudar (Jes 14:13). Denna tanke finns även med i att bli med barn, det blir en ny grupp människor.]
Och hon fortsatte genom att föda hans bror Abel (hebr. Hevel – betyder vindpust/meningslöshet). Abel vallade får (blev fåraherde) medan Kain brukade marken (blev en jordbrukare).
[Förutom Kain, Abel och deras tredje son Set, fick de många söner och döttrar, se 1 Mos 5:3–4. Det hebreiska namnet Kain låter nästan likadant som det hebreiska qanah, som betyder köpa, få och skapa. Här är ett exempel på en ordlek då båda dessa ord används i vers 1. Abel betyder andetag, dimma, rök – dvs. något kort och flyktigt. Förutom den bokstavliga betydelsen finns även meningslöshet, fåfängligt och tomhet i ordet, se Pred 1:2. Kanske Eva var missmodig efter första sonen som inte visade sig vara löftet i 1 Mos 3:15. En annan möjlig etymologi är att ordet anknyter till det Akkadiska Ap/blu som betyder son.]
Då tiden var inne. [Ordagrant "vid dagarnas slut" eller "en tidsperiods slut", kan syfta på skördetiden eller årets slut.]
Då bar Kain fram ett offer till Herren av markens frukt.
men inte till Kain och hans offer. Då blev Kain väldigt arg, och han sänkte blicken (hans yttre uttryck föll, han blev deprimerad).
[Anledningen till att Gud inte tog emot Kains offer var att det inte skedde i tro, se Heb 11:4. Abel offrade det bästa han hade, medan det verkar som om Kain inte gjorde det. Kains hjärta och motiv var inte rätt. I Jes 1:10–20 är det uppenbart att Gud hatar religiöst hyckleri. På ett symboliskt och profetiskt plan talar Abels blodsoffer också om att bara Jesu blod kan rena från synd.]
Och Herren (Jahveh) sa till Kain [resonerar i kärlek med honom, vill få honom att ändra sitt hjärta]:
"Varför är din vrede upptänd, ja varför har ditt ansikte fallit?
Men Kain talade med (blev vred på – hebr. amar) Abel, sin bror.
Och det hände medan de var ute på fältet.
Kain reste sig upp mot Abel, sin bror.
Och han dräpte (slaktade – hebr. harag) honom.
[Versen inleds med "Och Kain sa", dock följer inte vad han säger, så t.ex. den grekiska översättningen Septuaginta lägger till frasen "Låt oss gå ut till fältet". Dock inleds den andra raden med vajehi som är en markör för ett nytt avsnitt eller en avslutning. Behåller man förståelsen "talade med" får man veta att Kain talade med Abel, men inte vad han sade. Det kan vara en teknik (som bibliska författarna använder sig av i andra sammanhang) som kallas "gap". Ett gap är något jag som läsare vill veta, men författaren avslöjar det inte. Det väcker nyfikenhet och inbjuder till tolkningsmöjligheter. Vad sa de till varandra? Bad de om förlåtelse? Grälade de? Hade de teologiska diskussioner? Läsaren får inga svar, men nyfikenheten väcks. Ett annat sätt att tolka verbet amar är att Kain håller utkik efter Abel. En tredje möjlighet är att verbet är polart och kan betyda såväl prisa, ära som även förakta eller vara arg på, vilket skulle kunna passa i sammanhanget.]
Och Herren (Jahveh) sa till Kain: "Var är din bror Abel?"
Han svarade: "Jag vet inte! Är jag min brors beskyddare (ska jag ta hand om honom)?"
Då sa Kain till Herren (Jahveh): "Min skuld (missgärning; straff på grund av synd – hebr. avon) är större än vad jag kan bära (lyfta upp – hebr. nasa).
Men Herren (Jahveh) sa till honom: "Om det inträffar att någon dräper (avrättar) Kain ska han bli hämnad sju gånger."
Ja, Herren (Jahveh) satte ett tecken (märke)Kain så att den som fann honom inte skulle slå ner honom. [Tecknet kan också vara ett löfte, se Jos 2:12.]
Därefter lämnade Kain Herrens (Jahvehs) ansikte (närvaro) och bodde i vandrarnas land (i exil), öster om Eden.
[Här används den feminina formen för öster (hebr. kedem). Det är ett rikt ord som inte bara har betydelsen av ett väderstreck utan också används för att beteckna när en människa gör bokslut i sitt liv och ser både bakåt och framåt. Detta är en plats där Kain har möjlighet att tänka över sitt liv och göra upp med sig själv kring det som inträffat. Detta ord erbjuder också en möjlighet till en ny start.]
[Nu följer en släktlista för Kain i sju led.]
Och Kain kände sin hustru [hade sexuellt umgänge med henne] och hon blev havande.
Ja, hon födde Henok (hebr. Chanoch) [betyder: invigd/tillägnad] och han [Henok] blev stadsbyggare.
Och man uppkallade staden efter sonens namn: Henok.
[En skandinavisk form av namnet är Enok och den engelska stavningen är Enoch, se även 1 Mos 5:18; 25:4; 46:9]
Ja, sjufalt hämnad blir Kain [vers 15], men Lemech sjuttio och sju (sjuttio-sju-falt)."
[Lemech uttalande består av crescendon som intensifieras. För ett sår kommer han att döda en man (hebr. ish), och en yngling (barn – hebr. jeled) redan för en skråma. Hämden ökar från Kains sjufaldiga till Lemechs sjuttio och sju. Det är detta påstående Jesus anknyter till i Matt 18:22 när han talar om förlåtelse. En Jesu efterföljare ska alltså vara lika benägen att förlåta som Lemech var att hämnas. På samma sätt som Lemech ville att straffet skulle överstiga brottet, vill Jesus att förlåtelsen vida ska överstiga brottet.]
Adam kände sin hustru (hade sexuellt umgänge med henne) igen [1 Mos 4:1] och hon födde en son och kallade honom Set (hebr. Shet) [betyder: kompensation/ersättning], [hon sa:] "för Gud har utsett (hebr. shat) en annan säd till mig istället för Abel, som Kain dräpte."
[I kiasmen balanseras detta stycke mot exemplen på de människor som lidit och dött i tro, se vers 36–38.]
I tro bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain, och blev rättfärdig genom att Gud själv intygade (tog emot) hans offergåvor [1 Mos 4:4–8]. Trots att han [Abel] nu är död talar hans tro ännu.
[Abels exempel på tro och offer som inte kom från egen prestation och egna gärningar talar ännu i dag till oss, se 1 Mos 4:10.]
Vi ska inte likna Kain som var från [hade sin natur och drivkraft från] den onde och mördade (brutalt slaktade) sin bror [Abel, se 1 Mos 4].
Varför mördade han sin bror?
Därför att hans egna handlingar (gärningar) var onda,
och hans brors handlingar (gärningar) var rättfärdiga.
Ve [uttryck för intensiv förtvivlan över] dem! [Nu följer tre exempel från GT:]
För de gick [begav sig in]Kains [ondskefulla] väg [där han försökte bli rättfärdig genom egna gärningar; och när han blev konfronterad av Gud mördade han sin bror i stället för att omvända sig, se 1 Mos 4:6–8.],
och de kastade sig ut [hängav sig fullt ut] i Bileams villfarelse mot betalning [som lät sig övertalas av Moabs kung Balak att förbanna israeliterna mot ekonomisk ersättning, se 4 Mos 22–24; 2 Pet 2:15–16],
och i Koras uppror (rebelliskhet, ifrågasättande, motsägelsefulla logik – gr. antilogia) gick de under. [Kora var en levit som satte sig upp mot Moses och Arons ledarskap, se 4 Mos 16:1–33.]