3 Moseboken (1)
Och det kom en eld från Herrens (Jahves) ansikte och slukade brännoffret och det feta på altaret, som när hela folket såg det, ropade och föll ner på sina ansikten.
5 Moseboken (1)
Sjung högt (ljudligt), hans folks länder,
för han hämnas sina tjänares blod
och verkställer hämnd på sina motståndare
och försoning för sitt folks land.
1 Krönikeboken (1)
Då ska skogens alla träd jubla (triumfera, ropa i glädje) inför Herren (Jahve), för han kommer,
han kommer för att döma jorden.
Han ska döma världen med rättfärdighet,
och folken med sin sanning (trofasthet). []
Job (2)
Den döende välsignade mig,
änkans hjärta fick jag att jubla.
medan morgonstjärnorna [symboliskt för änglarna eller hela skapelsen] sjöng (entusiastiskt höjde gälla triumferande jubelrop) tillsammans,
och alla Guds söner [alla änglar, se ; ] ropade i glädje?
Psaltaren (26)
Men glädja sig må alla de som tar skydd (sätter sitt hopp och förtröstan) till dig;
låt dem jubla (höja gälla triumferande jubelrop) för evigt!
[Verbet "glädja sig" står först i hebreiskan, och visar på en förvissning om utgången.]
Beskydda (täcka, överskugga, försvara) dem,
så att de som älskar ditt namn kan fröjda sig!
Må vi jubla (ropa i triumferande glädje) över din frälsning [sjunga högt om din seger],
och höja segerbaner (triumfera; marschera i segertåg) i vår Guds namn.
Må Herren uppfylla (fullborda) alla dina böner [ge dig allt du ber om].
Var glada i Herren (Jahve),
jubla (ordagrant: "cirkla runt"; dvs. dansa i glädje och fröjd), ni rättfärdiga,
gläd er med sång (höj gälla triumferande jubelrop), alla ni rättsinniga (som har ärliga, uppriktiga hjärtan)!
[Psalmen ramas in av glädje, jämför med . Bekännelse och förlåtelse lyfter en människa och ger sann glädje!]
Jubla (höj gälla triumferande jubelrop) i Herren (Jahve), alla ni rättfärdiga;
lovsång är passande (det enda lämpliga) för de uppriktiga (de ärliga) [som vandrar rakt fram på Guds väg].
Låt alla jubla (höja gälla triumferande jubelrop) och glädja sig,
alla de som vill se mig upprättad (bryr sig om min rätt, uppskattar min rättfärdighet).
De ska alltid säga: "Herren (Jahve) är stor,
han som vill se (unnar) sin tjänare i frid (välgång, allt gott – hebr. shalom)!"
Rädda (ryck bort) mig från blodskuld Gud (Elohim),
min frälsnings Gud (Elohim),
så ska min tunga sjunga om (höja gälla jubelrop i triumferande glädje över) din rättfärdighet.
[Psalmen avslutas med två verser som uttrycker förtröstan på Gud. inleds med ett men och är en kontrast till de två föregående verserna. Skillnaden förstärks även av de olika tidsangivelserna. I verserna 7 och 15 diktar och sjunger David om hur han under kvällen hör sina fiender yla som hundar i staden; nu på morgonen riktar han sin tacksamhet och sitt förnyade hopp till Gud.]
Men jag ska (vill) sjunga om din makt (styrka, starkhet),
ja, var morgon (vid soluppgången) ska jag jubla (vill jag sjunga) högt i glädje (höjer jag höga triumferande glädjerop)
över din nåd (kärleksfulla omsorg – hebr. chesed).
För du är (har varit/kommer alltid vara) mitt försvarstorn (värn; mina murars höga fäste/säkra höjd)
och min tillflykt i tider av nöd (på min nöds dag).
[Hebreiskan ord för nöd (tsar) innebär att man är trängd och står inför svårigheter, oro och bekymmer.]
Du har varit min hjälp
och under dina vingars skugga sjunger jag (höjer jag gälla triumferande jubelrop)!
De som bor vid jordens ändar [jordens avlägsna hörn]
häpnar för dina tecken,
du gör så att platserna där morgon och kväll föds (öster och väster) fylls med jubel (triumferande glädjerop).
[Kiasmens centrum och psalmens huvudbudskap:]
Låt alla folk vara glada och jubla (sjunga av fröjd, ropa högt i triumf),
för du härskar över (och ska döma) folken med rättvisa,
och leder folken på jorden.
Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
Mina läppar ska jubla (triumfera, ropa i glädje), när jag sjunger ditt lov,
hela min varelse (min själ), som du har återlöst (befriat).
Sedan vaknade Herren (Adonaj) upp som ur en sömn,
som en mäktig man som återhämtat sig från vinets berusning.
Sjung (höj gälla triumferande jubelrop) till Gud (Elohim) vår styrka.
Ropa (i segerjubel, väsnas med rop och härskri) till Jakobs Gud (Elohim).
Min själ (mitt inre) går sönder
av längtan till Herrens tempels förgårdar. [Jag är desperat för att få vara i Herrens närhet!]
Mitt hjärta och hela min varelse jublar (ropar i glädje) mot den levande Guden (El).
Du har skapat norr och söder,
Tabor och Hermon jublar i (ropar högt i glädje över) ditt namn.
[Alla väderstreck är representerade. Norr och söder, berget Tabor i väst och berget Hermon i öst prisar Guds storhet bara genom sin existens.]
Gör oss tillfredsställda (mätta oss) på morgonen med din nåd (omsorgsfulla kärlek),
så att vi kan jubla (höja gälla triumferande jubelrop) och vara glada alla våra dagar.
För du Herre (Jahve) har gjort mig glad med dina verk.
Jag vill jubla (höja glädjerop, sjunga) över dina händers verk.
Kom (börja gå, vandra; sätt igång)!
Låt oss sjunga (höja gälla triumferande jubelrop)
till Herren (Jahve).
Låt oss ropa högt (i segerjubel; väsnas med rop och härskri)
till vår frälsnings klippa.
[Det hebreiska ordet jesha som betyder frälsning, räddning, befrielse, säkerhet, vård och välgång används sextio gånger i Psaltaren och är detsamma som Jeshua – det hebreiska namnet på Jesus.]
Må marken vara glad, tillsammans med allt på den.
Då ska skogens alla träd jubla (triumfera, ropa i glädje),
Ropa högt (i segerjubel; väsnas med rop och härskri) till Herren (Jahve), alla länder (hela jorden).
Brist ut i jubel (höj gälla triumferande jubelrop) och lovsång!
Låt floderna klappa sina händer,
låt bergen jubla (höja gälla triumferande jubelrop) tillsammans
Låt dina präster bli klädda med rättfärdighet,
och låt dina heliga jubla (höja gälla triumferande jubelrop).
Jag ska klä hennes präster med frälsning
och hennes gudfruktiga ska jubla (höja gälla triumferande jubelrop).
De ska komma ihåg (sprida ryktet om) din stora överflödande godhet (ryktet sprids likt en fontän som sprutar ut vatten),
och de ska sjunga om (entusiastiskt höja gälla triumferande jubelrop över) din rättfärdighet.
[Den sjunde hebreiska bokstaven är: ז – Zajin. Tecknet avbildar ett svärd och symboliserar rörelse och iver. Bokstaven används i ordet "komma ihåg" som betonar att Guds ord sprids snabbt.]
Låt de heliga jubla (triumfera) i härlighet,
låt dem ropa (höja gälla triumferande jubelrop) på sina bäddar (dynor).
[Dag som natt, eller att firandet pågår hela dagen ända in till natten.]
Ordspråksboken (3)
[Att ge ett abstrakt begrepp mänskliga egenskaper är en vanlig poetisk stil i Ordspråksboken. I stället för att bara faktamässigt beskriva visheten personifieras den här som en kvinna och en mer levande grafisk bild målas upp för läsaren.]
Visheten går ut på gatan och ropar,
på torgen (öppna platser) höjer hon sin röst.
Intill portarna,
vid ingången till staden ropar hon (klart och tydligt):
En ond persons överträdelse för med sig en snara,
men den rättfärdige sjunger och gläder sig.
[Den rättfärdige har en tillförsikt och trygghet i Gud som gör att han kan glädja sig.]
Jesaja (14)
Ropa av fröjd och jubla, ni Sions [kvinnliga] invånare
[anspelar på Mirjam och kvinnornas sång och dans, se ],
för Israels Helige är stor bland (nära intill) er."
Glädje och fröjd har tagits bort från dina fruktbärande fält,
och i din vingård finns ingen sång,
inte heller ska där vara några rop,
inga trampare som trampar vinet i presskaren.
Jag har tystat vinskördens rop.
Mumlarna (de som mumlar) lyfter upp sina röster, de sjunger,
för Herrens (Jahves) majestät ropar de från havet.
Dina döda ska leva,
mina döda kroppar ska resa sig [],
vakna och sjung
ni som bor i stoftet,
för din dagg är som ljusets dagg
och jorden ska ge liv till skuggorna (de dödas andar – hebr. rafaim).
Den ska spricka ut i blomning,
den ska fröjda sig med jubel och sång!
Den ska få Libanons storslagenhet (ära) [som är dess gröna cederskog, Jes 10:34].
Den ska få [berget] Karmels och Sarons majestät (prakt). [Berget Karmel är känt för sin majestät och Saron är slätten mellan Medelhavet och bergen i centrala Israel som är känd för sin bördighet.]
De ska få se Herrens storslagenhet (ära), vår Guds majestät (prakt).
Då ska den lame hoppa som en hjort,
och den stummes tunga ska sjunga i glädje.
För vattenkällor ska bryta fram i ödemarken (öppna, obebodda ytor)
och strömmar av vatten i vildmarken (ökenområdet i Arava)
Låt öknen och dess städer lyfta upp sina röster,
byarna som Kedar bebor [en nomadstam i norra Arava mellan Edom och Babylon],
låt Selas [Edoms huvudstad, troligtvis nuvarande Petra] invånare jubla,
låt dem ropa från bergens toppar.
Sjung ni himlar, för Herren (Jahve) har gjort det,
ropa ni jordens djup (jordens lägsta platser)
brist ut i sång ni berg
och skogar och varje träd som finns i dem,
för Herren (Jahve) har återlöst Jakob
och förhärligar sig själv i Israel.
Stäm upp till glädjesång, ni himlar!
Gläd dig, du jord!
Brist ut i jubelsång, ni berg!
För Herren har tröstat sitt folk,
och förbarmar sig över sina betryckta.
Lyssna! Dina väktare ropar med hög röst,
tillsammans jublar de av glädje,
för de ska med egna ögon få se Herren återvända till Sion [tempelberget i Jerusalem].
Brist ut i jubel tillsammans, ni Jerusalems ruiner,
för Herren tröstar sitt folk [], han återlöser Jerusalem.
[Verbet återlöser är hebreiska gaal och den som återlöser är en "Goel". Återlösning är ett centralt begrepp i Bibeln, se ; ; ; . Det helt centrala i Jesu tjänst här på jorden är att vara mänsklighetens Återlösare, vår Goel. Jesus Messias fullföljer det uppdraget när Han går till korset och frivilligt betalar det pris som krävs för vår återlösning, se ; ; ; ; .
Det hebreiska namnet på Jerusalem är Jeroshalajim. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två, ändelsen ajim indikerar detta. Dual-formen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Ur Guds perspektiv är Jerusalem världens mittpunkt. Det finns även en intressant iakttagelse att rent språkligt pekar världens språk också mot Jerusalem. Skriftspråken öster om Jerusalem läses från höger till vänster, medan språken väster om Jerusalem läses från vänster till höger. Det betyder bland annat att Jerusalem inte bara representerar Israel och judarna utan hela världen och hela mänskligheten. Gud återlöser hela världen.]
Sjung du ofruktsamma
som inte har fött barn!
Öppna din mun och sjung och låt din mun ropa av fröjd,
du som inte har haft födslovärkar!
Ty de ensammas barn är många,
de är fler än de barn som gifta par har, säger Herren (Jahve).
[Citeras av Paulus i .]
Istället för din skam – en dubbel del [av ära, arvslott, se ],
istället för vanära ska de sjunga av glädje.
[Alternativ översättning: För din skam var dubbel och det gladde dem (motståndarna som sa): "Förvirring är deras del".]
Därför ska de i sitt land besitta dubbelt,
evig glädje ska tillhöra dem.
Se, min tjänare ska sjunga av hjärtats fröjd,
men ni ska ropa i hjärtesorg och ska klaga i andens förtvivlan.
Jeremia (3)
För så säger Herren (Jahve):
Sjung med glädje för Jakob,
och ropa vid nationernas huvud [Israel],
kungör, prisa och säg:
"Herre (Jahve), fräls ditt folk, Israels kvarleva."
De ska komma och jubla på Sion [tempelberget i Jerusalem],
de ska (strömma samman och) stråla av lycka över allt vad Herren (Jahve) ger,
över säd, vin [från druvor], och olja,
över unga får och kalvar.
Deras liv ska vara som en vattenrik trädgård,
aldrig mer ska de tyna bort (förtvina, lida nöd).
Då ska himlarna och jorden och allt som är därpå sjunga av glädje över Babel, för tillspillogivarna ska komma till henne från norr förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Klagovisorna (1)
Res dig [], ropa ut det i natten,
vid den första nattväkten [mellan klockan sex och tio på kvällen].
Utgjut ditt hjärta som vatten
framför Herrens (Adonajs) ansikte.
Lyft upp dina händer inför honom,
för själarna (livet) hos dina unga barn,
som utmattas av hunger
i varje gathörn.
[Den nittonde hebreiska bokstaven är: ק – Qof. Tecknet avbildar ett nålsöga eller baksidan på ett huvud och är också en bild på att stå bakom någon och hjälpa. I den här versen är det orden "Res dig" som börjar på den bokstaven. Det förstärker ivern och allvaret i handlandet. Det är inte bara mina ord, jag är redo att agera i överensstämmelse med det jag säger. Versen är längre än de övriga och det förstärker att det nyligen mörknat, natten just har börjat och det är långt till gryningen och ljuset. Judarna delade in natten i tre nattväkter, romarna fyra, se ; .]
Sefanja (1)
Ropa (sjung), dotter Sion [en kärleksfull titel på staden Jerusalem]!
Höj upp ett härskri (ropa högt), Israel!
Var glad och jubla (triumfera, hoppa i glädje) av hela ditt hjärta,
dotter Jerusalem!
Sakarja (1)
Sjung och fröjda dig dotter Sion [tempelberget i Jerusalem], för jag kommer och jag ska bo i din mitt, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
ropa, skrika, jubla, sjunga, höja gälla triumferande jubelrop, glädjerop
