5002 – נְאֻם (neom)

förkunnar, proklamerar, deklarerar


Typ:
Hebreiska: נְאֻם (neom)
Ursprung: from H5001 (נָאַם)
Användning: 376 ggr i GT

Beskrivning

Ordet används ofta i profetisk skrift när Herren talar och proklamerar något och försäkrar att han säger så. Jämför med hebr. amar (H0559) som är det vanliga ordet för att tala eller säga.

Engelsk översättning

utterance
(hath) said, saith

Engelsk beskrivning

1) (Qal) utterance, declaration (of prophet)
1a) utterance, declaration, revelation (of prophet in ecstatic state)
1b) utterance, declaration (elsewhere always preceding divine name)


Fler lexikon

BlueletterBible.org
BibleHub.com

Passager (376 st)


och sade: "Vid mig själv har jag svurit (gett min ed) förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), eftersom du har gjort denna sak och inte har undanhållit din son, din ende son,
Säg till dem: "Jag lever", förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), "med säkerhet, som ni har talat (det ni har sagt) i mina öron, så ska jag göra mot er (agera i enlighet med era egna ord).
Och han tog upp sitt talesätt (han började tala i bilder och ordspråk, ofta med många bottnar; ibland även profetiskt – hebr. mashal) och sade:
"Så förkunnar (säger, proklamerar) Bileam, Beors son,
    och förkunnar (säger, proklamerar) om den man (en stridsman, en man i sina bästa år, full av egen styrka och kraft) som har rena (felfria, klarsynta – hebr. tam) ögon,
förkunnar (säger, proklamerar) han som hör Guds (Els) ord,
    som ser den Allsmäktiges syner
    fallande (komma ner) [böjer sig mot marken], med öppna ögon [för att se syner].
Och han tog upp sitt talesätt (började han tala i bilder och ordspråk, ofta med många bottnar; ibland även profetiskt – hebr. mashal) och sade:
"Så förkunnar (säger, proklamerar) Bileam, Beors son,
    och förkunnar (säger, proklamerar) om den man (en stridsman, en man i sina bästa år, full av egen styrka och kraft) som har rena (felfria, klarsynta – hebr. tam) ögon,
förkunnar (säger, proklamerar) han som hör Guds (Els) ord
    och känner till (är intimt förtrogen med) kunskapen om den Högste (Elion),
som ser den Allsmäktiges syner
    fallande (komma ner) [böjer sig mot marken], med öppna ögon [för att se syner].
Därför säger Herren Israels Gud (Jahve Elohim): ’Jag har verkligen sagt att ditt hus och dina fäders hus ska vandra inför mig för evigt (alltid)’, men nu säger Herren (Jahve): Vare det fjärran ifrån mig, för dem som ärar mig ska jag ära och de som föraktar mig ska bli utan uppskattning.
Dessa var Davids sista ord: Så förkunnar (säger, proklamerar) David, Isais son, så säger den man som blev högt upphöjd, Jakob Guds smorde, Israels psalmist (lovsångsledare, sång ackompanjerad med instrumental musik).
Synden [upproret mot Gud personifierad] förkunnar (säger, proklamerar) till den gudlöse (ogudaktige, ondskefulle) djupt i hans hjärta,
    det finns ingen gudsfruktan (respekt och vördnad för Elohim) i hans ögon,
Av David, en psalm (sång ackompanjerad på strängar).
-

Del 1 – Herrens ord till sin son


Herren (Jahve) [Gud Fadern] förkunnar (säger, proklamerar) [profetiskt] till min Herre (Adonai) [Guds Son – Jesus]:
    "Sitt på min högra sida tills jag lagt dina fiender
    under dina fötter (tills de blivit din fotpall)."
Gudomligt inspirerade ord (profetiska ord) från Agur, Jakes son.
Så förkunnade (deklarerarade, proklamerade) han till Itiel
    – till Itiel och Ukal. [Agur var antagligen en vis man. Detta kapitel skiljer sig från resten av Ordspråksboken och har inte strikta ordspråk, kanske är det Salomo som kallar sig Agur och hans far David är Jakes. Alla hebreiska namn har också en betydelse, därför finns det även översättningar som översätter betydelsen och då får en friare tolkning.
    - Agur betyder: "en som samlar ihop". - Jakes betyder: "utan skuld". - Itiel betyder: "Gud är med mig". - Ukal betyder: "uppslukad".
Frasen "Gudomligt inspirerade ord", är på hebreiska ordagrant massa som också kan syfta på en plats, och i så fall är det den staden Agur kom från.]
Därför förkunnar (säger, proklamerar) Herren Härskarornas Herre (Adonai Jahve Sebaot),
    den mäktige i Israel:
"Ve! Jag ska få lättnad från mina fiender
    och ta hämnd för mig själv på mina motståndare.
Vad menar ni med att krossa mitt folk
    och göra de fattigas ansikten hålögda?"
Förkunnar (säger, proklamerar) Herren Härskarornas Herre (Adonai Jahve Sebaot).
Jag ska resa mig mot dem
    förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot)
och hugga av namn och kvarleva från Babel,
    och rotskott och efterkommande,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Jag ska göra det till en besittning för bitterhet
    och vattendammar,
jag ska sopa det med fördärvets kvast,"
    förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
Fästningarna ska försvinna från Efraim
    och kungadömet från Damaskus,
och kvarlevan av Aram ska bli som Israels söners härlighet,
    förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
Men där ska bli kvar att plocka,
    som när man slår ner från ett olivträd,
två eller tre oliver i toppen på den översta grenen,
    fyra eller fem grenar på det fruktsamma trädet,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim).
Och jag ska överlämna Egypten
    till en grym herre,
och en våldsam kung ska regera över dem,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren Härskarornas Herre (Adonai Jahve Sebaot).
På den dagen förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), ska pluggen som fästes på en säker plats ge vika, och den ska bli nerhuggen och falla, och det som hängde på den ska huggas bort," för Herren (Jahve) har talat.
Ve över de upproriska sönerna,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
som tar råd, men inte från mig,
    och som smider planer, men inte från min Ande,
    så att de lägger synd på synd (överträdelse på överträdelse).
Hans klippa ska försvinna på grund av terror (skräck)
    och hans furstar ska förskräckas vid prövningen,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
    vars eld är i Sion [tempelberget i Jerusalem],
    och hans låga i Jerusalem.
Samma väg som han kom ska han återvända,
    och han ska inte komma till denna stad
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Frukta inte (var aldrig någonsin rädd) du mask Jakob,
    och ni Israels män,
jag hjälper dig, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
    din återlösare – Israels Helige.
"Ni är mina vittnen", förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
    "Min tjänare som jag har utvalt,
för att lära känna mig, tro (lita, förtrösta) på mig,
    och förstå att jag är Gud (El, den mäktige, starke).
Ingen gud har blivit till före mig,
    och ingen ska komma efter mig.
Jag har förutsagt [framtiden], räddat (befriat) er, och visat mig för er [att jag var er Gud, ni har hört och sett mig].
    Då fanns det inte några främmande gudar hos er.
Ni är mina vittnen, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve). Jag är Gud (El, den mäktige, starke).
Lyft upp dina ögon och se runt omkring,
    alla dessa som samlar ihop sig och kommer till dig.
Jag lever (eftersom, så sant som att jag lever), förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
    "ska du sannerligen (verkligen) klä dig med dem alla som med ett smycke,
    och omgjorda dig själv med dem som en brud (omgjordar sig med sin brudutstyrsel).
Och nu, vad är nu detta, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) eftersom mitt folk blir bortförda för ingenting? De som styr över dem vrålar och skriker, säger Herren (Jahve) och alltid, alla dagar blir mitt namn föraktat, hädat och smädat. [Herrens namn är alla hans förbundsnamn men i det här sammanhanget presenterar han sig som Goel – återlösaren för alla människor.]
Inget vapen som smids [ingen anklagelsepunkt som tar form] mot dig
    ska ha [någon] framgång (ska rusa fram; ska lyckas)
och varje tunga (röst – även med betydelsen: baktalare, pratmakare) som sätter (reser) sig till doms över dig [med dömande uttalanden och anklagelser]
    ska du fördöma (motbevisa; visa bort från dig; förklara skyldig) [i domstolen].
Detta [frid, rättfärdighet, säkerhet och seger över motstånd] är Herrens (Jahves) tjänares (livegnas) arvedel (lott, gåva),
    och deras rättfärdighet (rättfärdigande, försvar) kommer från mig förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
För mina tankar (planer, syften) är inte era tankar,
    och era vägar är inte mina vägar,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve). [Ordagrant: för inte är mina tankar era tankar, inte heller är era vägar mina vägar, dvs. ert sätt att tänka och agera går inte att jämföra med Guds sätt.]
förkunnar (säger, proklamerar) Herren Gud (Adonai Jahve)
    som samlar Israels fördrivna:
Jag ska samla ännu flera
    utöver de som redan är samlade.
En återlösare ska komma till Sion [tempelberget i Jerusalem]
    och till dem som vänder om från sina överträdelser i Jakob, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Alla dessa ting har min hand gjort
    och så har alla dessa ting blivit till,"
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve). "Men på denne vill jag se,
    den som är ödmjuk och har en ångerfull ande,
    som darrar över mitt ord.
De som helgar sig själva och renar sig själva
    för att gå till trädgårdarna
och följer efter någon i mitten,
    som äter griskött, osmakliga ting och möss,
ska tillsammans förtäras,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
För som de nya himlarna och den nya jorden, som jag ska göra, ska bestå inför mig förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), så ska din säd och ditt namn bestå.
Var inte rädd för dem (deras ansiktsuttryck),
    för jag är med dig och beskyddar (räddar) dig,"
förkunnar (säger, proklamerar) Herren.
för jag ska kalla på alla familjer från kungarikena i norr förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
och de ska komma och de ska ställa sina troner
    vid ingången till Jerusalems portar
och mot alla dess murar runt omkring
    och mot alla Juda städer.
De ska attackera dig, men de ska inte besegra dig, för jag ska vara med dig och rädda dig", förkunnar (säger, proklamerar) Herren.
Om människor ska skryta (berömma sig över något), så ska de skryta över detta: Att de känner (förstår, har en personlig erfarenhet av) mig.
Att man vet att här på jorden agerar (verkar), jag, Herren, i:
    kärlek (lojal trofast kärlek, nåd),
    rätt (själva beslutsprocessen, dömer rättvist), och
    rättfärdighet (renhet, kärlek, godhet, trofasthet, hjälp, fred,
    framgång och lycka)
. Jag älskar allt detta (både att göra detta och se att människor agerar så), förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
"Jag, Herren (Jahve), förkunnar (säger, proklamerar): 'Israels folk, skulle inte jag kunna göra på samma sätt som krukmakaren gör? Som leran i krukmakarens händer, så är ni i mina händer, Israels folk.'
Jag ska resa upp [nya ansvarstagande] herdar som föder (beskyddar, vallar) dem, och mina får ska inte längre frukta eller vara förskräckta. Inget av dem ska saknas (eller gå förlorad), förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve). [Serubbabel, Esra och Nehemja var goda herdar som kom, men Messias är den som helt uppfyllde denna profetia.]

Se, de dagar kommer, förkunnar (säger, proklamerar) Herren,
    då jag ska låta en rättfärdig gren växa upp (skjuta skott) åt David [en arvinge i hans kungliga släkt].
Han ska regera som kung och handla vist,
    och ska utföra (skapa) rätt och rättfärdighet i landet.
Se, dagar ska komma, förkunnar (säger, proklamerar) Herren, då man inte mer ska säga: "Så sant Herren lever, han som förde Israels barn ut ur [slaveriet i] Egyptens land",
"Är jag bara en Gud på nära håll,"
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
"och inte en Gud långt borta"?
[Gud är inte bara någon lokal avgud som Baal, Mot eller Yam som tillbads på en specifik plats, utan en Gud som finns överallt, både långt borta och nära.]
"Tror ni verkligen att någon kan gömma sig på ett hemligt ställe så jag inte skulle kunna se honom?"
    säger Herren (Jahve).
"Vet ni inte att jag är överallt (Är det inte Jag som uppfyller himmel och jord)?"
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Låt den profet som haft en dröm berätta (relatera till) sin dröm. Låt den som tagit emot mitt ord tala det troget (precis som det blev givet). De [mänskliga drömmarna] är som halm [som blåser bort med vinden] och kan inte jämföras med säd [som är Guds ord och som ger liv]. Jag Herren (Jahve) förkunnar (säger, proklamerar) detta.
Är inte mitt ord (budskap) som en eld [som förädlar metallen], förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), som en slägga som krossar klippan?
för de profeterar lögn för er i mitt namn. Jag har inte sänt dem, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve)." [Dessa profeter och spåmän uppmanade israeliterna att göra uppror mot Babylonierna, vilket inte var Guds plan, se Jer 27:9.]
För jag – jag vet (känner till; är intimt förtrogen med) de tankar (nyskapande idéer; planer) jag tänker (tänker ut, planerar, beräknar, utarbetar – "väver samman") för er, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
[nämligen] tankar av frid (fridens tankar; planer för välgång)
– inte [tankar och planer] av ondska (olycka, ofärd; av ondo)
för att ge er en framtid och ett hopp! [Endast Herren känner de syften han har – det gör inte de falska profeterna, se vers 8‑9. Herren försäkrar att trots att de 70 åren av exil i Babylon måste fullbordas, se vers 10, så har han inte övergett sitt folk.]
Och jag ska låta er finna (när jag låter er komma fram till) mig [då blir jag tillgänglig för er],
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
och jag ska föra er tillbaka från er fångenskap och samla er (jag återvänder till er fångenskap och samlar er)
    från alla de folk och alla de orter dit jag har drivit bort (fördrivit, förvisat) er,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Jag ska låta er återvända (jag för er tillbaka)
    till den plats som jag förde er bort från [berövade och avklädda lät er bortföras ifrån].
… säger Herren (Jahve).
-
På den tiden, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
    ska jag vara Gud (Elohim) för Israels alla familjer, och de ska vara mitt folk [Jer 30:22].
Och jag ska mätta prästernas själar med det feta,
    och mitt folk ska bli mätt av min godhet,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Herren förkunnar (säger, proklamerar) [till henne]: "Håll tillbaka din klagan (sorgerop),
    och fäll inga fler tårar,
för du ska få din lön [din genuina ånger har gett resultat]",
    säger Herren (Jahve),
"Dina barn ska återvända från fiendelandet.
Ja, det finns hopp för dina efterkommande (din framtid),
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Dina barn ska återvända till deras eget land.
Är Efraim en kär son för mig?
    Är han ett barn som är gungat på knät?
För så ofta jag talar om honom,
    kommer jag fortfarande ärligt ihåg honom,
därför längtar mitt inre [mitt hjärtas strängar vibrerar] efter honom,
    jag ska sannerligen ha förbarmande över honom,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
[Nu följer tre sektioner som alla börjar med samma fras: "Se, dagar ska komma", se vers 27, 31, 38.] Se, dagar ska komma, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) då jag ska beså Israels hus och Juda hus med säden av människor och med säden av vilda djur.
Och det ska ske att som jag har vakat över dem [Israel och Juda, se Jer 1:12] för att rycka upp och bryta ner och omstörta och fördärva och hemsöka, så ska jag vaka över dem för att bygga upp och plantera [Jer 1:10], förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Se, dagar ska komma, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
då jag ska skära (sluta) ett förnyat förbund med Israels hus
    och med Juda hus;
inte ett sådant förbund som jag skar
    med deras fäder
den dagen då jag tog dem vid handen
    för att föra dem ut ur Egypten.
För så mycket som de bröt mitt förbund,
    var jag likväl deras man (make),
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Men detta är förbundet som jag ska skära med Israels hus
    efter dessa dagar, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
jag ska ge min undervisning (Torah) i deras inre,
    och över deras hjärtan ska jag skriva den [Joel 2:28‑29],
och jag ska vara deras Gud (Elohim)
    och de ska vara mitt folk,
och de ska inte längre undervisa varje man sin granne
    och varje man sin bror och säga: "Lär känna Herren (Jahve)",
för de ska alla känna (ha en intim relation med) mig,
    från den minste av dem till den störste,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
för jag ska förlåta deras överträdelser
    och deras synder ska jag inte mer komma ihåg.
Om denna ordning upphör inför mitt ansikte,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
då ska också Israels säd upphöra
    att vara ett folk inför mitt ansikte i alla dagar.
Så säger Herren (Jahve): "Om himlarna därovan kan mätas
    och jordens grundvalar där nere kan utforskas,
då ska jag också förskjuta hela Israels säd
    för allt som de har gjort,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Se, dagar ska komma, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), då staden [Jerusalem] åter ska byggas upp till Herren (Jahve), från Hananeltornet [Neh 3:1; 12:39; Sak 14:10] till Hörnporten [2 Kung 14:13; 2 Krön 25:23; 26:9; Sak 14:10].
Se, dagar ska komma, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), då jag ska komma och uppfylla det goda (underbara, nåderika) löfte som gäller för nationerna Israels hus [i norr] och Juda hus [i söder].
förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot),
    Israels Gud:
Och jag ska ge tillbaka till Babel och till alla Kaldéens invånare, all deras ondska som de har gjort i Sion inför dina ögon förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Se, jag är emot dig fördärvande berg, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), som fördärvar hela jorden, och jag ska sträcka ut min hand över dig och rulla ner dig från klipporna och ska göra dig till ett bränt berg.
Och från dig ska man inte ta en sten till ett hörn (en hörnsten), inte en sten till grunden (en grundsten), utan du ska vara öde för alltid förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Med deras hetta ska jag göra i ordning deras fest och jag ska göra dem berusade, så att de får kramp och sover en evig sömn och inte vaknar förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Då ska himlarna och jorden och allt som är därpå sjunga av glädje över Babel, för tillspillogivarna ska komma till henne från norr förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Därför, se, dagarna kommer förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) när jag ska döma över hennes skurna avgudabilder, och genom hela hennes land ska de skadade stöna.
Fast Babel höjer sig upp till himlarna, och hon befäster sin styrkas höjder, ska likväl tillspillogivarna från mig komma till henne förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Och jag ska berusa hennes furstar och hennes visa män, hennes styresmän och hennes härskare och hennes mäktiga män, och de ska sova en evig sömn och inte vakna förkunnar (säger, proklamerar) Konungen vars namn är Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
Så sant jag lever, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve): Eftersom du har orenat min helgedom med alla dina avskyvärda ting och med alla dina styggelser, ska jag även med säkerhet förminska dig och inte skona mitt öga och även jag ska inte ha något medlidande.
Ni är rädda för svärd och svärd ska komma över er förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve).
Men för dem vars hjärta vandrar efter hjärtats osmakliga ting och deras styggelser, ska jag ge deras väg över deras huvuden (de ska själva drabbas av de styggelser de ägnar sig åt) förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve).
Och jag ska göra landet öde, eftersom de har handlat bedrägligt förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve).
Därför ska jag döma er, israeliter, var och en efter hans gärningar, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve, den högste allsmäktige Guden, som trots sin storhet ändå är närvarande bland sitt folk). Vänd om (kom tillbaka)! Vänd er bort från era brott, så att de inte får er på fall.
Jag har ingen glädje i någons död, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve), så vänd om och lev!
I dig har de tagit gåvor [mutor] för att utgjuta blod [5 Mos 27:25]. Du har tagit mutor och oskälig ränta [Hes 18:13, 17; 3 Mos 25:36] och du har girigt roffat åt dig genom förtryck av dina grannar, och mig glömmer du förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve).
Och jag utgjuter över dem mitt raseri i eld, jag krossar dem i min vrede, deras vägar låter jag komma över deras huvuden förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve).
Jag Herren (Jahve) har talat det, det ska ske och jag ska göra det. Jag ska inte ta tillbaks det, jag ska inte skona, inte heller ångra, efter dina vägar (sätt att leva) och efter dina handlingar ska jag döma dig förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve).
Och jag ska lägga min hämnd över Edom genom mitt folk Israels hand, och de ska göra i Edom efter min vrede och efter mitt raseri, och de ska känna min hämnd förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve).
Hon ska bli en plats där man kastar ut nät mitt i havet, för jag har talat det förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve), och hon ska bli ett byte för folken.
Och jag ska göra dig till en kal klippa, du ska bli en plats där man sprider ut nät, du ska inte byggas upp igen, för jag Herren (Jahve) har talat förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve).
Jag ska göra dig till en skräck och du ska inte finnas mer, trots att man letar efter dig ska man inte finna dig igen, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve).
Du ska dö den oomskurnes död
    i främlingars hand
för jag har talat förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve).
Så säger Herren (Jahve):
De som upprätthåller Egypten ska falla
    och hennes makts stolthet ska komma ner,
från Migdol [försvarsstationerna i norr] till Sevene [Assuan; i söder]
    ska de falla för svärdet
förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve). [Hebr. migdol betyder "torn" och syftar på något av Egyptens nordöstliga försvarasstationer. Eftersom Sevene (moderna staden Assuan) nämns som ligger vid Egyptens södra gräns mot Kush, motsvarar frasen "från Migdol till Sevene" uttrycket "hela Egypten, från norr till söder".]
Vem är du lik i härlighet och i storhet bland Edens träd? Likväl ska du föras ner med Edens träd till jordens nedre delar, du ska ligga mitt bland de oomskurna, med dem som är slagna med svärd. Detta är farao och hela hans skara, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve).
Svara dem: "Så sant jag lever, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve), jag gläder mig inte åt den ogudaktiges död, utan föredrar att den ogudaktige vänder om från sin väg och lever. Vänd om, vänd om från era onda vägar! Varför skulle ni välja att dö [när ni kan få leva], ni av Israels hus?"
Jag lever förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve), lika säkert som mina får har blivit ett byte och mina får har blivit mat åt alla fältets vilda djur eftersom det inte finns någon herde, inte heller letar mina herdar efter mina får utan herdarna göder sig själva och ger inte mina får mat. [Vers 7 och 9 är snarlika, men i vers 7 betonas ordet och i vers 9 herdarna.]
Jag ska själv föra mina får ut på bete, och själv göra så att de lägger sig ner [för att vila], förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre. [Ps 23; Jes 40:11]
De ska veta (förstå, inse) att jag, Herren, deras Gud, är med dem och att de är mitt folk Israel, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve, den högste allsmäktige Guden, som trots sin storhet ändå är närvarande bland sitt folk).
Ni är mina får,
    fåren i min hjord.
Ni är människor (en mänsklig flock) [Ps 95:7; 100:3],
    och jag är er Gud,
förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve).
Så sant jag lever, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve), jag ska förbereda blod och blod ska jaga dig lika säkert som du har hatat ditt eget blod. Därför ska blod jaga dig.
Därför, jag lever, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve), jag ska handla med dig efter din vrede och efter din missunnsamhet som du har gett uttryck för i ditt hat mot dem. Och jag ska göra mig själv känd bland dem när jag dömer dem.
Därför ska ni nu inte längre sluka människor och inte längre vara folkslagens sorg förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve).
Och man ska inte länge höra folkslagens förakt mot dig, och du ska inte längre bära folkens vanära och ditt folk ska inte längre snava, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve).
Jag ska helga mitt stora namn som har blivit vanhelgat bland folkslagen, som ni har vanhelgat i deras mitt, och folkslagen ska veta att jag är Herren (Jahve) förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve) när jag blir helig i er i deras ögon (framför deras ögon, i deras åsyn).
Inte för er skull gör jag detta förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve), det ska ni veta (vara intimt förtrogna med). Israels hus ska skämmas och förbryllas över sina vägar (det sätt som ni har agerat på).
Jag ska låta min Ande (vind) komma in i er så att ni på nytt får liv, och jag ska låta er bo i ert land. Sedan ska ni veta att jag Herren har talat detta, och att jag också gjort detta," förkunnar (säger, proklamerar) Herren.
Och det ska ske på den dagen när Gog ska komma mot Israels land, förkunnar (säger, proklamerar) Herren Gud (Adonai Jahve), då ska min brinnande vrede resa sig i mina näsborrar.
Och jag ska kalla på svärdet mot honom över alla mina berg, förkunnar (säger, proklamerar) Herren Gud (Adonai Jahve). Varje mans svärd ska vara (vändas) mot hans bror.
Du ska falla på det öppna fältet, för jag har talat det, förkunnar (säger, proklamerar) Herren Gud (Adonai Jahve).
Se, den kommer och det ska ske (verkligen hända), förkunnar (säger, proklamerar) Herren Gud (Adonai Jahve). Detta är dagen som jag har talat (berättat) om.
så att de inte ska behöva använda några av fältens träd som ved och inte heller behöva några träd i skogen (till ved), för de ska elda sina vapen, och de som tog dig som byte ska du nu ta som byte, och de som rövade ska ni nu beröva, förkunnar (säger, proklamerar) Herren Gud (Adonai Jahve).
Ja, allt folket i landet ska begrava dem, och det ska bli ett rykte om dem på den dag då jag ska bli förhärligad, förkunnar (säger, proklamerar) Herren Gud (Adonai Jahve).
Mätta er vid mitt bord av ridhästar och ryttare, av hjältar och allt slags krigsfolk, säger Herren Gud.
Jag ska inte mer dölja mitt ansikte för dem, eftersom jag har utgjutit min Ande över Israels hus, säger Herren Gud."
Och jag ska hemsöka henne på baalernas dagar,
    eftersom hon offrade till dem
och klädde sig själv med sina örhängen och sina juveler
    och gick efter sina älskare och glömde bort mig,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Och det ska ske den dagen,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve)
att du ska kalla mig "min man"
    och inte längre kalla mig "min Baal". [Ordet "baal" kan betyda make, mästare eller syfta på den kananitiska guden Baal. I denna ordlek har Israel bytt ut sin make Herren mot en annan Baal – Herre.]
Och det ska ske den dagen att jag ska svara,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
jag ska svara till himlarna
    och de ska svara till jorden,
De ska komma bävande som en fågel från Egypten
    och som en duva från Assyriens land
och jag ska låta dem bo i deras hus
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Och även nu (fortfarande, därför) förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) [återigen, som en bekräftelse på att Herrens dag är nära, se vers 1‑11]: "Vänd om (kom tillbaka) till mig av hela ert hjärta,
    under fasta och under gråt och under sorg (jämrande ångerfylld klagan)."
Bland dina unga söner reste jag upp profeter
    och bland dina unga män nasirer. Är det inte så, Israels söner?" förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Den modige bland de mäktiga ska fly sin väg naken på den dagen." förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
[Central vers:]
De vet (känner) inte att göra det rätta, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Man har samlat våld och stöld i deras palats (mäktiga byggnader).
"Lyssna och vittna mot Jakobs hus,"
    
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren Härskarornas Gud (Jahve Elohim Sebaot).
Jag ska slå vinterhuset med sommarhuset,
    och [lyxiga] huset av elfenben ska förgås
    och det stora huset ska få ett slut,"
    
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Ni ska föras ut på stränderna, var och en rakt framför henne
    och ni ska kastas i det okända,"
    
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Offra ett tacksägelseoffer
    av det som är jäst (med surdeg) [3 Mos 7:13]
och förkunna frivilliga offer
    och gör dem kända, för det älskar ni att göra ni Israels söner,"
    
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
"Jag har gett er tomma munnar (ordagrant: rena tänder; dvs. brist på mat) i alla städer
    och avsaknad av bröd på alla era platser,
ändå har ni inte återvänt till mig,"
    
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Två eller tre städer vandrade till en stad för att dricka vatten
    och blev inte tillfredsställda,
ändå har ni inte återvänt till mig,"
    
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
"Jag har slagit dig med fördärv och mögel,
    alla dina trädgårdar och alla dina vingårdar
och alla dina fikonträd och dina olivträd har larver slukat,
    ändå har ni inte återvänt till mig,"
    
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
"Jag har sänt pest ibland er
    på samma sätt som i Egypten,
dina unga män har jag slagit med svärd
    och har fört bort dina hästar
    och jag har låtit stanken från ditt läger komma upp i dina näsborrar,
ändå har ni inte återvänt till mig,"
    
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
"Jag har omstörtat några av er
    på samma sätt som Gud (Elohim) omstörtade Sodom och Gomorra [1 Mos 19:24]
och ni var som ett brinnande vedträ tagen ur elden,
    ändå har ni inte återvänt till mig,"
    
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Herren Herren (Adonai Jahve) har svurit vid sig själv, Herren Härskarornas Gud (Jahve Elohim Sebaot) förkunnar (säger, proklamerar):
"Jag avskyr Jakobs stolthet
    och hatar hans palats
och jag ska bomma igen (stänga ner) staden
    och allt som finns där."
"Se, jag ska resa upp ett rike mot dig, du Israels hus,"
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren Härskarornas Gud (Jahve Elohim Sebaot),
"och de ska ansätta (plåga, hemsöka) dig från Chamats ingång [den norra gränsen]
    till Aravas bäck [den södra gränsen]." [Dessa två platser används för att visa Jeroboam II Israels norra och södra gräns, se 2 Kung 14:25.]
Palatsets sånger ska bli klagan på den dagen, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve)."
"På den dagen," förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahve):
"Då ska jag låta solen gå ner när den står som högst,
    jorden ska bli helt mörk mitt på ljusa dagen.
"Var helt säker på detta, denna tid kommer," förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre:
"Jag ska sända en hunger i landet,
    inte en hunger efter bröd
    eller en törst efter vatten,
utan en hunger efter att höra Herrens ord.
[Vers 7‑15 ingår i den bestämda sabbatsläsningen som man läste i alla synagogor i hela världen samma sabbat som staten Israel utropades 1948.] Är ni inte som Etiopiens (Kushs) söner för mig, ni Israels söner,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Har inte jag fört upp Israel, ut ur Egyptens land,
    och filistéerna från Kaftor [Kreta, se 1 Mos 10:14]
    och Aram (Syrien) från Kir [plats/område i Mesopotamien – hebr. kir betyder mur]?
Se, Herren Herrens (Adonai Jahve) ögon
    är på det syndfulla kungariket
och jag ska utplåna det
    från jordens ansikte,
likväl ska jag frälsa
    och inte helt utplåna Jakobs hus,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
så att de kan ta i besittning vad som är kvar av [Israels bittra fiende] Edom
    [edomiterna härstammade från Esau, Jakobs bror]
    och av alla hednafolk över vilka mitt namn har nämnts," förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), han som gör detta.
"Se, det ska komma dagar", förkunnar (säger, proklamerar) Herren,
"när plöjaren [som förbereder för höstsådden]
    ska hinna ikapp skördemannen [det tar sådan tid att få in de stora skördarna],
när de som trampar druvorna
    ska hinna ikapp [inte hinner bli klara innan det är dags för] såningsmannen.
Då ska bergen drypa av druvsaft
    och alla höjder flöda (ordagrant "smälta"; samma ord som i vers 5) över.
Trots att du gör (bygger) ditt bo lika högt som örnens [bildligt för stolthet],
    och placerar det bland stjärnorna
    så ska jag slå ner det därifrån, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Ska inte jag på den dagen
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve)
utrota Edoms kloka män
    och skilja ut Esaus berg?
På den dagen, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
ska jag samla henne som haltar
    och jag ska samla henne som är förskjuten
    och henne som jag har hemsökt,
Och det ska ske på den dagen,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
att jag ska hugga av dina hästar från din mitt
    och ska fördärva dina vagnar,
Se, jag är emot dig
    förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot)
och jag ska bränna dina vagnar i röken
    och svärdet ska sluka dina unga lejon.
Jag ska ta bort (bokstavligt hugga av) ditt byte från jorden
    och rösterna av dina budbärare ska aldrig mer höras.
Se, därför är jag emot dig förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot)
    och jag ska ta av dig skjortan över ditt ansikte
och jag ska visa nationerna din nakenhet
    och kungarikena din skam.
Jag ska svepa bort, svepa bort allt (sopa bort, skörda allt)
    från jordens (hebr. adama) yta (ordagrant ansikte), förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Jag ska svepa bort människor och djur,
    jag ska svepa bort himmelens fåglar och havens fiskar
    och stötestenar [avgudabilder av fåglar och fiskar] tillsammans med de onda.
Jag ska hugga av mänskligheten
    från jordens yta (ordagrant ansikte), förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve). [Gud hade skapat fiskarna, fåglarna, djuren och människorna, se 1 Mos 1:20‑28. Uppräkningen här är motsatt – vilket förstärker allvaret i Sefanjas profetiska ord. Talet fyra står för hela jorden (de fyra väderstrecken). Fyra gånger används ordet "svepa bort" och totalt fyra gånger mänskligheten/jorden (hebr. adam 2x och hebr. adama 2x). Hebreiska adama är ett generellt ord som kan syfta på hela världen men också landet Israel. I dessa tre första verser är det oklart om det är en världsvid katastrof som väntar – Sefanja har läsarens fulla uppmärksamhet; nu följer tre rader som visar att orden i första hand riktar sig mot Juda och Jerusalem.]
På den dagen, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
    ska det höras skrik från Fiskporten
    
    [Neh 3:3; 12:39 – i norr där fisk från bl.a. Tyros importerades],
    klagan från det andra området [de nya kvarteren i Jerusalem]
    och ett stort brak från kullarna. [Det andra området (ha-mishne) syftar troligtvis på expansionen av Jerusalem, väster om Davids stad, se 2 Krön 32:5; 33:14. Här bodde Hulda, se 2 Kung 22:14, det är till henne Josia sänder bud 621 f.Kr. när Moseböckerna hittats i templet.]
Därför, så sant jag lever,
    förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaots), Israels Gud (Elohim).
Moab ska bli som Sodom
    och Ammon som Gomorra
de ska bli en besittning för ogräs och en salthåla,
    ett evigt ödeland.
Kvarlevan av mitt folk ska plundra dem;
    kvarlevan av mitt folk ska avfolka dem.
"Därför måste du tålmodigt vänta på mig," förkunnar (säger, proklamerar) Herren.
    "Vänta på den dag när jag reser mig upp till anfall för att plundra [och ta tillbaka det som tillhör mig].
Jag har beslutat mig för att samla hednafolk
    och riken [för att attackera Jerusalem, se Sak 14:2],
så att jag kan tömma min vrede över dem,
    all min kokande ilska,
för den dagen ska hela jorden förtäras
    av min svartsjuka eld.
[Mycket/lite]
"Ni sökte efter mycket men fann lite
och när ni tog hem det blåste jag på det." [Fråga]
"Varför?" förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
"Eftersom mitt hus ligger öde, medan var och en har fullt upp med sitt eget hus."
Då talade Haggai, Herrens (Jahves) budbärare, Herrens budskap till folket och sade: "Jag är med er!"
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).

[Uppmuntran:]
"Var nu stark (frimodig) Serubbabel,"
     förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
"Och var stark (frimodig) Josua, son till Jehotsadak, översteprästen,
    och var starka (frimodiga) hela landets folk,"
säger Herren (Jahve).
"Och arbeta för jag är med er,"
    förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
"Mitt är silvret och mitt är guldet,"
förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
[Det kommande templets glans:]
"Härligheten i detta senare hus ska bli större än den i det förra,"
säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
"Och på denna plats [Jerusalem] ska jag ge frid (fullständig harmoni; ska fred och frid råda – hebr. shalom),"
förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot). [Det hebreiska namnet på Jerusalem är Jeroshalajim. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två, ändelsen ajim indikerar detta. Dual-formen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Frid, shalom, är en ordlek med Jerusalem. Friden är ett resultat av den kommande kungen, se Sak 9:9‑10.]
Då svarade Haggai och sade: "Så är detta folk och så är detta land framför mitt ansikte (inför mig)."
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
"Och så är allt arbete som deras händer gör och det som de offrar, det är orent.
Jag har slagit er med fördärv och med mögel och med hagel i allt era händer arbetar med, och ändå vänder ni inte om till mig,"
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
"På den dagen,"
    förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot),
"ska jag ta dig Serubbabel, min tjänare, son till Shealtiel,"
säger Herren (Jahve)
"och göra dig till en signetring, för jag har utvalt dig,"
säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
Säg därför till dem [det israeliska folket i Jerusalem]: Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot); återvänd (kom tillbaka, omvänd er) till mig, förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), och jag ska komma tillbaka till er, säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
Var inte som era fäder till vilka de tidigare profeterna ropade och sade: Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot): "Kom tillbaka nu från era onda vägar och från era onda gärningar." Men de lyssnade inte och gav inte akt på mig, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Därför säger Herren (Jahve): Jag ska återvända till Jerusalem med nåd och barmhärtighet (hebr. rachamim). Mitt hus ska byggas upp i henne (i Jerusalem), förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) och en linje (en mätlinje som en lantmätare drar upp) ska sträckas ut över Jerusalem.
för Jag," förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), "ska bli för henne som en mur av eld runtomkring och Jag ska vara härligheten i hennes mitt."
Ve! Ve! Fly från landet i norr, säger Herren (Jahve), för jag har strött ut dig över gränserna som himlens fyra vindar, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Sjung och fröjda dig dotter Sion [tempelberget i Jerusalem], för jag kommer och jag ska bo i din mitt, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
För se, stenen som jag har lagt inför Josua, är en sten med sju facetter. På den ska jag gravera in en inskription, förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), att jag ska ta bort detta lands missgärning på en enda dag.
På den dagen, förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), ska varje man bjuda in sin granne att sitta under sin vinstock och under fikonträdet.' "
Jag får det att gå fram förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), och jag ska gå in i tjuvarnas hus och i deras hus som svär falskt med mitt namn, och det (ordet i bokrullen) ska vara där i husets mitt och ska äta upp (fullständigt förtära) det med dess timmer och dess stenar."
Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot):
Även om något sådant [att Israel ska bli återupprättat igen]
    skulle vara för underbart (svårt, helt omöjligt) [att förstå]
    för kvarlevan av detta folk,
skulle det då vara för underbart (svårt, helt omöjligt)
    för mig [att låta det ske]?
förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
Men nu vill jag inte längre vara mot kvarlevan av detta folk såsom jag var i forna dagar, förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).
Låt ingen av er tänka ut ont i sitt hjärta mot sin nästa
    och älska inte falsk ed,
    för allt sådant är vad jag hatar,
förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve). [I en grekisk text som upptäcktes 2021 i en av grottorna i Nahal Hever vid Döda Havet, står det "gator" istället för "portar" i vers 16.]
Jag ska styrka dem i Herren (Jahve)
    och de ska vandra i mitt namn, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
Jag ska inte längre ha medlidande med landets invånare", förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), "utan jag ska ge männen, var och en, i deras grannes hand och i hans kungs hand, och de ska slå landet och ur deras hand ska jag inte befria dem."
Tyngden av Herrens (Jahves) ord angående Israel. Så förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) som spänner ut (expanderar) himlarna (universum) och lägger jordens grund och formar människans ande i honom. [Här används det hebreiska ordet "nata" expandera, spänna ut, om himlarna, universum. Här antyds ett expanderade universum och flera dimentioner, se 2 Sam 22:10.]
På den dagen, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), ska jag slå varje häst med förvirring och hans ryttare med dårskap, och jag ska öppna mina ögon över Juda hus och ska slå varje häst hos folket med blindhet.
Det ska ske på den dagen, förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), att jag ska hugga av namnen på avgudarna i (de ska rensas ut ur) landet, och de ska inte mer bli ihågkomna. Jag ska också göra så att profeterna och de orena andarna lämnar landet.
Vakna svärd mot min herde
    och mot mannen som är nära mig,
    förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot),
slå herden
    och fåren ska skingras
    och jag ska vända min hand över de små.
Sedan ska det ske, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve),
    att i landet ska två delar där bli avhuggna och dö,
    men en tredje del ska bli lämnad kvar där.
[I vers 2‑5 talar Herren i första person och citerar några av argumenten emot honom. Vers 2‑4 hör ihop i flera väl sammanvävda antitetiskt kiastiska strukturer.] Jag älskar [har älskat och kommer alltid att älska] dig
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).
    Men ni säger (ändå frågar ni):
"Hur älskar du [har du älskat och kommer alltid att älska] oss?" Var inte Esau Jakobs bror?
Är det verkligen Herrens (Jahves) ord att
jag älskade
    Jakob
    



Grekiskt/hebreiskt lexikon BETA

Lexikonet är under uppbyggnad.