Referenser (147 st i TR)
Matteusevangeliet (4)
För då ska det bli en stor nöd (gr. thlipsis megale – ett stort betryck) [en stor vedermöda, ett väldigt lidande och press], vars like aldrig (inte) har förekommit från världens början till denna dag, och verkligen inte heller ska förekomma (aldrig heller skulle ske) [igen].
Då slet översteprästen sönder sina kläder. [Att slita sönder sina kläder var det judiska uttrycket för att visa häftig sorg eller fasa, se , ; ; ; ; . Här används det generella grekiska ordet för kläder, himation. I pluralformen beskriver det ofta både de innersta kläderna, tunikan, och manteln som var ytterplagget. Utifrån förstår vi att det här syftar på de två tunikorna som välbärgade personer bar, se . Ordet "slita sönder" förstärker att det var en dramatisk scen. Översteprästen tog tag i halslinningen med sina händer och rev upp sina båda tunikor någon decimeter. Torah förbjöd översteprästen att riva sönder sina kläder för privat sorg, se ; . Dock verkar detta vara tillåtet då han agerade som en domare och uttryckte sin förskräckelse över en hädelse som yttrats i hans närvaro.] Han sade: "Han har hädat. Vad behöver vi nu ha fler vittnen till? Ni har nu själva hört hädelsen.
"Andra har han frälst (hjälpt, räddat, befriat från döden), men sig själv kan han inte frälsa. Är det Israels kung [som agerar så]? Om han kommer ner från korset nu så ska vi tro på honom!
Han förtröstar (litar) på Gud, låt Gud rädda honom om han bryr sig om honom [], han har ju sagt att han är Guds Son."
Markusevangeliet (3)
ska få hundrafalt igen. Redan nu i den här tiden ska han få
hus [plural], bröder, systrar, mödrar, barn och landområden
mitt under förföljelse,
och evigt liv i den kommande tidsåldern. [I uppräkningen nämns allt i plural, även mödrar. Däremot nämns inte fäder vilket troligen pekar på att det finns bara en Fader som är i himlen, se .]
För då ska det bli 'en stor vedermöda' (en stor nöd, lidande och betryck), vars like inte har funnits från den tid då Gud skapade världen till denna dag, och inte heller kommer att förekomma igen.
Låt den Smorde (Messias, Kristus), Israels Kung nu komma ner från korset, så vi får se och tro på honom!" Även de som var korsfästa tillsammans med honom hånade (förolämpade, skymfade) honom.
Lukasevangeliet (14)
För han har sett (beaktat) sin tjänarinnas låga status (ödmjukhet). [; ] Se, från denna stund ska alla släkten (generation efter generation)
kalla mig välsignad (glad, lycklig). [; ]
"Härskare, nu låter du din tjänare gå bort i frid,
i enlighet med ditt ord (som du har lovat).
Även Jakob och Johannes, Sebedeus söner, som var kompanjoner till Simon, var lika förundrade.
Jesus sade till Simon: "Var inte rädd, från och med nu ska du fånga (skona, befria) människor." [Ordet "fånga" betyder ordagrant att fånga levande, rädda och skona liv. Den som "fångas" av Jesus får ett nytt verkligt liv. Ordet används bara här och i . Där används det om människor som hålls fångade i djävulens snara. Både Petrus och djävulen fångar människor, men Jesu tjänare "fångar" för att befria och djävulen för att binda till att göra hans vilja.]
Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är ni [mina lärjungar] som hungrar nu,
för ni ska bli mättade. Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är ni [mina lärjungar] som gråter nu,
för ni ska skratta.
Ve er [uttryck för intensiv förtvivlan] ni som är mätta nu,
för ni ska hungra. Ve er [uttryck för intensiv förtvivlan] ni som skrattar nu,
för ni ska sörja och gråta.
Då sade Herren till honom:
"Ni fariséer, ni rengör nu utsidan av bägaren och serveringsfatet, men ert inre är fullt av habegär (plundring) och ondska.
För från och med nu ska fem i samma familj vara separerade, tre mot två och två mot tre. [Nu ges ett exempel från en familj med fem personer.]
Men Abraham svarade: 'Barn, kom ihåg att du fick ut ditt goda medan du levde, och Lasarus likaså det onda. Nu får han tröst och du plågas.
och sade: "Om du ändå i dag hade förstått, också du, vad som ger verklig fred (frid). Men nu är det dolt för dina ögon.
För jag säger er att från denna stund ska jag inte dricka av vinstockens frukt förrän Guds rike kommer."
[Förhållandena har förändrats, nu skulle lärjungarna möta mer motstånd och behövde vara förberedda.] Då sade han till dem: "Men nu däremot [är det andra tider], den som har börs ska ta med den. Den som har en lädersäck [ska packa den med proviant] och ta med den. Om du inte har ett svärd (mindre kortare svärd som användes i närstrid), sälj din mantel och köp ett.
Men härefter ska Människosonen sitta på Guds den Allsmäktiges högra sida."
Johannesevangeliet (29)
Sedan sade han till dem: "Ös nu upp och ta det till bröllopsvärden (den som ansvarar för festen)", och de gjorde det.
Fem män har du haft förut, och den man du nu har [lever hos] är inte din man. Det du sade var sant." [Texten säger inte varför hon haft fem män. Det kan ha berott på skilsmässa, dock kunde den bara begäras av en man och behövde inte vara orsakad av otrohet från hennes sida (vissa rabbiner som Hillel ansåg att mannen kunde skilja sig för en sådan banal sak som vidbränd mat), se . En annan förklaring är att hon drabbats av sorg upprepade gånger då hennes tidigare män har dött (). Mannen hon bor hos nu kanske är en släkting som förbarmat sig över henne och gett henne tak över huvudet. Hon verkar vara en respekterad kvinna, eftersom folket lyssnade på hennes ord (, ). Hennes djupa tro på Skrifterna ( och ) talar för att hon levde ett rättfärdigt liv, och snarare var en kvinna drabbad av olyckliga omständigheter, än konsekvenserna av ett medvetet omoraliskt liv – en bild som senare utläggningar från 1500-talet ofta målat upp. Fram till reformationen var hon högt aktad och i predikningar kallas hon apostel och evangelist. Hon sågs som ett föredöme vad gäller att vittna om Jesus. Hennes prioriteringar skiftar från att hämta vatten till att vittna om Jesus när hon lämnar kvar krukan, se . Omnämnandet av Josef () knyter också an till hur Josefs lidande fick leda till hela Israels räddning (; ) vilket har en parallell till händelserna här, se . Jmf även med där äktenskapsbrott uttryckligen nämns, det görs inte här.]
Men den tid kommer, och den är redan här, då sanna (äkta, genuina) tillbedjare ska tillbe Fadern (böja sig ner i ödmjukhet, falla på knä; bildligt kyssa hans hand i vördnad) i ande och sanning, för det är sådana tillbedjare som Fadern söker (letar efter, vill ha). [Gud är mer intresserad att vi tillber honom än platsen där vi tillber.]
Med all säkerhet (amen, amen) säger jag er: Det kommer en tid, ja den är redan här, när de döda ska höra Guds Sons röst, och de som hör den ska leva (ha evigt liv).
De sade: "Är det inte Jesus, Josefs son? Vi känner ju både hans far och mor? Hur kan han då säga att han har kommit ner från himlen?"
Hon svarade: "Nej, Herre."
Jesus sade till henne: "Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer." [Vissa handskrifter lägger till: från och med nu.]
Men nu försöker ni döda mig, en man som har sagt er sanningen som jag har hört från Gud. Så gjorde inte Abraham.
Judarna sade till honom: "Nu förstår vi (har vi en kunskap baserad på personlig erfarenhet) att du har en ond ande. Både Abraham och profeterna har dött, ändå säger du att vem som helst som väljer att hålla ditt ord, han ska aldrig i evighet se döden.
Men hur han nu kan se det vet vi inte, eller vem som har öppnat hans ögon, det vet vi inte heller. Fråga honom, han är gammal nog och kan tala för sig själv."
Jesus svarade dem: "Om ni var blinda skulle ni inte ha någon synd, men eftersom ni säger att ni ser, finns er synd kvar."
Lärjungarna sade till honom: "Rabbi (lärare), de judiska ledarna ville nyss stena dig. Ska du gå tillbaka dit?"
Men jag vet (har en klar förståelse av) att Gud kommer att ge dig vad du än ber (begär av) honom om."
Nu är min själ (mina känslor, tankar) i oro (nöd, fylld med bekymmer). Ska jag säga: Fader, rädda (fräls, bevara) mig från denna stund [av prövning och vånda]? Nej, det var just för denna stund jag har kommit.
Nu faller domen över den här världen (världens sätt, ordnade samhällssystem med föränderlig etik och moral), nu ska denna världens herraväldes furste [Satan] bli utkastad.
När nu Judas gått ut sade Jesus: "Nu är Människosonen förhärligad (fått Guds majestät, ära, glans, makt), och Gud har blivit förhärligad i honom.
Simon Petrus frågade honom: "Herre, vart går du?"
Jesus svarade: "Dit jag går kan du inte följa mig nu, men du ska följa mig senare." [Jesus förutsäger att Petrus också ska dö martyrdöden.]
Nu har jag sagt detta till er innan det sker, för att ni ska tro (lita, luta er mot mig), när det sker.
Om jag inte kommit och talat till dem skulle de inte vara skyldiga till synd, men nu har de ingen ursäkt för sin synd [synd betyder ordagrant 'att missa målet'].
Om jag inte hade gjort de gärningar som ingen annan någonsin gjort, så skulle de inte vara skyldiga till synd. Men nu har de sett (erfarit) dem, och [trots att de med egna ögon sett alla dessa under och tecken har de] hatat både mig och min Fader.
"Nu går jag hem till honom som har sänt mig,
och ingen av er frågar mig vart jag går.
Nu har ni smärta (tyngd, bedrövelse),
men jag ska se er igen och då ska ni glädja er i ert hjärta,
och ingen ska ta er glädje ifrån er [].
Hans lärjungar sade till honom: "Äntligen, nu talar du rakt på sak (öppet) och inte med hjälp av liknelser.
Nu vet vi att du vet allt och behöver inte höra någon som ställer frågor till dig. Därför tror vi att du har utgått från Gud."
Se, den stunden kommer, ja den är redan inne, när ni kommer att bli kringspridda (fly i skräck), var och en till sitt eget [hem] och lämna mig ensam. Men jag är inte ensam, eftersom Fadern är med mig.
Och nu, Fader, förhärliga mig intill (bredvid) dig med den härlighet jag ständigt hade hos dig innan universum (världen) fanns till. [Jesus ber för sina lärjungar:]
Nu har de förstått (fått en kunskap baserad på personlig erfarenhet) att allt du gett mig kommer från dig,
Nu kommer jag till dig. Men jag säger dessa saker [ber den här bönen] medan jag ännu är i världen, för att de ska ha min fullkomliga (ett tillstånd av ständigt överflödande) glädje i sig.
Jesus svarade [Pilatus]: "Mitt rike (min konungamakt som inte är begränsat till en plats, utan finns överallt där mina befallningar råder) tillhör inte denna världen. Om mitt rike var från den här världen, hade mina efterföljare kämpat (stridit) för att jag inte skulle bli överlämnad till judarna. Mitt rike är inte av (har inte sitt ursprung eller källa från) den här världen."
Jesus sade till dem: "Ta med några av de småfiskar ni fångat."
Apostlagärningarna (25)
Sedan han nu genom Guds högra hand (Guds kraft) blivit upphöjd [till Guds högra sida] och fått (tagit emot) den utlovade helige Anden (löftet – den helige Ande) av (alldeles intill) Fadern, har han utgjutit (i överflöd låtit tömma ut) detta som ni både ser och hör. [Det grekiska ordet för att "ta emot" – lambano innefattar ett beslut att villigt och aktivt ta emot något som ges, se även .]
[Avslutande uppmaning till omvändelse:]
Lyssna, syskon, jag vet att varken ni eller era ledare visste vad ni gjorde [när ni förnekade och förrådde Jesus]. [Det skedde i okunskap, se ; .]
Herre, se nu på deras hot och ge dina tjänare all frimodighet, så att de kan förkunna ditt ord,
Så nu i detta fall [med apostlarna och den här nya rörelsen] säger jag [Gamaliel] er: Håll er borta från dessa män. Släpp dem fria! För om detta bara är mänskligt påhitt och aktivitet (entusiasm) blir det inget av det,
Då lämnade Abraham
kaldéernas land och bosatte sig i
Haran. När hans far hade dött, förde Gud honom därifrån till det land där ni
nu bor.
Jag har själv sett hur mitt folk förtrycks i
Egypten och hört hur de suckar,
och jag har stigit ner för att befria dem.
Gå
nu! Jag sänder dig till
Egypten [som min budbärare].
[, ]Finns det någon profet som era fäder inte har förföljt? De dödade dem som förutsade den Rättfärdiges ankomst, och nu har ni förrått och mördat honom,
Sänd
nu några män till
Joppe och skicka efter en viss Simon som kallas Petrus.
Då skickade jag genast bud efter dig, och det är storslaget att du kom. [Jag är så tacksam att du kom hit till mig som inte är jude.] Nu är vi alla här inför Gud för att höra allt som Herren har befallt dig att säga."
När Petrus väl hade blivit sig själv igen [vaknat upp] sade han: "Nu vet jag verkligen att Herren har skickat sin ängel och räddat mig ur Herodes händer, undan allt som det judiska folket väntat sig (trodde skulle ske)."
Nu kommer Herrens hand över dig, och du ska bli blind en tid och inte kunna se solen." [Denne falske profet hette "Barjesus". Etymologiskt betydde det "frälsarens son", men han var raka motsatsen.]
I samma ögonblick föll töcken och mörker över honom, och han irrade omkring och sökte efter någon som kunde ta hans hand och leda honom.
och han visade sig under många dagar för dem som hade följt honom från
Galileen upp till
Jerusalem och som
nu är hans vittnen inför folket.
Varför vill ni då utmana Gud och lägga ett ok på lärjungarnas axlar som varken våra fäder eller vi själva har kunnat bära?
Fångvaktaren framförde detta till Paulus och sade: "Domarna har sänt bud att ni ska friges. Så kom nu ut och gå i frid!"
Men Paulus sade till dem: "De har piskat oss offentligt utan rättegång – trots att vi är romerska medborgare – och [dessutom] kastat oss i fängelse. Nu vill de skicka i väg oss i hemlighet! Nej, de får komma hit själva och hämta ut oss." [Paulus och Silas hade troligen med sig en testatio, som var ett officiellt intyg att de var romerska medborgare. Födelseort och medborgarskap var inskrivet på en diptyk, föregångaren till vår bok, som bestod av två hopfällbara skivor av trä överdragna av ett vaxskikt som man skrev på.]
Gud har hittills haft överseende med människans tidigare okunnighet om detta (medvetet låtit den passera), men nu befaller han alla människor överallt att omvända sig (förändra sitt tänkesätt),
men eftersom de ständigt var emot honom och hånade honom, skakade han av dammet från sina kläder och sade till dem: "Ert blod ska komma över era egna huvuden. Jag är utan skuld.
Från och med nu går jag till hedningarna."
[Eftersom Paulus senare går till judarna i Efesos på vägen hem, se , syftar detta uttalande på att han i Korint inte längre gick till judarna.]Se,
nu reser jag, bunden i anden, till
Jerusalem utan att veta vad som ska hända mig där.
Jag vet att ni aldrig mer kommer att se mitt ansikte igen, alla ni som jag har gått omkring hos och predikat riket för.
[Paulus visste inte alla detaljer vad som skulle ske i framtiden, se . Dock visste han den övergripande planen, se . I Romarbrevet, som Paulus troligtvis skrev från Korint några månader tidigare, redogör han för sina planer att röra sig västerut och att han var klar med sin uppgift i Mindre Asien, se . Detta är sista gången Paulus ser församlingsledningen i Efesos som grupp, eventuellt kan någon av dem besökt honom under hans fångenskap i Rom några år senare. Se även ; .]Nu överlämnar (anförtror) jag [Paulus] er åt Gud, och hans nåderika ord (budskapet om hans kraft och oförtjänta favör) [dvs. Bibeln, Guds skrivna ord], som har kraft att bygga upp er och ge er ett arv bland alla som är helgade (avskilda, renade).
Och nu, vad väntar du på? Res dig och låt dig döpas och tvättas ren från dina synder och åkalla (fråga efter, ropa och vädja till) hans namn [i bön].
Nu kan ni tillsammans med Rådet meddela befälhavaren att han ska skicka ner Paulus till er. Låt honom tro att ni vill undersöka hans sak närmare. Vi står redo att döda honom innan han kommer fram."
[Kanske var det samma judar från Efesos som startade upploppet några dagar tidigare, se , som gått samman för att döda Paulus. Ordet för "ed" som används här är inte det vanliga ordet utan är ett starkare uttryck som ordagrant betyder "att förbanna". Denna typ av ed kunde lyda: "Låt Gud straffa och förbanna oss om vi inte uppfyller detta löfte."] Men låt dem inte övertala dig, för mer än fyrtio av dem ligger i bakhåll för honom. De har svurit en ed att varken äta eller dricka förrän de dödat honom, och nu står de och väntar på att du ska säga ja till deras begäran."
Men när Paulus talade om rättfärdighet och självbehärskning och den kommande domen, blev Felix förskräckt och sade: "Gå din väg för den här gången. När jag får tid ska jag kalla på dig."
Nu står jag här inför rätta för mitt hopp. [Det är enda anledningen!] Det är ett hopp till det löfte som Gud gav våra fäder (förfäder),
Men nu uppmanar jag er att fatta mod. Inte en enda av er ska mista livet, bara fartyget ska gå under.
Romarbrevet (14)
vid [tiden för] Guds fördragsamhet (tolerans, återhållsamhet), för (gr. pros) att visa på (bevisa) sin rättfärdighet i den tid (gr. kairo) som nu är [inne]: att han [själv alltid] är rättfärdig [och rättvis] och [alltid] gör den rättfärdig [friar den] som är av Jesu tro (trofasthet; och rättfärdiggör utifrån "Jesus-tron") [den tro som har sitt ursprung hos Jesus och som föder en förtröstan på honom]. [Jesus representerar här platsen för försoningsoffret, men utgör också själva försoningsoffret. Han visade även sin trofasthet genom att han utgöt sitt blod för mänsklighetens synder. I sin vishet och plan lät Gud också dem som med sina hjärtan var hängivna honom och vars synder begåtts innan Jesu försoningsoffer få räknas som rättfärdiga. En förebild på detta är när översteprästen på försoningsdagen (Jom kippur) gick in till det allra heligaste i tabernaklet där han – utom synhåll för Israels folk – stänkte blod från försoningsoffret på nådastolen dvs. på locket som täckte förbundsarken, se ; .
Paulus upprepar med eftertryck strofen "att visa på sin rättfärdighet" (från ) i . Först skriver han om Guds bevis/tecken i obestämd form och använder prepositionen eis (som beskriver en rörelse som lett in i eller fram till en viss punkt), medan han nästa gång inleder med prepositionen pros (som beskriver något som sträcker sig mot ett mål för att få kontakt och som indikerar ömsesidighet och växelverkan).]
När vi nu har blivit rättfärdiga genom hans blod, hur mycket mer (hur mycket säkrare) ska vi inte genom honom bli frälsta (räddade) undan straffdomen [Guds vrede mot synden].
Inte bara det, vi gläder oss i (berömmer, talar positivt om) Gud tack vare vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus), genom vilken vi nu har tagit emot försoningen.
Jag använder en enkel bild för er mänskliga svaghets skull. [Paulus ursäktar att han nu använder bilden att vara "förslavad" till rättfärdighet, eftersom Gud inte håller någon fången, men han använder det som en illustration ändå.] Så som ni förr ställde era kroppar i orenhetens och laglöshetens tjänst
som ledde till laglöshet,
så ska ni nu ställa era kroppar i rättfärdighetens tjänst
som leder till helgelse (processen och förvandlingen till allt större helighet).
Men vad fick ni då för frukt? Sådant som ni nu skäms över, eftersom det slutar i död.
[ formar en kiasm där Jesu syndoffer står centralt i .] Därför [på grund av vad Jesus gjort, se ] finns det nu ingen fördömelse (fällande dom) för dem som är i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus [för dem som inte vandrar efter köttet, utan efter Anden, se ].
För jag menar [efter att ha gått igenom olika alternativ] att den här (nuvarande) tidens lidanden inte betyder (är värda) någonting mot [väger lätt jämfört med] den härlighet (ära, glans – gr. ) som kommer att uppenbaras (avslöjas) för (i) oss [och bli vår].
Vi vet (har förstått) att hela skapelsen [fortfarande] – fram till nu – suckar (jämrar sig) och lider tillsammans i smärta (i födslovåndor).
På samma sätt finns också nu i denna tid (tidsperiod) en rest som Gud har utvalt av nåd.
Det fanns en tid förut när ni [hedningar] var olydiga mot Gud, men nu har ni fått barmhärtighet genom deras [israeliternas] olydnad.
Så har nu också de varit olydiga, för att sedan få barmhärtighet genom den barmhärtighet som ni har fått.
Gör detta [älska din nästa som dig själv, se ], eftersom ni mycket väl vet vilken slags tid det är (vilken allvarlig tid det är när avgörande beslut måste tas). [Efter pingstdagen började vår tidsålder, som kallas nådens eller församlingens tidsålder. När Jesus kommer tillbaka börjar nästa tidsålder, tusenårsriket.]
Nu är det hög tid för er att vakna upp ur er sömn (komma till insikt om verkligheten), för frälsningen (den slutgiltiga räddningen) är närmare oss nu än när vi först kom till tro.
men som nu har uppenbarats och gjorts känt
genom profetiska Skrifter på den evige Gudens befallning
för att föra alla folk till trons lydnad.
1 Korintierbrevet (6)
Jag gav er mjölk [som en mor skulle föda ett litet barn], eftersom ni inte var mogna (stora nog) att ta till er fast föda [djupare andliga sanningar]. Men ni är [tre år senare] fortfarande inte redo!
Men nu skriver jag till er
att ni inte ska umgås med den som kallar sig broder [som kallar sig en kristen]
och är [har som livsstil att vara]
sexuellt omoralisk,
girig,
avgudadyrkare,
förtalare,
drinkare eller
utsugare.
Med en sådan ska ni inte ens äta. [Denna lista har likheter med dödssynderna i 5 Mos 13-24, som också avslutas med att man inte ska ha något att göra med den som hänger sig åt sådant.]
Mannen som inte tror är nämligen helgad genom sin hustru,
och hustrun som inte tror är helgad genom sin troende man.
Annars skulle era barn vara orena, men nu är de heliga. [I judisk tradition, vad det gäller heligt och orent, antogs det oheliga vanhelga det heliga. Jesus vänder på detta. I orenar varken kvinnan med blödningar eller Jairus döda dotter Jesus. Han rör vid det som ansågs orent utan att själv bli orenad, i stället helas och renas det han rör vid.]
Men nu är det så att det är många delar, men en enda kropp.
Syskon (bröder och systrar i tron),
tänk er att jag kommer till er och talar [obegripliga] tungomål,
vad hjälper det er (vad blir det för nytta och vinst) om jag inte ger er någon:
uppenbarelse
eller kunskap
eller profetia
eller undervisning (doktrin)? [Denna lista hör ihop parvis. Uppenbarelse hör ihop med profetia och kunskap med undervisning. Uppenbarelse kommer genom profeten och kunskap genom läraren. Vers tre fokuserar på "uppbyggelse, uppmuntran och tröst" medan här i vers sex kommer nästa steg, "uppenbarelse och kunskap", som leder till en djupare tro.]
När det gäller vår broder Apollos har jag ivrigt uppmanat honom att resa till er tillsammans med bröderna. Men han ville inte alls åka nu, utan reser när han får tillfälle.
2 Korintierbrevet (7)
Därför bedömer jag inte längre någon på människors vis (efter köttet). Även om vi också har uppfattat den Smorde (Messias, Kristus) på det sättet [före frälsningen], så gör jag det inte nu längre.
För han säger ju:
"Jag har bönhört (lyssnat och svarat) dig i precis rätt tid,
och på befrielsens dag [då du var ansatt av ofredande fiender] hjälpte jag dig (rusade jag till din hjälp)." [] Nu är det rätt tid [då du blir välkomnad och accepterad av Gud], nu är det befrielsens dag.
Men nu är jag glad, inte därför att ni blev bedrövade (sorgsna) utan för att bedrövelsen ledde till omvändelse (ett förvandlat tänkesätt). Ni blev ju bedrövade på det sätt som Gud ville, och skadades därför inte på grund av vad vi gjorde.
Just nu kommer ert överflöd att möta deras behov, en annan gång kommer deras överflöd att möta ert behov. På så sätt sker en utjämning,
När jag var hos er den andra gången varnade jag dem som syndade och alla andra, och
nu när jag inte är hos er varnar jag er igen: När jag kommer tillbaka ska jag inte skona er.
[Paulus är tydlig med att han inte kommer att tolerera ryktesspridning och splittring i församlingen. Han hade varnat dem flera gånger och är det fortfarande stridigheter och synd kommer han att konfrontera dem som är involverade. De flesta som sår in splittring gör det i det fördolda. Vi vet inte vad som hände när Paulus väl kom till Korint. I framkommer att Paulus kom en tredje gång till Grekland, där Korint var huvudstaden, och stannade där i tre månader.]Galaterbrevet (6)
De hade bara hört upprepade gånger att han som förut ständigt förföljde oss, predikar nu den tro som han förut försökte förgöra (utrota),
nu (dessutom) lever inte längre jag [gr. ego – här betonar Paulus med eftertryck sitt eget jag, precis som i början av ], utan den Smorde (Messias, Kristus) lever i mig. Och det [liv] som jag nu lever i köttet (i kroppen), det lever jag genom tro från Guds Son [jag får del av den förtröstan han äger], han som [osjälviskt] älskade mig och utgav sig själv för mig. [; ; ]
Är ni så oförstående (tanklösa)?
Ni som började [ert nya liv] i Anden,
ska ni nu sluta i köttet (försöka nå målet genom egen mänsklig kraft)?
Men nu, när ni har lärt känna (fått en personlig erfarenhet av) Gud, eller snarare, Gud har lärt känna (fått en personlig relation med) er, hur kan ni då vända tillbaka till dessa svaga och tomma krafter (element, primitiva religioner, vidskepelse)? Vill ni bli slavar under dem igen?
Ordet Hagar representerar
berget Sinai i
Arabien [öknen; Arava], det är också en bild av det
nuvarande
Jerusalem, för hon tjänar som en slav tillsammans med sina barn.
[Jerusalem var ockuperat och förslavat dels under Romarriket, dels under ett religiöst slaveri som huvudstad för judendomen med alla dess lagar och förordningar.]Men på samma sätt som det var då, att barnet som fötts på naturligt sätt [efter köttet av slavkvinnan] förföljde (trakasserade) den som var född genom Anden, så är det också nu.
Efesierbrevet (4)
som ni förut levde (vanemässigt vandrade) i, efter denna världens tidsålder [levnadssätt, dvs. samhällssystem med föränderlig etik och moral], efter fursten (härskaren, prinsen) över luftens (den lägsta atmosfärens) herravälde – den ande som nu verkar i olydnadens barn [de rebelliska, de som inte tror, de som går emot Gud].
som i tidigare generationer inte var känd (avslöjad) för människor, på det sätt som den nu genom [den helige] Ande har blivit uppenbarad för hans heliga apostlar och profeter:
Nu skulle Guds vishet i sin [rikliga] mångfald göras känd genom församlingen för furstarna och väldigheterna (makterna) i det himmelska (i de himmelska världarna) [].
Förut (tidigare) var ni ju mörker, men nu är ni [nu sprider ni tillsammans] ljus (singular) i Herren. Vandra [lev då alltid aktivt] som ljusets barn
Filipperbrevet (5)
på grund av ert gemensamma engagemang (aktiva deltagande, finansiella bidrag; ert partnerskap) för evangeliet (det goda budskapet; de glada nyheterna), från [den allra] första dagen [när Lydia öppnade sitt hem för evangeliet, se ] ända till nu [när ni skickade denna gåva].
Det är min innerliga längtan (intensiva förväntan) [som när man sträcker på huvudet för att få se det man kan ana, se ] och mitt hopp (säkra förväntan) att jag inte ska komma på skam på något sätt – utan i all frimodighet ska den Smorde (Messias, Kristus), nu som alltid, bli förhärligad i min kropp, vare sig jag lever eller dör. [Döden var ett verkligt hot eftersom Paulus satt fängslad, se .]
eftersom ni har samma kamp (tävling) att utkämpa som ni såg i mig [som jag hade], och som ni nu hör att jag [fortfarande] har.
Därför, mina älskade, precis som ni alltid [uppmärksamt] har lyssnat [lytt mina råd], inte bara i min närvaro utan [ännu] mycket mer nu i min frånvaro:
arbeta [fullt ut] på er egen frälsning (räddning, befrielse; ert eget bevarande) [låt er fullkomnas]
med [Guds-] fruktan och bävan [varsamhet för hur ni lever].
[Lev i helgelse (), var vaksamma () och var medvetna om att hjärtat är bedrägligt ().]
Många vandrar ... [meningen är ogrammatisk, här avbryts den abrupt och Paulus blir känslosam och fyller i] som jag ofta sagt till er, och nu igen måste säga under tårar – [de vandrar, lever sina liv] som fiender till den Smorde (Kristi) kors.
Kolosserbrevet (2)
Nu [även när jag är fängslad] gläder jag mig mitt i mina lidanden för er, och det som fattas
(är kvar) av den Smordes
(Kristi) lidanden uppfyller jag i mitt liv för hans kropp, som är församlingen.
[De lidanden Paulus talar om kan inte referera till Jesu lidande på korset för mänsklighetens synd. Dessa är fullbordade och ingen människa kan ta del i dem. Det finns dock en aspekt där Jesus lider än i dag. När Paulus var på väg till Damaskus för att fängsla kristna hörde han en röst som sade: "Saul, Saul varför förföljer du mig?", se . Paulus hade inte medvetet förföljt Herren, men när han förföljde kristna var det samma sak. Huvudet för Jesu kropp i himlen känner av när hans kropp här på jorden får lida.] det mysterium (en hemlighet) som varit dolt genom tidsåldrar och generationer men nu har uppenbarats för hans heliga.
1 Thessalonikerbrevet (1)
Nu lever vi [igen], om ni står fasta i Herren.
2 Thessalonikerbrevet (1)
Ni vet vad det är som nu håller honom [laglöshetens människa, se ] tillbaka så att han kan bli uppenbarad (träda fram) först när hans tid (epok, som börjar och slutar vid en specifik händelse) kommer.
1 Timoteusbrevet (2)
"Fysisk träning är nyttig (hjälper)
till viss del (ger en liten kortvarig förtjänst),
medan gudsfruktan (vördnadsfull tillbedjan) är nyttig (hjälper)
på alla sätt,
för den har löfte om liv,
både i detta livet och det kommande." [Fysisk träning är det grekiska ordet gymnasia. Det kan syfta på fysisk träning i allmänhet eller på asketism, se , där man tvingar kroppen till lydnad för att uppnå en högre andlighet.]
Uppmana dem som är rika i den här tidsåldern (världen) att inte vara högmodiga eller sätta sitt hopp till något så osäkert som rikedom, utan till Gud som rikligt ger oss allt att njuta av.
2 Timoteusbrevet (2)
men som nu har blivit synlig när vår Frälsare den Smorde (Messias, Kristus) Jesus har trätt fram (uppenbarat sig). Han har brutit dödens makt och fört fram liv och oförgänglighet (immunitet från evig död) i ljuset genom evangeliet.
Demas har övergett mig,
han fick kärlek till den här världen
(denna nuvarande tidsålder) och reste till
Thessalonike.
Crescens
har rest till
Galatien [i Mindre Asien, centrala Turkiet].
Titus
har rest till
Dalmatien [region norr om Makedonien, nuvarande sydvästra Kroatien].
[Demas, som är en kortare form av namnet Demitrus, hade tidigare varit en nära medarbetare till Paulus, se . Han var inte en jude, se , . Han hade övergivit Paulus i Rom och flyttat till Thessalonike som troligen var hans hemstad. Crescens och Titus var utsända på nya uppdrag. Tidigare hade Paulus skrivit till Titus på Kreta och bett honom spendera vintern i Nikopolis, se .]Titusbrevet (1)
Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och i stället leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tidsålder som nu är,
Hebreerbrevet (5)
Allt lade du under hans fötter. [. Denna psalm handlar generellt om människans roll i skapelsen. Här används den i ett messianskt och eskatologiskt perspektiv.] För när han [Gud] lade allting under honom, har han inte lämnat något som inte är underlagt honom [under människans kontroll, se ], men ännu ser vi dock inte att allt har lagts under honom.
Ovanpå den [arken] stod härlighetens keruber [änglar med vingar som representerade Guds närvaro, se ] som överskuggade nådastolen [det guldbeklädda locket på förbundsarken]. [Det var här översteprästen stänkte blod för att försona synden en gång per år under försoningsdagen – Jom kippur, se ; .] Men vi kan inte gå in på alla detaljer runt detta nu.
För den Smorde (Messias, Kristus) gick inte in i en helgedom som är gjord av människohand och som bara är en bild (modell, kopia) av den verkliga helgedomen. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull.
Men nu längtade de efter (sökte, sträckte de sig efter) ett bättre land, det himmelska. Därför skäms inte Gud [som kallas "Abraham, Isak och Jakobs Gud"] för att kallas deras Gud, för han har förberett en stad åt dem.
Den gången fick hans röst jorden att skaka
[när Gud gav lagen på berget Sinai, se ], men
nu har han lovat och sagt:
Än en gång ska jag skaka inte bara jorden utan också himlen.
[Citatet är från och handlar om när Herren ska komma tillbaka och uppfylla sitt hus med sin härlighet. Stycket avslutas i med att den kommande härligheten ska bli större än den förra. Gud förbereder nya himlar och en ny jord, se ; ; ; .]Jakobs brev (3)
[Uttrycket "Lyssna nu" återfinns bara här och i . Det binder ihop dessa stycken och ger en skarp varning. I nästa stycke, , varnas det för att förtjäna rikedom på ett orättfärdigt sätt. Här i nämns inte rikedom. Däremot handlar det om den bakomliggande drivkraften som är kärleken till pengar. Det är inte pengarna i sig som är problemet, utan kärleken till dem, se . Problemet som Jakob lyfter fram i exemplet nedan är när Gud utelämnas från det dagliga livet och kärleken till ekonomisk vinning blir större än önskan att göra Guds vilja.] Lyssna nu (var uppmärksamma), ni som säger:
"I dag eller i morgon ska vi resa till den eller den staden, stanna där ett år och göra affärer och tjäna pengar."
I stället skryter ni och är självsäkra. Allt sådant skryt är av ondo.
[Följande stycke handlar om orättfärdiga rika och hör ihop med stycket i . Uttrycket "Lyssna nu" återfinns bara här och i och ger en skarp varning.] Lyssna nu (var uppmärksamma), ni som är rika! Gråt och klaga över de olyckor som ska drabba er.
1 Petrusbrevet (5)
Det blev sedan uppenbarat för dem att det inte var sig själva utan er som de tjänade med sitt budskap. Det budskapet har nu förkunnats för er genom dem som i den helige Ande, sänd från himlen, gav er evangeliet. Detta budskap [att människor kan ha gemenskap med Gud] längtar även änglar ivrigt efter att få se (blicka in i, stå på tå och kika in). [Profeterna såg detta på avstånd. Även änglarna förundras över detta när de ser vad Gud har gjort i Jesus. På liknande sätt som keruben ovanför nådastolen blickar ner och förundras över vad blodet som stänkte betydde.]
Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk, ni som inte hade fått barmhärtighet har nu fått barmhärtighet. [, ; ]
Ni var som
får som gått vilse [], men nu har ni kommit tillbaka till herden som beskyddar era liv.
Efter denna förebild [vattnet i syndafloden] frälser nu dopet också er. Det innebär inte att kroppen renas från smuts, utan är ett rent samvetes bekännelse till Gud genom uppståndelsen av Jesus den Smorde (Messias, Kristus),
2 Petrusbrevet (2)
Men de himlar och den jord som nu finns har genom samma ord sparats åt eld och bevaras fram till den dag då de gudlösa människorna ska dömas och gå under.
Väx i stället [kontinuerligt, hela tiden] till
i nåd [Guds favör/kraft] [] och kunskap [personlig kännedom] om vår Herre och Frälsare, Jesus den Smorde (Messias, Kristus). Hans är äran,
nu och till evighetens dag.
Amen (låt det ske så).
1 Johannesbrevet (4)
Barn [andliga små barn under uppfostran – gr. paidion]!
Nu är det den sista tiden (timmen).
Ni har hört
att Antikrist ska komma [Paulus undervisar t.ex. om Laglöshetens människa, se ],
redan nu har många antikrister uppstått (dykt upp, visat sig). Genom detta vet vi (har vi en personlig erfarenhet, bevisar det) att det är den sista tiden. [Uttrycket "den sista tiden" används i NT för hela perioden från Jesu död och uppståndelse fram till hans återkomst, se Petrus tal i och . Med ordvalet indikerar Johannes att budskapet är brådskande, utan att för den skull hävda att slutet är nära förestående.
Ordet "Antikrist" betyder "motståndare till Kristus (den Smorde)", men också "ersättare för Kristus" och beskriver någon som kopierar och härmar Kristus. Alla läror som går emot vem Jesus är och vad han har sagt är "anti" Kristus. Följaktligen kallas de som förespråkar och lär ut dessa falska läror för antikrister och är fiender till Kristus (den Smorde). Uttrycket antikrist/antikrister används totalt fem gånger i NT. Fyra gånger i detta brev och en gång i . Andra titlar för Antikrist är "Laglöshetens människa", se , och "Förödelsens styggelse", se . Även vilddjuret i , förknippas med Antikrist.]
[Sex gånger i följande stycke försäkrar Johannes att den som tror är Guds barn, se ; , , , , . Tio gånger från och till slutet används ordet "född". Det har inte använts någon gång tidigare i brevet. Den som är född av honom är hans barn. De tror på Gud och älskar sina syskon medan de väntar på Jesu återkomst. Ordet går som en röd tråd genom detta stycke och används fem gånger, se ; , , , . Jesus har uppenbarats när han kom till jorden och kommer att uppenbaras när han kommer tillbaka.] Nu kära små barn [älskade unga familjemedlemmar i tron]: Fortsätt att förbli (var kvar, lev) i honom. Då kan vi vara frimodiga när han uppenbarar sig och behöver inte skämmas (rygga tillbaka från honom i skam) vid hans ankomst.
Mina älskade, vi är nu Guds barn. Det är ännu inte uppenbart vad vi ska bli, men vi vet med säkerhet att när han uppenbarar sig, ska vi bli lika honom, för då ska vi se honom som han verkligen är. [ beskriver vad vi är nu. beskriver vad vi ska bli. Det finns inget yttre bevis på att en kristen är ett Guds barn. Den fysiska förändringen uppenbaras när Jesus kommer. Johannes är öppen med att han inte vet alla detaljer kring hur denna förändring kommer att ske, men betonar att vi ska likna Jesus och få se honom, se ; ; . När en troende vet vem han är och vilket hopp som väntar ger det motivation till att helga och rena sig och bli mer lik honom redan här i jordelivet. Se även där vi uppmanas att arbeta på vår frälsning.]
och varje ande som inte bekänner [som förnekar] Jesus är inte från Gud. Det [den anden] är Antikrists ande, som ni har hört ska komma och som redan nu är (finns) i världen.
2 Johannesbrevet (1)
Nu ber jag dig, min fru (gr. kyria, se ) – det är inget nytt bud jag skriver till dig, utan [en upprepning av] det vi haft från början:
att vi ska (må) älska varandra (med Guds osjälviska, utgivande kärlek).
Judas brev (1)
den ende Guden, vår Frälsare genom Jesus den Smorde (Messias, Kristus), vår Herre – honom tillhör ära, majestät, välde och makt före all tid, nu och i all evighet. Amen (låt det ske så).
nu, från och med nu
