Och det hände sig att när Jerusalems kung Adonitsedek hörde hur Josua hade intagit Ai och fullständigt ödelagt staden – hur han hade gjort med Ai och dess kung på samma sätt han gjort med Jeriko och dess kung och hur invånarna i Givon hade ingått fred med Israel och var ibland dem –

då blev de mycket rädda eftersom Givon var en stor stad, som en av de kungliga städerna, större än Ai och alla dess män var mäktiga stridsmän.

Därför sände Adonitsedek, Jerusalems kung till Hoham, kung i Hebron, och till Piram, kung i Jarmot, och till Jafija, kung i Lachish, och till Devir, kung i Eglon och sa:

"Kom upp till mig och hjälp mig och låt oss slå Givon, för de har gjort fred med Josua och med Israels söner."

Därför samlade sig de fem kungarna från amoréerna: Jerusalems kung, Hebrons kung, Jarmots kung, Lachishs kung, Eglons kung tillsammans och gick upp, de och deras härar och slog läger mitt emot Givon och krigade mot dem.

Och Givons män sände till Josua till lägret i Gilgal och sa: "Släpp inte dina händer från dina tjänare, kom upp till oss snabbt och rädda oss och hjälp oss, för alla amoréernas kungar som bor i bergsbygden har samlat sig tillsammans mot oss."

Så Josua gick upp från Gilgal, han och allt krigsfolket med honom och alla mäktiga stridsmän.

Och Herren sa till Josua: "Frukta inte för dem för jag har gett dem i din hand, inte en enda man av dem ska stå dig emot."

Därför kom Josua över dem plötsligt, eftersom han vandrade upp från Gilgal hela natten.

Och Herren förvirrade dem inför Israel som slog dem med en stor slakt vid Givon, och de jagade dem längs vägen upp mot Beit-Choron och slog dem ända till Azeqa och till Mackedah.

Och det hände när de flydde undan Israel när de var på väg ner från Bet Choron, att Herren kastade ner stora stenar från himlarna över dem ända till Azeqa och de dog. Det var fler som dog av haglet än de som Israels söner slog med svärdet.

Vid den tiden talade Josua till Herren på den dagen när Herren gav amoréerna inför Israels söner, och han sa i Israels åsyn: "Sol, stå stilla över Givon, och du måne, i Ajalons dal."

Och solen stod stilla och månen stannade till dess folket hade hämnats på alla sina fiender. Är inte detta skrivet i Jashars bok? Och solen stannade mitt på himlarna och hade ingen brådska med att gå ner på en hel dag.

Det har inte funnits någon dag som denna, varken förr eller senare, då Herren lyssnade på en mans röst, för Herren stred för Israel.

Och Josua återvände, och hela Israel med honom, till lägret i Gilgal.

Men de fem kungarna hade flytt och gömde sig i grottan vid Mackedah.

Och man berättade för Josua och sa: "De fem kungarna är funna, gömda i en grotta vid Mackedah."

Josua svarade: "Rulla stora stenar framför grottans öppning och sätt män där att bevaka dem.