Ve över den förtryckta staden, befläckad och besudlad.

Hon lyssnade inte på rösten, hon tog ingen korrigering, hon litade inte på Herren, hon drog sig inte nära Gud.

Hennes furstar därinne är rytande lejon, hennes domare är nattens vargar, de lämnar ingenting på benet till morgonen.

Hennes profeter är hänsynslösa, förrädiska män. Hennes präster har vanhelgat det som är heligt och gör våld på undervisningen.

Herren är rättfärdig i hennes mitt; han gör inget orätt. Morgon efter morgon tar han fram sin rättvisa i ljuset, den saknas aldrig, och den orättfärdige vet inte av skam.

Jag har huggit av folkslag, deras torn har blivit öde. Jag har fördärvat deras gator, så att ingen går förbi. Deras städer ligger öde, där finns ingen människa, ingen bor i dem.

Jag sa: "Sannerligen, nu ska du frukta mig, och ta emot min tillrättavisning." Då skulle hennes boning inte utplånas, enligt allt jag fastställt om henne. Men de steg ändå upp tidigt och utförde alla sina sysslor korrumperat.

"Därför måste du tålmodigt vänta på mig", förkunnar Herren. "Vänta på den dag när jag reser mig upp till anfall för att plundra. Jag har beslutat mig för att samla hednafolk och riken, så att jag kan tömma min vrede över dem, all min kokande ilska, för den dagen ska hela jorden förtäras av min svartsjuka eld.

Då ska jag förvandla folken så att de talar ett rent språk från rena läppar, så att de alla i bön kan ropa Herrens namn, till att tjäna honom – en skuldra.

Ända från andra sidan floderna i Kush, ska de som ber till mig komma med offer till mig.

På den dagen ska du inte längre skämmas för alla synder som du begått mot mig. Då ska jag befria dig från de stolta och högmodiga, och ni ska aldrig mer uppträda arrogant på mitt heliga berg.

Jag ska lämna kvar mitt ibland dig ett ödmjukt folk, och de ska ha sin tillflykt i Herrens namn.

De som då är kvar i Israel ska inte synda mer. De ska inte tala inbillning, och man ska inte hitta en svekfull tunga i deras mun. Ja, de ska få beta fridfullt som får på grönbete och kunna ligga ner, utan någon som helst fara.

Ropa, dotter Sion! Höj upp ett härskri, Israel! Var glad och jubla av hela ditt hjärta, dotter Jerusalem!

Herren har tagit bort domarna mot dig, han har kastat ut fienden. Herren, Israels Konung, bor mitt ibland dig, ni ska inte längre frukta något ont."

På den dagen ska det sägas till Jerusalem: "Frukta inte, Sion, låt inte dina händer falla!

Herren, din Gud är mitt ibland dig, en mäktig hjälte som frälser. Han jublar över dig i översvallande glädje, han är tyst i sin kärlek, han fröjdar sig över dig med jubelsång."

Jag ska samla dem bland er som sörjer över högtiderna, de som är en skammens börda för er.

Se, på den tiden ska jag ta hand om alla dem som förtrycker dig. Jag ska frälsa henne – hon, den lama och församla henne – hon, den kringspridda. Jag ska göra dem till lovsång och berömmelse i varje land där de har blivit utsatta för skam.

På den tiden ska jag samla in er; på den tiden ska ni bli insamlade. För jag ska ge er ryktbarhet och ära bland alla jordens folk när jag återbördar dina fångar inför deras ögon, säger Herren.