1 הִתְקוֹשְׁשׁוּ
samla
hiteqvóshesho
וָקוֹשּׁוּ
och samla
va'qvósho
Samla ihop dig, ja, samla ihop dig, du skamlösa folk,
2 בְּטֶרֶם
i innan
be'terem
בְּטֶרֶם
i innan
be'terem
חֲרוֹן
glödande vrede
charvón
בְּטֶרֶם
i innan
be'terem
innan förordningen går ut, innan dagen försvinner som agnar, innan Herrens brinnande vrede kommer över dig, innan Herrens vredes dag kommer över dig.
3 מִשְׁפָּטוֹ
rättvisa hans
mishepat'vó
בַּקְּשׁוּ
söka -
baqesho-
תִּסָּתְרוּ
dölja
tisatero
Sök Herren, alla ni ödmjuka i landet som har verkställt hans domar. Sök rättfärdighet, sök ödmjukhet ; kanske ska ni bli undangömda på Herrens vredes dag.
4 וְאַשְׁקְלוֹן
och Ashqelon
ve'asheqelvón
לִשְׁמָמָה
till ödemark
li'shemamah
אַשְׁדּוֹד
Ashdod
ashedvód
בַּצָּהֳרַיִם
i middag
ba'tóahórajim
יְגָרְשׁוּהָ
driva ut henne
jegaresho'ha
וְעֶקְרוֹן
och Eqron
ve'eqervón
תֵּעָקֵר
rycka upp
teaqer's
Gaza ska bli övergivet och Ashkelon ska bli en ödemark. Ashdod ska fördrivas mitt på dagen och Ekron ska ryckas upp.
5 פְּלִשְׁתִּים
filisté
pelishetim
וְהַאֲבַדְתִּיךְ
och förgöra du
ve'haavadeti'khe
Ve över invånarna längs havet, Keretims land. Herrens ord är emot er. Kanaan, filistéernas land: "Jag ska fördärva dig tills det inte längre finns några invånare hos dig."
6 וְהָיְתָה
och vara
ve'hajetah
וְגִדְרוֹת
och inhägnad
ve'gidervót
Havskusten ska bli en betesmark med ängar för herdarna och fållor för hjordarna.
7 וְהָיָה
och vara
ve'hajah
לִשְׁאֵרִית
till kvarleva
li'sheerit
אַשְׁקְלוֹן
Ashqelon
asheqelvón
יִרְבָּצוּן
ligga
jirebatóo'n
יִפְקְדֵם
att sköta dem
jifeqede'm
אֱלֹהֵיהֶם
Gud deras
elóhei'hem
וְשָׁב
och återvända
ve'shav
שְׁבוּתָם
fångenskap deras
shevota'm
Kusten ska tillhöra kvarlevan av Juda hus och där ska de beta. I Ashkelons hus ska de lägga sig ner på kvällen, för Herren deras Gud ska besöka dem och föra tillbaka dem från fångenskapen.
8 שָׁמַעְתִּי
höra
shamaeti
וְגִדּוּפֵי
och hån
ve'gidofei
וַיַּגְדִּילוּ
och växa
va'jagedilo
גְּבוּלָם
område deras
gevola'm
Jag har hört hånet från Moab och hånskratten från Ammons barn som har hånat mitt folk och ifrågasatt deras gränser.
9 יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
כִּסְדֹם
som Sedom
ki'sedóm
וּבְנֵי
och söner
o'venei
כַּעֲמֹרָה
som Gomorra
ka'amórah
מִמְשַׁק
tillhåll
mimeshaq
וּמִכְרֵה
och saltgrop -
o'mikhere-
וּשְׁמָמָה
och ödemark
o'shemamah
שְׁאֵרִית
kvarleva
sheerit
יְבָזּוּם
ta byte dem
jevaóo'm
וְיֶתֶר
och resten
ve'jeter
יִנְחָלוּם
ärva dem
jinechalo'm
Därför, så sant jag lever, förkunnar Härskarornas Herre, Israels Gud, Moab ska bli som Sodom och Ammon som Gomorra de ska bli en besittning för ogräs och en salthåla, ett evigt ödeland. Kvarlevan av mitt folk ska plundra dem; kvarlevan av mitt folk ska avfolka dem.
10 גְּאוֹנָם
högmod deras
gevóna'm
וַיַּגְדִּלוּ
och växa
va'jagedilo
Detta är lönen för deras stolthet, för de har hånat och trängt Härskarornas Herres folk.
11 וְיִשְׁתַּחֲווּ
och buga sig -
ve'jishetachavo-
מִמְּקוֹמוֹ
från plats hans
mi'meqvóm'vó
הַגּוֹיִם
folkslag
ha'gvójim
Herren ska vara skrämmande mot dem, för han har låtit alla jordens gudar tyna bort. Inför honom ska var och en från sin plats knäböja, även önationerna.
12 חַרְבִּי
svärd min
charebi'j
Du kushit ska också bli slaktad av mitt svärd.
13 וִיאַבֵּד
och förgöra
vi'jabed
וְיָשֵׂם
och sätta
ve'jasem
לִשְׁמָמָה
till ödemark
li'shemamah
כַּמִּדְבָּר
som öken
ka'midebar
Han ska sträcka ut sin hand mot norr och ödelägga Assyrien och göra Nineve till en ödemark, torr som öknen.
14 וְרָבְצוּ
och ligga
ve'ravetóo
בְתוֹכָהּ
i mitt henne
ve'tvókha'h
חַיְתוֹ
levande -
chajetvó-
בְּכַפְתֹּרֶיהָ
i knopp henne
be'khafetóre'ha
יְשׁוֹרֵר
sjunga
jeshvórer
בַּחַלּוֹן
i fönster
ba'chalvón
אַרְזָה
cederpanel
areóah
Hjordar ska ligga ner i hennes mitt, alla sorters vilda djur, både små ugglor och stora ugglor ska ha sina bon på hennes pelare. Deras röst ska höras i fönstret, dörröppningen ska vara i ruiner, cederplankorna ska vara exponerade.
15 הָעַלִּיזָה
jublande
ha'alióah
הַיּוֹשֶׁבֶת
sitta
ha'jvóshevet
לָבֶטַח
till trygghet
la'vetach
בִּלְבָבָהּ
i hjärta henne
bi'levava'h
וְאַפְסִי
och upphöra jag
ve'afesi'j
לְשַׁמָּה
till ödeläggelse
le'shamah
לַחַיָּה
till levande
la'chajah
יָדוֹ
hands hans
jad'vó's
Detta är den glada staden som lever bekymmerslöst och tryggt och säger i sitt hjärta: "Det är jag, jag och ingen annan." Hur har hon blivit en ruin, en viloplats för vilddjuren? Alla som går förbi henne väser och skakar näven.
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+