Ve över dem som förordar orättfärdighet och gör det onda på sina bäddar! När morgonen har ljusnat verkställer de det, eftersom det står i deras makt.

De åtrår fält och belägrar dem, och hus och tar bort dem, så förtrycker de en mäktig man och hans hus, ja, en man och hans arv.

Därför säger Herren : Se, mot denna familj tänker jag ut en ondska från vilken ni inte ska dra undan era nackar, inte heller ska ni gå upprätt, för det ska vara en ond tid.

På den dagen ska man ta upp ett ordspråk över dig och klaga med en sorgsen klagosång och säga: "Vi är fullständigt utblottade, han ändrade mitt folks del, hur tar han bort det från mig, i småbitar delar han våra fält."

Därför ska du inte ha någon i Herrens församling som kastar lott om gränsen.

"Predika inte", predikar de. "De ska inte predika om sådana ting för att slippa skam."

Är jag föränderlig, du Jakobs hus? Är Herrens Ande utan tålamod? Är detta hans gärningar? Gör inte mitt ord gott mot den som vandrar upprätt?

Men sedan en tid har mitt folk rest sig upp som en fiende, med klädnaden tar ni också manteln från dem som går förbi i trygghet, så att de ser ut som en man som kommer tillbaka från ett krig.

Mitt folks kvinnor kastar ni ut från deras sköna hus, från deras små barn tar ni bort min härlighet för alltid.

Stå upp och gå bort för detta är inte er viloplats, på grund av dess orenhet ska den fördärvas, ja, med ett svårt fördärv.

Även om en man vandrar i vinden och lögn och ljuger: "Jag ska predika för er om vin och starka drycker", ska han likväl bli sitt folks predikant.

Jag ska verkligen församla Jakob, allesammans. Jag ska verkligen samla ihop kvarlevan av Israel. Jag ska församla dem som får i en fålla, som en flock mitt i deras betesmark. De ska föra stort oväsen eftersom det är en stor skara människor.

Murbräckan har gått upp framför dem, de har brutit fram och gått vidare genom porten och gått ut där och deras kung har gått framför dem och Herren är deras huvud.