Ve, Ariel, Ariel, staden där David slog läger. Lägg år till år, låt högtiderna komma runt.

Jag ska låta Ariel vara i ångest, och där ska vara sorg och klagan och hon ska vara för mig som ett lejon.

Och jag ska slå läger mot dig runtomkring, och jag ska belägra dig med en vall och jag ska resa befästningsvallar mot dig,

och bryta ner dig så att du talar från marken, och ditt löftesord ska vara lågt från stoftet, och din röst ska vara som en spökröst från marken, och ditt löftesord ska gnissla fram från stoftet.

Men skaran av dina fiender ska bli som små korn och skarorna av de fruktansvärda som agnar som blåser bort, det ska ske plötsligt.

Det ska bli ett besök från Härskarornas Herre med dunder och jordbävning och stort oväsen, virvelvind och storm och flammor av slukande eld.

Och hednafolkens skaror som krigade mot Ariel, alla som stred mot henne och bålverken mot henne och de som gav henne ångest, ska vara som en dröm, en syn om natten.

Och det ska bli som när en hungrig man drömmer, och se, han äter men han vaknar och hans själ är tom, eller som när en törstig man drömmer, och se, han dricker men han vaknar och se, han är svag och hans själ är hungrig, så ska skarorna från alla länder vara som stred mot Sion.

Fördumma er och var dumma, förblinda er och var blinda, ni som är drinkare, men inte med vin, inte med starka drycker.

För Herren har utgjutit över er en ande av djup sömn och har stängt era ögon – profeterna, och era huvuden – siarna – har han täckt över.

Och synen av allt detta har kommit till er som skrivna ord som är förseglade, som man ger till någon lärd och säger: "Läs detta, jag ber dig" och han svarar: "Jag kan inte, för det är förseglat."

och skriften ges till den som inte är lärd och man säger: "Läs detta, jag ber dig" och han svarar: "Jag kan inte, för jag är inte lärd."

Och Herren säger: "Lika mycket som detta folk har kommit nära och ärar mig med sin mun och sina läppar, har de flyttat bort sina hjärtan långt från mig och deras vördnad för mig är ett inlärt människobud."

Därför, se, jag ska åter göra det förunderliga bland detta folk, förunderliga förunderligheter, och göra de visas vishet om intet och de klokas klokhet ska döljas.

Ve över dem som försöker dölja sina råd från Herren, deras arbete görs i mörkret och de säger: "Vem ser oss?" och "Vem känner oss?"

Ni förvridna! Ska krukmakaren behandlas som lera? Ska föremålet säga till den som gjort det: "Han har inte gjort mig!", eller det formade säga till den som format det: "Han förstår inte!"

Är det inte bara ett kort ögonblick tills Libanon ska bli till åkermark, och åkermark räknas som skogar?

De döva ska höra orden när man läser från bokrullen, och de blindas ögon ska se genom djupt mörker.

De förtryckta ska då glädja sig mer och mer i Herren, och de fattigaste bland människorna ska jubla inför Israels Helige.

För tyrannerna är borta, de som hädade finns inte mer, och alla som älskade att göra det onda är utrotade.

– de som vittnade falskt mot de oskyldiga, som snärjde den som medlade i porten och undanhöll den oskyldiges rätt genom falska anklagelser.

Därför säger Herren, som befriat Abraham, angående Jakobs hus: "Jakob ska inte skämmas, inte heller ska hans ansikte bli vaxblekt,