1 עוֹנֶךָּ
svara dig
vóne'kha
מִקְּדֹשִׁים
från helig
mi'qedóshim
Ropa, jag ber dig, finns det någon som svarar dig? Och till vem av de heliga vänder du dig?
2 לֶאֱוִיל
till dåre
le'evil
יַהֲרָג
slakta -
jaharag-
וּפֹתֶה
och förleda
o'fóte
קִנְאָה
avundsjuka
qineah
Eftersom otålighet slår den babblande dåren och avundsjuka dödar den lättledde.
3 מַשְׁרִישׁ
slå rot
masherish
וָאֶקּוֹב
och förbanna
va'eqvóv
נָוֵהוּ
betesmark hans
nave'ho
Jag har sett dåren slå rot men plötsligt är hans betesmark förbannad.
4 יִרְחֲקוּ
hålla sig långt borta
jirechaqo
בָנָיו
söner hans
vanaj'v
מִיֶּשַׁע
från frälsning
mi'jesha
וְיִדַּכְּאוּ
och krossa
ve'jidakeo
בַשַּׁעַר
i port
va'shaar
Hans söner tas bort från säkerheten och de krossas i porten utan att någon räddar dem.
5 קְצִירוֹ
skörd hans
qetzir'vó
מִצִּנִּים
från törne
mi'tzinim
יִקָּחֵהוּ
ta emot honom
jiqache'ho
וְשָׁאַף
och längta efter
ve'shaaf
חֵילָם
här deras
cheila'm
Hans skörd äts av en hungrig som till och med tar från törnen och den törstige sväljer hans välstånd.
6 מֵעָפָר
från stoft
me'afar
וּמֵאֲדָמָה
och från mark
o'me'adamah
יִצְמַח
skjuta upp
jitzemach
För inte kommer väl ondska från stoftet och inte växer väl olycka från marken?
7 לְעָמָל
till olycka
le'amal
וּבְנֵי
och söner -
o'venei-
יַגְבִּיהוּ
sväva
jagebiho
Nej, en människa är född till olycka, liksom gnistorna lyfter mot höjden.
8 דִּבְרָתִי
sak min
diverati'j
För min del, jag söker efter Gud och till Gud lämnar jag mitt ärende.
9 נִפְלָאוֹת
göra under
nifelavót
Han som gör stora och outgrundliga ting, fler under än någon kan räkna.
10 וְשֹׁלֵחַ
och sända
ve'shólecha
Han som ger regn till jorden, och sänder vatten till de öppna fälten.
11 לָשׂוּם
till placera
la'som
לְמָרוֹם
till höjd
le'marvóm
וְקֹדְרִים
och mörkna
ve'qóderim
Så att han upphöjer de låga, och lyfter de sörjande till frälsning.
12 מַחְשְׁבוֹת
plan
macheshevvót
תַעֲשֶׂינָה
göra
taasenah
יְדֵיהֶם
två händers deras
jedei'hem
תּוּשִׁיָּה
visdom
toshiah
Han omintetgör de listigas planer, så att deras händer inte lyckas förverkliga det de planerat.
13 בְּעָרְמָם
i gå listigt till väga dem
be'arema'm
נִפְתָּלִים
vrida
nifetalim
נִמְהָרָה
skynda
nimeharah
Han fångar de visa i deras egen slughet och planerna av de svekfulla omkullkastas snabbt.
14 יְפַגְּשׁוּ
möta -
jefagesho-
וְכַלַּיְלָה
och som natt
ve'kha'lajelah
יְמַשְׁשׁוּ
röra vid
jemashesho
בַצָּהֳרָיִם
i middag
va'tzahórajim
På dagen kommer det över dem mörker, som på natten famlar de mitt på dagen.
15 וַיֹּשַׁע
och rädda
va'jósha
מֵחֶרֶב
från svärd
me'cherev
מִפִּיהֶם
från mun deras
mi'pi'hem
וּמִיַּד
och från hands
o'mi'jad
Så räddar han från deras tungors svärd, den fattige från den mäktiges hand.
16 וַתְּהִי
och vara
va'tehi
לַדַּל
till någon som är låg
la'dal
וְעֹלָתָה
och orätt
ve'ólatah
קָפְצָה
tillsluta
qafetzah
Då blir det hopp för den fattige, orätten måste stänga sin mun.
17 אֱנוֹשׁ
bräcklig människa
envósh
יוֹכִחֶנּוּ
korrigera honom
jvókhiche'no
וּמוּסַר
och förmaning
o'mosar
Se, mycket lycklig är den man som Gud förebrår och den Allsmäktiges förmaning – förakta inte den.
18 וְיֶחְבָּשׁ
och sadla
ve'jechebash
יִמְחַץ
genomborra
jimechatz
וְיָדוֹ
och hands hans
ve'jad'vó
תִּרְפֶּינָה
bota
tirepenah
För han, han bedrövar men förbinder han genomborrar, men hans hand botar .
19 יַצִּילֶךָּ
rädda dig
jatzile'kha
וּבְשֶׁבַע
och i sju
o've'sheva
I sex trångmål räddar han dig och i sju ska inte ondska röra vid dig.
20 בְּרָעָב
i hungersnöd
be'raav
פָּדְךָ
lösa ut dig
pade'kha
מִמָּוֶת
från död
mi'mavet
וּבְמִלְחָמָה
och i strid
o've'milechamah
מִידֵי
från två händers
mi'jdei
I hungersnöd löser han ut dig från döden och i kriget från svärdets hand.
21 בְּשׁוֹט
i piska
be'shvót
מִשֹּׁד
från förödelse
mi'shód
Från tungans gissel ska du vara undangömd, och inte rädas förödelsen, när den kommer.
22 לְשֹׁד
till förödelse
le'shód
וּלְכָפָן
och till svält
o'le'khafan
תִּשְׂחָק
skratta
tisechaq
וּמֵחַיַּת
och från levande
o'me'chajat
Åt plundring och svält skrattar du, och från den levande marken fruktar du inget.
23 הַשָּׂדֶה
betesmark
ha'sade
בְרִיתֶךָ
förbund din
verite'kha
וְחַיַּת
och levande
ve'chajat
הַשָּׂדֶה
betesmark
ha'sade
הָשְׁלְמָה
alliera -
hashelemah-
Eftersom ditt förbund är med fältets sten och fältets liv är din frid.
24 וְיָדַעְתָּ
och veta
ve'jadaeta
אָהֳלֶךָ
tält din
ahóle'kha
וּפָקַדְתָּ
och att sköta
o'faqadeta
נָוְךָ
betesmark din
nave'kha
Och du ska veta att ditt tält är din frid och du ska besöka din betesmark och du ska inte sakna någonting.
25 וְיָדַעְתָּ
och veta
ve'jadaeta
זַרְעֶךָ
säd din
zaree'kha
וְצֶאֱצָאֶיךָ
och efterkommande din
ve'tzeetzae'kha
כְּעֵשֶׂב
som grön växt
ke'esev
Och du ska veta att din säd är riklig och dina efterkommande är som markens gräs.
26 בְכֶלַח
i kraft
ve'khelach
כַּעֲלוֹת
som höja
ka'alvót
גָּדִישׁ
sädeskärve
gadish
בְּעִתּוֹ
i tid hans
be'it'vó
Du ska komma i kraft till din grav som en uppstigande gravkulle i din tid.
27 חֲקַרְנוּהָ
utforska henne
chaqareno'ha
שְׁמָעֶנָּה
höra henne
shemae'nah
Se, detta utforskar vi, så är det, vi lyssnar och de vet det med sig.
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+