1 וְחָמֵשׁ
och fem
ve'chamesh
אֲמַצְיָהוּ
Amasja
amatóejaho
וְעֶשְׂרִים
och tjugo
ve'eserim
וָתֵשַׁע
och nio
va'tesha
בִּירוּשָׁלִָם
i Jerusalem
bi'jroshalaim
יְהוֹעַדָּן
Jehoaddan
jehvóadan
מִירוּשָׁלָיִם
från Jerusalem
mi'jroshalajim
Amasja var 25 år när han blev kung, och han regerade 29 år i Jerusalem. Hans mor hette Joaddan och var från Jerusalem.
2 וַיַּעַשׂ
och göra
va'jaas
הַיָּשָׁר
rättsinnig
ha'jashar
בְּלֵבָב
i hjärta
be'levav
Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, men inte med odelat hjärta.
3 כַּאֲשֶׁר
som som vilken
ka'asher
הַמַּמְלָכָה
rike
ha'mamelakhah
וַיַּהֲרֹג
och slakta
va'jaharóg
עֲבָדָיו
tjänare hans
avadaj'v
הַמַּכִּים
slå ner
ha'makim
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
Så snart hans kungadöme hade blivit befäst lät han döda dem av sina tjänare som hade dräpt hans far, kung Joash.
4 בְּנֵיהֶם
söner deras
benei'hem
כַכָּתוּב
som skriva
kha'katov
בַּתּוֹרָה
i Torah
ba'tvórah
בְּסֵפֶר
i skriftrulle
be'sefer
וּבָנִים
och söner
o'vanim
בְּחֶטְאוֹ
i synd hans
be'chete'vó
Men deras barn dödade han inte, utan gjorde som det stod skrivet i Mose undervisning där Herren hade befallt: "Föräldrar ska inte dö för sina barns skull, och barn ska inte dö för sina föräldrars skull. Var och en ska dö genom sin egen synd."
5 וַיִּקְבֹּץ
och samla ihop
va'jiqebótó
אֲמַצְיָהוּ
Amasja
amatóejaho
וַיַּעֲמִידֵם
och stå upprätt dem
va'jaamide'm
לְבֵית
till hus -
le'veit-
לְשָׂרֵי
till prins
le'sarei
הָאֲלָפִים
tusen
ha'alafim
וּלְשָׂרֵי
och till prins
o'le'sarei
הַמֵּאוֹת
hundra
ha'mevót
לְכָל
till allt -
le'khal-
וּבִנְיָמִן
och Benjamin
o'vinejamin
וַיִּפְקְדֵם
och att sköta dem
va'jifeqede'm
לְמִבֶּן
till från sons
le'mi'ben
וָמַעְלָה
och ovan
va'maela'h
וַיִּמְצָאֵם
och hitta dem
va'jimetóae'm
וְצִנָּה
och sköld
ve'tóinah
Amasja samlade Juda och lät dem ställa upp efter sina familjer, efter sina överbefäl och underbefäl, hela Juda och Benjamin. Därefter mönstrade han dem som var 20 år eller över och fann att de var 300 000 utvalda män som kunde bruka spjut och sköld.
6 וַיִּשְׂכֹּר
och hyra
va'jisekór
מִיִּשְׂרָאֵל
från Israel
mi'jiserael
בְּמֵאָה
i hundra
be'meah
כִכַּר
något runt -
khikar-
Dessutom lejde han för 100 talenter silver 100 000 tappra stridsmän ur Israel.
7 הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
אֶפְרָיִם
Efraim
eferajim
Men en gudsman kom till honom och sa: "O konung! Låt inte Israels här dra ut med dig, för Herren är inte med Israel, inte med några av Efraims barn.
8 לַמִּלְחָמָה
till strid
la'milechamah
יַכְשִׁילְךָ
stappla dig
jakheshile'kha
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
בֵּאלֹהִים
i Gud
be'lóhim
לַעְזוֹר
till hjälpa
la'eóvór
וּלְהַכְשִׁיל
och till stappla
o'le'hakheshil
Men gå du själv! Ta dig an verket och gå frimodigt ut i striden. Annars kommer Gud att låta dig falla för fienden, för Gud har makt både att hjälpa och att stjälpa."
9 וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
אֲמַצְיָהוּ
Amasja
amatóejaho
לַּעֲשׂוֹת
till göra
la'asvót
לִמְאַת
till hundra
li'meat
הַכִּכָּר
något runt
ha'kikar
לִגְדוּד
till rövargäng
li'gedod
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
לַיהוָה
till JHVH
la'jhvah
Amasja sa till gudsmannen: "Men vad ska vi göra med de 100 talenterna som jag har gett åt skaran från Israel?" Gudsmannen svarade: "Herren kan ge dig mycket mer än det."
10 וַיַּבְדִּילֵם
och avskilja dem
va'javedile'm
אֲמַצְיָהוּ
Amasja
amatóejaho
לְהַגְּדוּד
till rövargäng
le'ha'gedod
מֵאֶפְרַיִם
från Efraim
me'eferajim
לָלֶכֶת
till gå
la'lekhet
לִמְקוֹמָם
till plats deras
li'meqvóma'm
וַיִּחַר
och bli upprörd
va'jichar
בִּיהוּדָה
i Juda
bi'jhodah
וַיָּשׁוּבוּ
och återvända
va'jashovo
לִמְקוֹמָם
till plats deras
li'meqvóma'm
בָּחֳרִי
i brinnande -
ba'chóri-
Då avskilde Amasja skaran som hade kommit till honom från Efraim och lät dem gå hem igen. Men de blev mycket arga på Juda och vände tillbaka hem i stor vrede.
11 וַאֲמַצְיָהוּ
och Amasja
va'amatóejaho
הִתְחַזַּק
stärka
hitechaóaq
וַיִּנְהַג
och leda
va'jinehag
וַיֵּלֶךְ
och gå
va'jelekhe
וַיַּךְ
och slå ner
va'jakhe
Men Amasja fattade mod och förde sitt folk ut till Saltdalen och slog där 10 000 av Seirs män.
12 וַעֲשֶׂרֶת
och tio
va'aseret
וַיְבִיאוּם
och komma dem
va'jevio'm
לְרֹאשׁ
till huvud
le'rósh
הַסָּלַע
hög klippa
ha'sala
וַיַּשְׁלִיכוּם
och kasta dem
va'jashelikho'm
מֵרֹאשׁ
från huvud -
me'rósh-
הַסֶּלַע
hög klippa
ha'sela
וְכֻלָּם
och allt deras
ve'khula'm
נִבְקָעוּ
klyva
niveqao's
Och Juda tog 10 000 till fånga levande. Dem förde de upp på toppen av en klippa och störtade ner dem från klippspetsen så att de alla krossades.
13 וּבְנֵי
och söner
o'venei
הַגְּדוּד
rövargäng
ha'gedod
אֲמַצְיָהוּ
Amasja
amatóejaho
מִלֶּכֶת
från gå
mi'lekhet
לַמִּלְחָמָה
till strid
la'milechamah
וַיִּפְשְׁטוּ
och klä av
va'jifesheto
מִשֹּׁמְרוֹן
från Samarien
mi'shómervón
חוֹרוֹן
Beit-Choron
chvórvón
וַיַּכּוּ
och slå ner
va'jako
וַיָּבֹזּוּ
och ta byte
va'javóóo
Men den trupp som Amasja hade sänt tillbaka och som inte hade fått gå med honom ut i striden föll in i Juda städer, från Samaria ända till Beit-Choron. De slog 3 000 av invånarna och tog ett stort byte.
14 אֲמַצְיָהוּ
Amasja
amatóejaho
מֵהַכּוֹת
från slå ner
me'hakvót
וַיָּבֵא
och komma
va'jave
וַיַּעֲמִידֵם
och stå upprätt dem
va'jaamide'm
לֵאלֹהִים
till Gud
le'lóhim
וְלִפְנֵיהֶם
och till ansikte deras
ve'li'fenei'hem
יִשְׁתַּחֲוֶה
buga sig
jishetachave
וְלָהֶם
och till dem
ve'la'hem
När sedan Amasja kom tillbaka från sin seger över edomiterna, förde han med sig de gudar som folket i Seir tillbad och ställde upp dem som sina egna gudar. Han tillbad inför dem och tände offereld åt dem.
15 וַיִּחַר
och bli upprörd -
va'jichar-
בַּאֲמַצְיָהוּ
i Amasja
ba'amatóejaho
וַיִּשְׁלַח
och sända
va'jishelach
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
דָרַשְׁתָּ
söka
darasheta
מִיָּדֶךָ
från hands din
mi'jade'kha
Då upptändes Herrens vrede mot Amasja, och han sände till honom en profet som sa till honom: "Varför rådfrågar du det folkets gudar som ju inte har kunnat rädda sitt eget folk ur din hand?"
16 בְּדַבְּרוֹ
i tala han
be'daber'vó
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
הַלְיוֹעֵץ
till ge råd
ha'le'jvóetó
לַמֶּלֶךְ
till kung
la'melekhe
נְתַנּוּךָ
ge dig
netano'kha
יַכּוּךָ
slå ner dig
jako'kha
וַיֶּחְדַּל
och upphöra
va'jechedal
וַיֹּאמֶר
och säga
va'jómer
יָדַעְתִּי
jag vet
jadaeti
לְהַשְׁחִיתֶךָ
till fördärva dig
le'hashechite'kha
לַעֲצָתִי
till råd min
la'atóati'j'f
När profeten talade så till honom, svarade han honom: "Har vi satt dig till kungens rådgivare? Sluta med det där! Varför vill du att vi ska slå ihjäl dig?" Profeten sa till sist: "Jag förstår nu att Gud har beslutat att förgöra dig, eftersom du gör så här och inte lyssnar på mitt råd."
17 וַיִּוָּעַץ
och ge råd
va'jioaató
אֲמַצְיָהוּ
Amasja
amatóejaho
וַיִּשְׁלַח
och sända
va'jishelach
יְהוֹאָחָז
Jehoachaz
jehvóachaó
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
Sedan Amasja, Juda kung, hade hållit överläggningar, sände han bud till Israels kung Joash, son till Jehoachaz, son till Jehu, och lät säga: "Kom, låt oss drabba samman med varandra!"
18 וַיִּשְׁלַח
och sända
va'jishelach
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
אֲמַצְיָהוּ
Amasja
amatóejaho
הַחוֹחַ
törnbuske
ha'chvócha
בַּלְּבָנוֹן
i Libanon
ba'levanvón
בַּלְּבָנוֹן
i Libanon
ba'levanvón
בִּתְּךָ
dotter din
bite'kha
לִבְנִי
till sons min
li'veni'j
לְאִשָּׁה
till kvinna
le'ishah
וַתַּעֲבֹר
och passera
va'taavór
הַשָּׂדֶה
betesmark
ha'sade
בַּלְּבָנוֹן
i Libanon
ba'levanvón
וַתִּרְמֹס
och trampa
va'tiremós
הַחוֹחַ
törnbuske
ha'chvócha
Men Joash, Israels kung, sände då detta svar till Amasja, Juda kung: "Törnbusken på Libanon sände en gång bud till cedern på Libanon och lät säga: Ge din dotter till hustru åt min son! Men ett vilddjur på Libanon gick fram över törnbusken och trampade ner den.
19 וּנְשָׂאֲךָ
och lyfta dig
o'nesaa'kha
לִבְּךָ
hjärta din
libe'kha
לְהַכְבִּיד
till ära
le'hakhebid
בְּבֵיתֶךָ
i hus din
be'veite'kha
תִתְגָּרֶה
strida
titegare
וְנָפַלְתָּ
och falla
ve'nafaleta
וִיהוּדָה
och Juda
vi'jhodah
Du säger till dig själv att du har slagit Edom, och ditt hjärta har blivit övermodigt och du vill vinna ära. Men stanna nu hemma. Varför utmanar du olyckan? Du kommer att falla och Juda med dig."
20 אֲמַצְיָהוּ
Amasja
amatóejaho
מֵהָאֱלֹהִים
från Gud
me'ha'elóhim
לְמַעַן
därför att
lemaan
Men Amasja lyssnade inte till detta, för det kom från Gud att de skulle ges i fiendehand eftersom de hade rådfrågat Edoms gudar.
21 וַיַּעַל
och höja
va'jaal
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וַיִּתְרָאוּ
och se
va'jiterao
וַאֲמַצְיָהוּ
och Amasja
va'amatóejaho
בְּבֵית
i Beit-Shemesh
be'veit
שֶׁמֶשׁ
Beit-Shemesh
shemesh
לִיהוּדָה
till Juda
li'jhodah
Och Israels kung Joash drog upp, och de drabbade samman med varandra, han och Juda kung Amasja, vid Beit-Shemesh i Juda.
22 וַיִּנָּגֶף
och slå
va'jinagef
לִפְנֵי
till ansikte
li'fenei
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
וַיָּנֻסוּ
och fly
va'januso
לְאֹהָלָיו
till tält hans
le'óhalaj'v
Juda besegrades av Israel, och de flydde var och en till sitt tält.
23 אֲמַצְיָהוּ
Amasja
amatóejaho
יְהוֹאָחָז
Jehoachaz
jehvóachaó
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
בְּבֵית
i Beit-Shemesh
be'veit
שָׁמֶשׁ
Beit-Shemesh
shamesh
וַיְבִיאֵהוּ
och komma honom
va'jevie'ho
יְרוּשָׁלִַם
Jerusalem
jeroshalaim
וַיִּפְרֹץ
och bryta igenom
va'jiferótó
בְּחוֹמַת
i mur
be'chvómat
יְרוּשָׁלִַם
Jerusalem
jeroshalaim
מִשַּׁעַר
från port
mi'shaar
אֶפְרַיִם
Efraim
eferajim
Och Juda kung Amasja, son till Joash, son till Jehoachaz, blev tillfångatagen i Beit-Shemesh av Israels kung Joash. När han hade fört honom till Jerusalem bröt han ner ett stycke av Jerusalems mur, från Efraimsporten till Poneporten, 400 alnar.
24 וְכָל
och allt -
ve'khal-
וְהַכֶּסֶף
och silver
ve'ha'kesef
הַכֵּלִים
redskap
ha'kelim
הַנִּמְצְאִים
hitta
ha'nimetóeim
הַמֶּלֶךְ
kung
ha'melekhe
הַתַּעֲרֻבוֹת
gisslan
ha'taaruvvót
וַיָּשָׁב
och återvända
va'jashav
שֹׁמְרוֹן
Samarien
shómervón'f
Han tog allt guld och silver och alla kärl som fanns i Guds hus hos Obed-Edom, och skatterna i kungapalatset. Han tog även gisslan och vände sedan tillbaka till Samaria.
25 וַיְחִי
och leva
va'jechi
אֲמַצְיָהוּ
Amasja
amatóejaho
יְהוֹאָחָז
Jehoachaz
jehvóachaó
יִשְׂרָאֵל
Israel
jiserael
Men Juda kung Amasja, Joashs son, levde i femton år efter att Israels kung Joash, Jehoachaz son, hade dött.
26 וְיֶתֶר
och resten
ve'jeter
אֲמַצְיָהוּ
Amasja
amatóejaho
הָרִאשֹׁנִים
först
ha'rishónim
וְהָאַחֲרוֹנִים
och sist
ve'ha'acharvónim
כְּתוּבִים
skriva
ketovim
וְיִשְׂרָאֵל
och Israel
ve'jiserael
Vad som mer finns att säga om Amasja, om hans första tid såväl som om hans sista, det är skrivet i boken om Juda och Israels kungar.
27 וּמֵעֵת
och från tid
o'me'et
אֲמַצְיָהוּ
Amasja
amatóejaho
מֵאַחֲרֵי
från efter
me'acharei
וַיִּקְשְׁרוּ
och binda
va'jiqeshero
קֶשֶׁר
sammansvärjning
qesher
בִּירוּשָׁלִַם
i Jerusalem
bi'jroshalaim
וַיָּנָס
och fly
va'janas
לָכִישָׁה
Lachish
lakhisha'h
וַיִּשְׁלְחוּ
och sända
va'jishelecho
אַחֲרָיו
efter honom
acharaj'v
לָכִישָׁה
Lachish
lakhisha'h
וַיְמִיתֻהוּ
och dö honom
va'jemitu'ho
Från den tid då Amasja vek av från Herren började man anstifta en sammansvärjning mot honom i Jerusalem, och han måste fly till Lachish. De sände män efter honom till Lachish som dödade honom där.
28 וַיִּשָּׂאֻהוּ
och lyfta honom
va'jisau'ho
וַיִּקְבְּרוּ
och begrava
va'jiqebero
אֲבֹתָיו
fader hans
avótaj'v
Sedan förde man honom därifrån på hästar och begravde honom hos hans fäder i Juda stad.
Färgen på orden markerar hur ovanlig användningen är, ju rödare desto ovanligare.
Färgskala:
1-5
|6-10
|11-50
|51-100
|101-500
|501-1000
|1000+