Amasja var 25 år när han blev kung, och han regerade 29 år i Jerusalem. Hans mor hette Joaddan och var från Jerusalem.

Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, men inte med odelat hjärta.

Så snart hans kungadöme hade blivit befäst lät han döda dem av sina tjänare som hade dräpt hans far, kung Joash.

Men deras barn dödade han inte, utan gjorde som det stod skrivet i Mose undervisning där Herren hade befallt: "Föräldrar ska inte dö för sina barns skull, och barn ska inte dö för sina föräldrars skull. Var och en ska dö genom sin egen synd."

Amasja samlade Juda och lät dem ställa upp efter sina familjer, efter sina överbefäl och underbefäl, hela Juda och Benjamin. Därefter mönstrade han dem som var 20 år eller över och fann att de var 300 000 utvalda män som kunde bruka spjut och sköld.

Dessutom lejde han för 100 talenter silver 100 000 tappra stridsmän ur Israel.

Men en gudsman kom till honom och sa: "O konung! Låt inte Israels här dra ut med dig, för Herren är inte med Israel, inte med några av Efraims barn.

Men gå du själv! Ta dig an verket och gå frimodigt ut i striden. Annars kommer Gud att låta dig falla för fienden, för Gud har makt både att hjälpa och att stjälpa."

Amasja sa till gudsmannen: "Men vad ska vi göra med de 100 talenterna som jag har gett åt skaran från Israel?" Gudsmannen svarade: "Herren kan ge dig mycket mer än det."

Då avskilde Amasja skaran som hade kommit till honom från Efraim och lät dem gå hem igen. Men de blev mycket arga på Juda och vände tillbaka hem i stor vrede.

Men Amasja fattade mod och förde sitt folk ut till Saltdalen och slog där 10 000 av Seirs män.

Och Juda tog 10 000 till fånga levande. Dem förde de upp på toppen av en klippa och störtade ner dem från klippspetsen så att de alla krossades.

Men den trupp som Amasja hade sänt tillbaka och som inte hade fått gå med honom ut i striden föll in i Juda städer, från Samaria ända till Beit-Choron. De slog 3 000 av invånarna och tog ett stort byte.

När sedan Amasja kom tillbaka från sin seger över edomiterna, förde han med sig de gudar som folket i Seir tillbad och ställde upp dem som sina egna gudar. Han tillbad inför dem och tände offereld åt dem.

Då upptändes Herrens vrede mot Amasja, och han sände till honom en profet som sa till honom: "Varför rådfrågar du det folkets gudar som ju inte har kunnat rädda sitt eget folk ur din hand?"

När profeten talade så till honom, svarade han honom: "Har vi satt dig till kungens rådgivare? Sluta med det där! Varför vill du att vi ska slå ihjäl dig?" Profeten sa till sist: "Jag förstår nu att Gud har beslutat att förgöra dig, eftersom du gör så här och inte lyssnar på mitt råd."

Sedan Amasja, Juda kung, hade hållit överläggningar, sände han bud till Israels kung Joash, son till Jehoachaz, son till Jehu, och lät säga: "Kom, låt oss drabba samman med varandra!"