Och när David kommit förbi toppen, se då mötte Tsiva, Mefivoshets tjänare honom, med ett par åsnor och på dem 200 brödkakor och 100 russinklasar och 100 sommarfrukter och ett krus med vin.

Då sa kungen till Tsiva: "Vad menar du med det här?" Tsiva sa: "Åsnorna är till kungens hushåll att rida på och brödet och sommarfrukten till de unga männen att äta och vinet så att de som blir svaga i öknen kan dricka."

Kungen frågade: "Var är din herres son?" Tsiva svarade kungen: "Se, han vistas i Jerusalem för han sa: Idag ska Israels hus upprätta till mig min fars kungarike."

Och kungen sa till Tsiva: "Se, ditt är allt som tillhör Mefivoshet" Och Tsiva sa: "Jag ödmjukar mig själv, låt mig finna nåd i dina ögon min herre kung."

Och David kom till Bachorim. Se, där kom det ut en man som tillhörde Sauls hus släkt, vars namn var Shimi, Geras son. Han kom ut och förbannade oavbrutet när han kom.

Och han kastade stenar mot David och mot kung Davids tjänare och hela folket och alla mäktiga män som var på hans högra och hans vänstra.

Och detta sa Shimi när han förbannade: "Försvinn, försvinn, du blodsman, du usle!

Herren har låtit komma över dig Sauls hus blod, i vars ställe du har regerat, och Herren har gett kungariket i din son Avshaloms hand, och se du har fångats i din egen ondska eftersom du är en blodsman."

Och Avishaj, Tserojahs son, sa till kungen: "Varför ska denna döda hund förbanna min herre kungen? Låt mig gå över, jag ber dig, och ta av hans huvud."

Och kungen sa: "Vad har jag att göra med dig Tserojahs son? Låt honom förbanna, eftersom Herren har sagt till honom: Förbanna David. Vem ska då säga: Varför har du gjort så?"

Och David sa till Avishaj och till alla sina tjänare: "Se, min son som kom från min kropp, söker min själ. Hur mycket mer nu denna benjaminit? Låt honom vara och låt honom förbanna, för Herren har sagt till honom.

Det kan hända att Herren ska se på mina ögon och att Herren ska gengälda mig gott för hans förbannelse av mig idag."

Och David och hans män gick längs vägen, och Shimi gick bredvid på bergssluttningen mittemot honom och förbannade medan han gick och kastade stenar och stoft mot honom.

Och kungen och hela folket som var med honom blev trötta och han vederkvickte sig där.

Och Avshalom och hela folket, Israels män, kom till Jerusalem och Achitofel med honom.

Och det skedde när Choshaj, arkiten, Davids vän, hade kommit till Avshalom att Choshaj sa till Avshalom: "Länge leve kungen, länge leve kungen."

Och Avshalom sa till Choshaj: "Är detta din nåd mot din vän? Varför gick du inte med din vän?"

Och Choshaj sa till Avshalom: "Nej, men den som Herren och detta folk och alla Israels män har valt, han ska det bli och med honom vill jag vara.