Och det skedde efter detta att Avshalom gjorde i ordning en vagn och hästar och 50 män till att springa framför honom.

Avshalom brukade nu stiga upp tidigt och stå vid vägen som ledde till porten, och var det så att någon hade ett ärende som skulle till kungen för ett avgörande, då kallade Avshalom på honom och frågade: "Från vilken stad är du?" Och när han då svarade: "Din tjänare är från en av Israels stammar."

Då sa Avshalom till honom: "Se, ditt ärende är gott och rätt, men kungen har ingen ställföreträdare som kan lyssna på dig."

Och Avshalom sa : "Oh, om någon utsåg mig till domare i landet! Då kunde var och en som har ett ärende eller rättsfall komma till mig, så skulle jag ge honom rättvisa."

Och när någon närmade sig för att böja sig inför honom, sträckte han fram sin hand och tog ett fast tag i honom och kysste honom.

Avshalom gjorde på detta sätt mot hela Israel som kom till kungen i rättsliga ärenden. På det sättet stal Avshalom Israels mäns hjärtan.

Och det skedde i slutet på de 40 åren att Avshalom sa till kungen: "Låt mig gå, jag ber dig och betala min ed som jag har lovat till Herren i Hebron.

Eftersom din tjänare avlade en ed när jag bodde i Geshor i Aram och sa: 'Om Herren verkligen för mig tillbaka till Jerusalem så vill jag tjäna Herren.' "

Och kungen sa till honom: "Gå i frid." Och han steg upp och gick till Hebron.

Men Avshalom sände spejare till alla Israels stammar och sa: "När ni hör shofarens röst ska ni säga: Avshalom är kung i Hebron."

Och med Avshalom gick 200 män från Jerusalem som var inbjudna, de gick i enkelhet och de visste ingenting om saken.

Och Avshalom sände efter Achitofel, giloniten, Davids rådgivare från hans stad från Gilo medan han offrade offer. Och konspirationen var stark och mycket folk gick med Avshalom.

Och det kom en budbärare till David och berättade: "Israels mäns hjärtan är efter Avshalom."

Och David sa till alla sina tjänare som var med honom i Jerusalem: "Stig upp och låt oss fly, annars kan ingen av oss fly från Avshalom, skynda att lämna så att han inte snabbt kommer över oss och för ned ondska över oss och slår staden med svärdsegg."

Och kungens tjänare sa till kungen: "Se, dina tjänare är redo att göra allt vad min herre kungen väljer."

Och kungen gick och hela hans hus efter honom. Och kungen lämnade tio kvinnor som var konkubiner att vakta huset.

Och kungen gick och hela folket efter honom och de dröjde i Beit-Merchaq.

Och alla hans tjänare passerade över hans hand och alla keretiter och alla peletiter och alla gititer, 600 män som kom till fots från Gat passerade över kungens ansikte.

Och kungen sa till Ittaj, gititen: "Varför går du också med oss? Återvänd och vistas hos kungen, för du är en främling och är i exil från din egen plats.